Uppsnabbat regionstyrelsen 18 juni

Region Uppsalas resultat för de första fem månaderna uppgår till minus 177 miljoner kronor. Detta är 162 miljoner kronor sämre än budget. Akademiska sjukhuset står för den största avvikelsen och det är framförallt lägre riks- och regionintäkter tillsammans med högre personal- och läkemedelskostnader som utgör förklaringarna.

Årets budget för Region Uppsala 2019 uppgår till 138 miljoner kronor. Årsprognosen är försämrad med 12 miljoner kronor jämfört med april månad och uppgår till minus 178 miljoner kronor. Försämringen beror på ökade kostnader för köpt vård inom sjukhusstyrelsens egen verksamhet samt lägre kostnader för köpt vård inom vårdstyrelsen. För Akademiska sjukhuset ligger prognosen oförändrat kvar på minus 375 miljoner kronor vilket till största delen förklaras av obalanser avseende lönekostnader och brist på vårdplatser.

Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 1,3 procent efter årets fem första månader jämfört med 2018, vilket bedöms vara på en rimlig nivå.

Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med maj är 9 559 och det är en ökning med 298 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 3,2 procent.

Kostnaderna för inhyrd personal vid Region Uppsala är 84 miljoner kronor till och med maj. Utfallet för samma period föregående år var 99 miljoner kronor. Kostnaderna har minskat både för inhyrda läkare och inhyrd personal utöver läkare (främst sjuksköterskor) jämfört med samma period föregående år. Kostnaderna är dock högre än periodiserad budget för perioden.

I samband med månadsrapporten yrkade (V) på att sjukhusstyrelsen skulle anmodas att ta fram ytterligare åtgärder för att avhjälpa vårdplatsbristen. Detta avslogs vilket (V) och (SD) reserverade sig emot. 

(S) yrkade på att regionstyrelsen skulle ge i uppdrag åt sjukhusstyrelsen att till regionstyrelsens septembersammanträde återrapportera vilka beslut de har fattat, samt vilka effekter de förväntar sig att dessa ska få för budget 2019. Detta avslogs, vilket (S) reserverade sig emot. 

Vid sitt möte godkände regionstyrelsen en överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län. En sådan överenskommelse med kommunerna ska finnas i samtliga svenska län, i enlighet med krav i bland annat Hälso- och sjukvårdslagen.

Syftet med en överenskommelse är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan Region Uppsala och länets kommuner. Den nu antagna överenskommelsen ersätter en tidigare likartad. Det som skiljer är en tydligare terminologi (bland annat definieras bättre vad psykisk funktionsnedsättning innebär), samt att även de inblandade aktörernas ansvar och samverkansområden förtydligas. Överenskommelsen ska också tydligare stärka målgruppens möjlighet till delaktighet, och rätt vård och behandling.

Vid sitt möte tog regionstyrelsen ett antal beslut som alla är kopplade till Program Uppsala, vilket bland annat innefattar en utbyggnad av järnvägen mot Stockholm till fyra spår ned till länsgränsen, ny station vid Bergsbrunna, och en stor satsning på nya bostäder och kapacitetsstark kollektivtrafik.

Region Uppsala godkände en tilläggsöverenskommelse till Program Uppsala. Överenskommelsen är ett sätt tydliggöra parternas roller i förhållande till de olika projekten i Program Uppsala.

Här framgår exempelvis att Region Uppsala är huvudman för den planerade kapacitetsstarka kollektivtrafiken genom spårväg. Här framgår också att Region Uppsala utifrån sitt statliga uppdrag som utvecklingsansvarig aktör ska tillföra Program Uppsala information om planeringsförutsättningar som påverkas av processer på nationell och storregional nivå. Exempelvis vad gäller den nationella planen för transportinfrastruktur och utvecklingen av kommunikationsstråk som påverkar Uppsala indirekt (Dalabanan med flera).

Regionstyrelsen godkände också projektdirektiv för åren 2019 - 2021. Denna period utgör planeringsfasen av projektet Uppsala spårväg. Syftet är att ta fram ett underlag för att år 2021 kunna ta ett genomförandebeslut för spårväg (infrastruktur, fordon och trafikering) i Uppsala.

Slutligen godkände regionstyrelsen finansieringsavtalet för Ultunalänken (som bland annat innefattar att staten går in med 900 miljoner kronor för spårväg mellan Gottsunda och Bergsbrunna). Avtalet innebär inget ekonomiskt åtagande för Region Uppsala.

(SD) yrkade i första hand på återremiss, och i andra hand på avslag. Detta bifölls inte, något som (SD) reserverade sig emot. 

