Om Språknätet

Språknätet i Uppsala län jobbar för att stärka de yngsta barnens språkutveckling tillsammans med de vuxna i barnens närhet. Det är en samverkan mellan barnhälsovård, folkbibliotek, Öppen förskola och Länslogopedin. Kulturutveckling, Region Uppsala samordnar arbetet.

Bakgrund

Samarbetet mellan barnhälsovård och bibliotek i Uppsala län har en lång tradition. Bland annat togs under 1980-talet lokala broschyrer fram som ligger till grund för de ABC-droppar som idag säljs av BTJ. I slutet av 1990-talet infördes också en gåvobok för nyfödda.

I början av 2000-talet genomförde Länsbibliotek Uppsala och Barnhälsovården i Uppsala län två projekt med fokus på små barns språkutveckling.

Projektet "Språket, typ – redan på skötbordet" pågick under åren 2005–2007. Syftet var att öka medvetenheten och kunskapen hos nyblivna föräldrar om den tidiga språkutvecklingen och att stärka folkbibliotekens och barnhälsovårdens samarbete. Inom ramen för projektet genomfördes gemensam fortbildning för personal vid folkbibliotek och barnavårdscentraler (BVC). Så kallade språkväskor togs också fram till barnavårdscentralerna. Väskorna skulle användas för att inspirera föräldrar till att tidigt börja läsa med sina barn.

Projektet "Språknätet" pågick mellan 2010–2013 med stöd av Kulturrådet. Syftet var bland annat att öka engagemanget i samarbetet mellan folkbibliotek, barnhälsovård och Öppen förskola/Familjecentraler. Projektet skulle också ha särskilt fokus på barn och föräldrar med ett annat modersmål än svenska. Under denna tid tillkom de första lokala språknätverken i några av länets kommuner. Genom samarbete mellan landstingets logopeder och barnbibliotekarier togs logopedryggsäckar fram, efter inspiration från en liknande satsning i Halland. Väskorna innehåller böcker och språkträningsmaterial för olika språkutvecklingsområden och lånas på bibliotek med recept från Länslogopedin. Vid projektets slut fanns logopedryggsäckar vid alla huvudbibliotek i länets kommuner samt vid tre stadsdelsbibliotek i Uppsala kommun.

Språknätet övergick 2013 till att vara en permanent samverkansform som genom en gemensam treårig överenskommelse inkluderade berörda verksamheter i samtliga kommuner i länet. En taxonomi i sex steg togs fram som samarbetet skulle utgå ifrån. Rapporten "Språknätet - från projekt till etablerad verksamhet", 2016, beskriver och utvärderar denna process.

Under 2018 påbörjades ett revideringsarbete i syfte att ta fram en ny överenskommelse. En arbetsgrupp tillsattes med representanter från samtliga verksamheter. Bland annat konstaterades att en mer omfattande webbsida behövdes som kunde samla all information om Språknätet och göra det lättare för nyanställd personal att förstå sin roll i det hela. Det beslutades också att taxonomin skulle ersättas av en tydligare modell för samverkan, där varje verksamhets ansvarsområden definierades.

Revideringsarbetet finns mer utförligt beskrivet i rapporten "Sammanfattning av revideringsarbetet inom Språknätet", 2018. Här finns också information om den tidigare överenskommelsen och taxonomin. Du hittar samtliga rapporter under fliken Rapporter och artiklar om Språknätet.

Språknätet idag

Som samverkansparter i Språknätet räknas den regionala biblioteksverksamheten vid Kultur och bildning inom Region Uppsala, Centrala Barnhälsovården Region Uppsala, Länslogopedin, samtliga folkbibliotek i Uppsala län, alla barnavårdscentraler som i Uppsala län verkar på uppdrag av Region Uppsala samt alla öppna förskolor som verkar på uppdrag av kommuner i Uppsala län.

Samverkan sker i praktiken genom lokala språknät där representanter för folkbibliotek, BVC och Öppen förskola/familjecentral samarbetar i enlighet med Språknätets riktlinjer. Länslogopedin arbetar i första hand kliniskt med språk- och talsvårigheter hos barn och kan därför bara i begränsad utsträckning delta i det preventiva arbetet inom Språknätet.

Språknätets planeringsgrupp – där representanter för samtliga sektorer finns med – fungerar som styrgrupp och har det övergripande ansvaret för att upprätthålla och vidareutveckla Språknätssamarbetet.

För att främja små barns språk- och läsutveckling delas genom Språknätet en gåvobok ut till alla nyfödda barn i länet. Gåvoboken bekostas av Kultur och bildning, Region Uppsala. Föräldrar kan välja mellan Anna-Clara Tidholms "Knacka på!” och Annika och Maria Nilsson Thores ”Leka tittut!”. Böckerna är valda utifrån ett språkutvecklingsperspektiv och för att de ska fungera i olika typer av språkmiljöer. Presentkortet för gåvoboken delas ut i samband med tremånadersbesöket på BVC. Boken hämtas sedan ut på valfritt folkbibliotek i länet.

Genom Region Uppsalas satsningar som finskt förvaltningsområden finns sedan 2015 även en finsk gåvobok. Målgruppen är barn som har finskt ursprung. Boken kan vara ett enkelt och roligt sätt att lära känna det finska språket oavsett förkunskaper.

Nya språkväskor görs kontinuerligt till BVC, Öppen förskola/Familjecentraler och folkbibliotek. Dessa används av personalen i arbetet med att informera om språkutveckling och inspirera till läsning.

Den regionala biblioteksverksamheten har producerat foldrar som personalen i de olika verksamheterna använder i det språkfrämjande arbetet. "Du och ditt barn" ger tips om hur man kan prata och läsa tillsammans med sitt barn för att främja barnets språkutveckling. Foldern "Ett barn – flera språk" handlar om flerspråkighet och är skriven av Monica Westerlund, logoped. Den är översatt till nio språk. Det finns också en film om Språknätet, som beskriver hur de olika verksamheterna arbetar.

Varje höst arrangerar Språknätets planeringsgrupp ett fortbildningstillfälle som är öppet för samtliga professioner inom Språknätet.

Rapporter och artiklar om Språknätet i Uppsala län.

Rapporter och artiklar Språknätet

Kontakt

Eva Norrbelius Coleman

Bibliotekskonsulent barn och unga