Uppsnabbat regionstyrelsen 17 december 2019

Det prognostiserade årsresultatet för Region Uppsala uppgår efter november månad till minus 171 miljoner kronor. Det är en försämring med 8 miljoner kronor sedan oktober månad.

Försämringen ligger bland annat inom sjukhusstyrelsens verksamhet, där årsprognosen justeras ner med 5 miljoner kronor utifrån att kostnader för öppen specialistvård utanför Uppsala län fortsätter att öka. Även inom vårdstyrelsens egen verksamhet försämras årsprognosen med 6 miljoner kronor, då kostnaderna för läkemedel fortsätter att öka.

Antalet årsarbetare för perioden januari till november är 9 063, vilket motsvarar en ökning med 211 årsarbetare jämfört med samma period föregående år. I procent innebär det en ökning med 2,4 procent.

Utvecklingen av timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2,2 procent jämfört med 2018. Den procentuella förändringen förklaras i huvudsak av årets löneöversyn, som efter november även är klar för Vårdförbundets medlemsgrupper.

Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid är 5,3 procent efter november månad, vilket är på samma nivå som för 2018.

(S) meddelade att de kommer att lämna ett särskilt yttrande med anledning av månadsrapporten.

Vid sitt möte fastställde regionstyrelsens sin verksamhetsplan och budgeten för år 2020. Ramarna för budgeten har tidigare klubbats av regionfullmäktige.

Liksom tidigare är regionstyrelsens uppdrag bland annat att leda och samordna Region Uppsalas verksamhet och ekonomi, att följa upp och rapportera till regionfullmäktige, att bereda ärenden för regionfullmäktige och ansvara för att besluten genomförs.

Under år 2020 har regionstyrelsen totalt 37 uppdrag som åläggs regionkontoret, som vanligt finns alla handlingar publicerade på Region Uppsalas externa webbplats (under Demokrati och insyn, Politik, Regionstyrelsen, välj aktuellt datum).

Av beslutet framgår bland annat att regionkontoret anslås cirka 410 miljoner kronor (här finns inte minst löner och hyra). Drygt 112 miljoner kronor anslås till så kallade centrala avgifter, här finns bidrag till föreningar, försäkringar och avgift till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner).

Förtroendemannaorganisationen anslås drygt 38 miljoner kronor, medan de regionala utvecklingsanslagen ligger på cirka 49,8 miljoner kronor. Finansförvaltningen (bland annat skatteintäkter, statsbidrag och pensionskostnader) budgeteras med ett underskott på 77 miljoner kronor. Detta beror på Akademiska sjukhusets underskott.

Cirka 13,2 miljoner kronor till regional utveckling, och cirka 22,4 miljoner kronor till bland annat Upplandsstiftelsen. Vid sitt möte godkände regionstyrelsen fördelningen av utvecklingsanslagen för år 2020, liksom medlems- och serviceavgifter.

De poster som klubbades liknade i mångt och mycket hur det har sett ut även under 2019. Den stora posten för medlems- och serviceavgifter är anslaget till Upplandsstiftelsen på drygt 21,2 miljoner kronor. Därutöver fördelas en dryg miljon kronor till bland annat Mälardalsrådet, Östra Sveriges luftvårdsförbund och medlemskap i Stockholmsregionens Europaförening.

Vad gäller utvecklingsanslagen är det som vanligt Almi som får den största summan, på drygt 8,5 miljoner kronor. Uppsala Innovation Centre (UIC) får drygt 1,2 miljoner kronor, Uppsala BIO 1,1 miljoner kronor och Drivhuset 770 100 kronor. Därutöver fördelas även poster mellan 306 000 och 459 000 kronor till Coompanion, STUNS Energi, Connect och Green Innovation Park. Den sistnämnda är ny för året, de andra får anslag på oförändrad nivå jämfört med 2019.

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen att Nyföretagarcentrum Norduppland ska medfinansieras med 600 000 kronor för åren 2020 - 2021. Projektet kommer även att få stöd från bland annat Tierp kommun, Östhammar kommun, Älvkarleby kommun och Heby kommun.

Bakgrunden till projektet är ett tidigare projekt, Nordupplands kompetenscenter, som 2016 erhöll 23,7 miljoner kronor från Europeiska Socialfonden (ESF). Syftet var att kompetenshöja små företag (det som kallas soloföretag och microföretag) i de nordliga kommunerna i Uppsala län (Heby, Älvkarleby, Östhammar och Tierp). Enligt handlingarna i ärendet är detta projekt nu avslutat med goda resultat – 366 företag har varit föremål för utbildning, coachning, utveckling och nätverkande under åren.