Vid sitt möte klubbade regionstyrelsen en överenskommelse mellan Region Uppsala och STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) som bland annat innebär att Region Uppsala stödjer STUNS med 2,6 miljoner kronor åren 2019 - 2020.

Region Uppsala fördelar regionala utvecklingsanslag till sju organisationer som på olika sätt arbetar med att främja innovation och företagsutveckling i Uppsala län. Dessa är STUNS, Uppsala BIO, STUNS Energi, Uppsala Innovation Centre, Connect, Drivhuset och Coompanion.

De utvecklingsanslag som fördelas regleras genom skriftliga överenskommelser som föregås av en dialog. Ett grundkrav för att erhålla anslag är att organisationens bidrag till den regionala utvecklingsstrategin ska vara tydligt. Med de övriga organisationerna är överenskommelsen redan klar, orsaken till att det dröjt lite med STUNS är, enligt handlingarna, att Region Uppsala velat invänta STUNS eget strategiarbete.

Alla överenskommelser har nu 2020 som slutår och kommer att omförhandlas vid samma tillfälle.

Region Uppsala kommer att medfinansiera STUNS/Uppsala BIO:s projektledning av programmet Swelife ÖMS med 1,5 miljoner kronor under perioden 2020 – 2022, beslutade regionstyrelsen.

Swelife ÖMS är ett stödprogram för små och medelstora företag i Östra Mellansverige som vill driva life science-relaterade projekt med målet att förbättra och effektivisera sjukvården. Programmet innebär ett samutnyttjande av medel mellan Swelife och europeiska regionalfonden för Östra Mellansverige (ERUF ÖMS).

Uppsala BIO är programägare för Swelife ÖMS och har ansvar för projektledningen (utlysa medel, hantera bedömningsprocessen, uppföljning och rapportering). Swelife ÖMS har 21,5 miljoner kronor att fördela till projekt där företagen medfinansierar med lika mycket.

Sedan den 1 september 2017 har Region Uppsala en samordnare för suicidprevention. I uppdraget ingår att utveckla och samordna det suicidpreventiva arbetet för att minska självmorden i alla åldersgrupper. Ett långsiktigt mål är att personer med förhöjd suicidrisk identifieras och erbjuds stöd för att förebygga suicid.

Vid regionstyrelsens möte återrapporterade samordnaren från hur arbetet hittills har förflutit, bland annat genom journalgranskning och framtagna utbildningar. Under 2018 – 2020 prioriteras tre områden: barn och unga 18 – 24 år, äldre 65+ samt grupper med förhöjd suicidrisk. Till dessa hör HBTQ-personer, personer med bipolär sjukdom, asylsökande personer och personer med missbruk och psykisk ohälsa.

Regionstyrelsen beslutade att regiondirektören får i uppdrag att ge en ny återrapportering i juni 2020.

Region Uppsala ska initiera en upphandling av datorer, surfplattor, skärmar och tillbehör. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

I dagsläget har Region Uppsala två upphandlade avtal. Ett för surfplattor som gick ut den 1 juni 2019, och ett för datorer som går ut den 31 december 2019. Detta slår man nu ihop till ett avtal, som därtill täcker tillbehör som skärmar och headset.

Värdet för ramavtalet beräknas till cirka 20 miljoner kronor per år.

Region Uppsala ska initiera en upphandling av flyg- och helikopterresurser, efter beslut av regionstyrelsen.

För såväl flygplan som helikoptrar finns det gemensamma kommunalförbund som Region Uppsala är delaktig i. Den långsiktiga planen är också, enligt handlingarna i ärendet, att genom dessa förbund trygga försörjningen av flygande resurser. Men Region Uppsalas behov av helikopter och flyg måste även tryggas på kort och medellång sikt.

Region Uppsala har sedan länge en väl fungerande luftburen intensivvårds- och vårdverksamhet. Men nu behöver tillgången på helikopter förnyas. Vad gäller flygtransporter måste behovet tryggas genom upphandlade avtal, istället för genom direktupphandling, enligt tjänsteutlåtandet.

Upphandlingen görs i dialog med Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, och värdet på upphandlingarna beräknas för Region Uppsalas del till cirka 57 miljoner kronor per år.

David Perez (SD) inkom i april med ett initiativärende om att Region Uppsala borde tillskriva regeringen och kräva att regionerna kompenseras för kostnaderna för språktolk, som har ökat de senaste åren.

