Uppsnabbat regionstyrelsen 21 maj 2019

Regionstyrelsen instiftade 2009 ett forskningspris för patientnära forskning. Fyra priser om vardera 10 000 kronor delas ut. Prefekter med ansvar för kliniska områden nominerar kandidater. En arbetsgrupp med representanter för Region Uppsala samt medicinska fakulteten vid Uppsala universitet gör sedan urvalet enligt de av regionstyrelsen fastställda kriterierna.

Regionstyrelsen beslutade nu att Region Uppsalas forskningspris 2018 går till:

Eva Kumlien, överläkare och adjungerad professor, får priset för sin forskning om epilepsi.

Gunnel Nordmark, överläkare och docent, får priset för sin sjukdom om Sjögrens sjukdom och Systematisk Lupus Erythematosus.

Matts Olovsson, överläkare och professor, får priset för sin forskning om graviditetsrelaterade sjukdomar.

Fredrik Pontén, överläkare och professor, får priset för sin forskning om kartläggning av genuttryck på både protein och mRNA-nivå.

Regionstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att de nuvarande sju överenskommelser om idéburet offentligt partnerskap som finns förlängs. Sex av dem med ett år fram till år 2020, det med Röda Korset i tre år (detta då Sverige tagit emot många asylsökande och Region Uppsala behöver ett långsiktigt samarbete på detta område). Samtidigt fick regiondirektören i uppdrag att senast i februari 2020 presentera en modell för Region Uppsalas samverkan med civilsamhället.

Region Uppsala har idag sju olika överenskommelser om idéburet offentligt partnerskap. Dessa är med Adoptionscentrum Uppland, Friluftsfrämjandet, NTF, Röda Korset Mitt, SISU Idrottsutbildarna, Upplands Idrottsförbund och Uppsala läns Nykterhetsförbund.

Regeringen vill att fler idéburna organisationer ska kunna bli utförare inom välfärden. Samtidigt ser Kulturdepartementet över de så kallade demokrativillkoren för statsbidrag. Allmänna medel ska gå till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar, även kommuner och regioner behöver utveckla styrsystem för sitt samarbete med civilsamhället. Därför beslutades nu om denna förlängning, i avvaktan på den framtida modellen.

Region Uppsala ska ingå i Program Uppsala, och regiondirektören får i uppdrag att tillsammans med Uppsala kommun ta fram ett förslag på tilläggsöverenskommelse som hanterar Region Uppsalas medverkan i programmet. Detta beslutade regionstyrelsen.

Bakgrunden till Program Uppsala är tidigare beslut kopplade till det så kallade fyrspåret på sträckan Uppsala – Stockholm. I maj 2018 fattade regeringen beslut om nationell plan för transportsystemet 2018–2029. I den planen finns förslaget med om en utbyggnad av järnvägen till fyrspår ska inledas mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm, vilket dock förutsätter överenskommelser om byggandet av 48 000 nya bostäder i Uppsala och Knivsta kommuner.

I december 2017 tecknade den svenska staten, Uppsala kommun och Region Uppsala ett avtal kring ett antal åtaganden, bland annat att färdigställa kapacitetsstark kollektivtrafik mellan Bergsbrunna och Gottsunda centrum. Tillsammans med det som tidigare kallats för Kunskapsspåret, det vill säga ett nytt spårvägssystem mellan Uppsala C och Gottsunda/Ulleråker bildar länken Gottsunda – Bergsbrunna ett integrerat spårvägssystem, Uppsala Spårväg. Det är ett gemensamt åtagande mellan Region Uppsala och Uppsala kommun, där regionen ansvarar för trafik, fordon och depå, och kommunen ansvarar för infrastruktur.

Uppsala kommun har under vintern 2018/2019 konstaterat att utvecklingen av hela det så kallade Uppsalapaketet med dess olika projekt kräver en särskild styrning och samordning. Därför har Uppsala kommun upprättat ett gemensamt program för helheten, Program Uppsala. Det är alltså detta program som regionstyrelsen nu beslutade att Region Uppsala ska ingå i.