Det nya projektet handlar om att växla ner projektet till ordinarie verksamhet, där erfarenheterna tas tillvara och vårdas. Det nya projektet löper egentligen 2020 – 2022, men det sista året tänks stödet från Region Uppsala vara utfasat.

Enligt tjänsteutlåtandet ser Region Uppsala projektet som viktigt för att stärka genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin.

Region Uppsala och Almi Företagspartner AB driver gemensamt det regionala utvecklingsbolaget Almi Företagspartner Uppsala AB (Almi Uppsala). Konstruktionen används av Almi över hela Sverige. Moderbolaget Almi innehar minst 51 procent av antalet aktier i Almi Uppsala, och Region Uppsala högst 49 procent.

Varje år genomförs en dialog mellan den statliga ägaren (Almi Företagspartner AB) och den regionala ägaren (Region Uppsala) som mynnar ut i en ägaranvisning till bolaget. Ägaranvisningen är generell från statligt håll, medan den regionala ägaren bidrar med ett regionalt perspektiv. Det var denna anvisning som nu klubbades av regionstyrelsen.

Den beskriver Almi Uppsalas uppdrag, vilka tjänster som ska erbjudas och till vilken målgrupp. Det allmänna syftet med Almi är att bidra till näringslivets utveckling, bland annat genom rådgivning och finansiering. Almi ska fungera som ett komplement till den privata marknaden (exempelvis banker).

Almi Företagspartner Uppsala AB får ett årligt anslag från Region Uppsala på cirka 8,5 miljoner kronor. Bolaget är inriktat på små och medelstora bolag och deras hållbara tillväxt. Bolaget ska jobba mot alla kunder i målgruppen, men ha ett särskilt fokus på kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

(SD) yrkade i första hand på återremiss och i andra hand på avslag. De reserverade sig mot beslutet. 

Vid sitt möte beslutade regionstyrelsen bland annat att gå vidare med en genomförandeplan för de åtgärder som tidigare har föreslagits i rapporten Barn och ungas psykiska hälsa.

Åtgärderna innefattar sådant som uppbyggnad av vårdcentrum för barn och unga med psykisk ohälsa, och att upprätta ändamålsenliga strukturer för mål och uppföljning. Region Uppsala ska också exempelvis göra en översyn av de förebyggande och främjande insatser som finns, se över remisshantering och slutenvård och etablera vad man kallar för en arena för samverkan. Samverkan med länets kommuner har flera gånger pekats ut som mycket viktigt.

Vid regionstyrelsens möte i augusti anslogs 7,2 miljoner kronor, dessa medel började att användas under oktober 2019 i och med starten på uppdraget Köfri vård 2020. För de åtgärder som nu klubbades finns det sex miljoner kronor avsatta i Regionplan och budget 2020 – 2022.

Vid sitt möte fördelade regionstyrelsen de pengar som regionfullmäktige tidigare har klubbat för den centrala förtroendemannaorganisationen. Det rör sig om sammanlagt ungefär 34,3 miljoner kronor. Det innebär en uppräkning med 1,7 procent sedan förra året (med några smärre undantag).

Av beslutet framgår bland annat att cirka 19,1 miljoner kronor går till regionråd, politiska sekreterare och assistenter. Regionfullmäktige inklusive presidiet tilldelas drygt 3,2 miljoner kronor medan regionstyrelsen får drygt 1,3 miljoner kronor.

De särskilda bidragen till partigrupperna fördelas utifrån partiernas storlek, mest får Socialdemokraterna (761 000 kronor) och minst får Miljöpartiet (152 000 kronor).

Region Uppsala kommer att fördela 100 procent av erhållet bidrag från den så kallade nya kömiljarden, till de förvaltningar som förbättrar utfallet för vårdgarantin (alltså förkortar väntetiden för patienterna). Detta enligt beslut av regionstyrelsen.

Bakgrunden är regeringens så kallade nya kömiljard, som ligger på drygt 1,6 miljarder, som ska fördelas ut till de regioner som förbättrar sig när det gäller vårdgarantin. Jämförelser kommer att göras för månaderna september, oktober och november mellan åren 2018 och 2019. Jämförelsen görs dels på antalet väntande till nybesök hos specialist inom 90 dagar, dels till antalet väntande inom 90 dagar till operation och behandling.

Bidrag från kömiljarden betalas ut i slutet av december. Det beslut regionstyrelsen nu fattade innebär att 100 procent av dessa pengar ska gå direkt till de förvaltningar som förbättrat sig. De förvaltningar som kan ta del av dessa pengar i år är Akademiska sjukhuset, samt Lasarettet i Enköping.