I tjänsteutlåtandet konstateras att regionerna får en schablonersättning via Migrationsverket för kostnader kopplade till asylsökande, här ingår kostnader för tolk. När det gäller extra kostnadskrävande vård återsöker regionerna det från Migrationsverket, och även då ingår kostnader för tolk. För tillståndslösa erhåller regionerna ett generellt statsbidrag, en schablonersättning som även det innehåller utgifter för tolk.

(SD) yrkade på återremiss, vilket inte bifölls. Detta reserverade sig (SD) emot.

Region Uppsalas revisorer har granskat hur Region Uppsalas lönebildningsprocess och anställningsvillkor används i relation till budgetprocess och kompetensförsörjning. Syftet med granskningen har varit att se om arbetet med lönesättning och bestämmande av arbetsvillkor är kopplat till budgetprocessen, om det används som en del i kompetensförsörjningsprocessen samt vilka eventuella förändringar som skulle ge en bättre koppling till dessa processer.

Revisorernas bedömning är att det finns oklarheter i fördelningen av dessa frågor mellan utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning och sjukhusstyrelsen, mellan förtroendevalda och chefer samt mellan regionstyrelsen och sjukhusstyrelsen.

Revisorerna lämnade även ett antal rekommendationer. Bland annat att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika politiska nivåer, samt mellan politiker och ansvariga chefer.

Vid sitt möte bestämde nu regionstyrelsen att regiondirektören får i uppdrag att genomföra en översyn av regionstyrelsens delegationsordning och reglemente. Detta för att tydliggöra fördelningen mellan regionstyrelsen, sjukhusstyrelsen och utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning.

Därtill har Region Uppsala svarat revisorerna. I svaret poängterar Region Uppsala bland annat att lönesättning ska ske utifrån prestation, befattningens svårighetsgrad, konkurrensen på arbetsmarknaden och medarbetarens nuvarande lönenivå.

En analys inför 2019 års löneöversyn visar att Region Uppsala i stort sett har konkurrenskraftiga lönenivåer, men för vissa yrkesgrupper fanns behov av justeringar. Exempelvis sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och psykologer.

I februari 2019 beslutade regionstyrelsen att regiondirektören skulle få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som på kort och lång sikt förbättrar Region Uppsala förmåga som arbetsgivare genom reformen "Region Uppsalas viktigaste resurs – strategier för att förbättra Region Uppsala som arbetsgivare"

Som vanligt kan hela revisionssvaret läsas på Region Uppsalas webbplats.

(V) yrkade på att regiondirektören skulle få i uppdrag att komma med förslag på åtgärder för att öka chefernas möjligheter att använda den årliga löneöversynen för att behålla personal. Detta bifölls inte, något (V) reserverade sig emot. 

Region Uppsalas revisorer har granskat regionens styrning av upphandling och inköp. Syftet med granskningen har varit att se om aktuella styrelser och nämnder arbetar på ett ändamålsenligt sätt med frågan. Den sammanfattande bedömningen från revisorerna är också att verksamheten fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Processerna uppfyller regionens krav. Dock pekade revisorerna också på områden med potential att förbättras.

Nu har Region Uppsala svarat revisorerna. I sitt svar poängterar regionen att inköpsverksamheten inom Region Uppsala just nu genomgår en större omstrukturering som förväntas möta en hel del av de iakttagelser som revisorerna har lämnat. Exempelvis har revisorerna funnit att uppföljningen av gjorda inköp och upphandlingar endast delvis är ändamålsenlig. Här svarar Region Uppsala att de grupper som nu införs (Analys & Uppföljning respektive Införande & Support) förväntas medföra en tydligare fördelning av arbetet med uppföljningen.

Svaret till revisorerna kan som vanligt läsas i sin helhet på Region Uppsalas webbplats.

Region Uppsalas revisorer har, genom ett konsultbolag, granskat hur Region Uppsala har implementerat en nationell politisk viljeinriktning om kunskapsstyrd vård. Begreppet innebär en kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård i enlighet med nationella riktlinjer.

Revisorerna har funnit att Region Uppsala har anpassat sin organisation så att kunskapsstyrning kan genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Men vad gäller den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen har det inte tydliggjorts hur en sådan styrning ska ske. Därför har revisorerna lämnat ett antal rekommendationer. Bland annat att en tydligare roll behöver utformas för sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen, särskilt vad gäller budgetering av resurser.

I sitt svar till revisorerna skriver Region Uppsala bland annat att regionstyrelsen förordar en förändrad process där den lokala styrgruppen för kunskapsstyrning tar ansvar för att bereda införande av nationella riktlinjer ihop med aktuella experter på området.

Som vanligt kan svaret till revisorerna läsas i sin helhet på Region Uppsalas webbplats.