(SD) yrkade på återremiss och reserverade sig mot beslutet.

Redovisningen av genomförda och pågående åtgärder för att få fler kvinnor att genomföra gynekologiska hälsokontroller visar på en förbättring, från 72,7 procent till 78,2 procent. Samtidigt som regionstyrelsen la den informationen till handlingarna gav de regiondirektören ett nytt uppdrag: att återkomma med en ny redovisning efter det att ett nytt vårdprogram och ett nytt kallelsesystem införts. Dock senast under hösten 2020.

Dessutom ska Region Uppsala införa en samordningsfunktion för att öka andelen kvinnor som genomför gynekologiska hälsokontroller. De regioner som har högst täckningsgrad i Sverige har en processledare som ansvarar för hela processen.

Bakgrunden är det nationella målet om att 85 procent av alla kvinnor ska genomgå gynekologisk hälsokontroll, för att förhindra nya fall av livmoderhalscancer. Kontrollerna bör genomföras med olika intervaller beroende på ålder (cellprov bör ha tagit de senaste 3,5 eller 5,5 åren).

Region Uppsala har genomfört ett antal åtgärder, exempelvis genom ett projekt som ringt upp äldre kvinnor som tidigare uteblivit från kontroll. Det som nu ses som den enskilt viktigaste åtgärden, enligt handlingarna i ärendet, är att kvinnan erbjuds en bokad tid i samband med kallelsen. Något som kommer att ske i samband med att det nya kallelsesystemet införs.

Regionstyrelsen ska i juni månad få en nulägesrapport om läget vad gäller könsdysfori i Uppsala län. Detta beslutade regionstyrelsen, efter ett initiativ av David Perez (SD).

En person med könsdysfori lider av att kroppen inte överensstämmer med den upplevda könsidentiteten, och kan därför ha en önskan om könsbekräftande behandling.

Frågeställningar, enligt initiativet, kan vara sådant som statistik, kostnader, hur ser uppföljningen ut, hur hanteras patienterna och hur ser resan ut från första kontakt med vården till färdigbehandling.

Region Uppsala har fått yttra sig över Finansdepartementets betänkande Lite mer lika, översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74).

Kostnadsutjämningen i Sverige har som syfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och regioner att ge sina invånare service, oberoende av opåverkbara strukturella förhållanden. Tanken med den aktuella utredningen är att dels se över om kostnadsutjämningen fungerar som tanken är, samt att förenkla denna.

Region Uppsala välkomnar att utredningen har gjort ett gediget arbete med att gå igenom kostnadsutjämningen, och att de i många stycken lämnar förslag som förenklar delmodellerna. Detta leder, enligt tjänsteutlåtandet, till både bättre förutsägbarhet och ökad transparens. Däremot har Region Uppsala synpunkter på delmodellen för kollektivtrafik, där det är svårt att förstå om utredningen har hittat rätt parametrar för att utjämna för opåverkbara strukturella kostnader. Den delmodell som föreslås leder till ökade kostnader för Region Uppsala med 182 kronor per invånare och år.

Region Uppsala har fått yttra sig över Socialdepartementets betänkande Tydligare ansvar och regler för läkemedel (SOU 2018:89).

Utredningen har haft till syfte att analysera om systemet med ett särskilt statsbidrag för läkemedel inom den så kallade läkemedelsförmånen är ändamålsenlig. Utredningen har även sett över subventions- och prissättningssystem för läkemedel.

Region Uppsala instämmer delvis i utredningens förslag, men har ett antal synpunkter på betänkandet. Den viktigaste är att en förutsättning för en förändring av statsbidraget för läkemedel är att detta kräver antingen en indexering av det generella skattebidraget, eller en skatteväxling. Annars leder det på sikt till att kostnadsökningen inte täcks. Detta på grund av introduktionen av nya kostsamma läkemedel och en större förbrukning av läkemedel när andelen äldre i befolkningen ökar.

Som vanligt kan yttrandet läsas i sin helhet på regionuppsala.se, under Demokrati och insyn, följt av Politik, Regionstyrelsen, och Regionstyrelsens handlingar och protokoll 2019.