Uppsnabbat 17 september 2012

Interpellation om köprioriteringar

Landstingsrådet Johan Edstav (M) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Ludvig Larsson (FP) om köprioriteringar i förhållande till kömiljarden. Bakgrunden är statistik från juli 2012 som visar att antalet personer som fått vänta i mer än 60 dagar för att få besök hos en specialistläkare har ökat, samtidigt som antalet som väntat i mindre än 60 dagar minskat.

Frågor: Anser du att det är rätt att patienter med kortare väntetid prioriteras över patienter med längre väntetid vid lika medicinsk bedömning? Vad är orsaken till att antalet köande som fått vänta mer än 60 dagar ökat betydligt mer än antalet nya patienter i kö?

Svar: Det stämmer att antalet patienter som väntat mer än 60 dagar på ett första besök till specialistläkare som har väntat mer än 60 dagar på ett första besök till specialistläkare har ökat mellan juni och juli. Jag anser inte att det är rätt att patienter med kortare väntetid prioriteras över patienter med längre väntetid vid lika medicinsk bedömning. Dock kan praktiska omständigheter ibland leda till att så blir fallet. Under sommaren har vårdens personal rätt till semesterledighet, vilket innebär att den planerade vården minskas och förläggs längre fram i tiden medan de som får vård under sommaren är patienter som inte kan vänta. Det som är mer allvarligt är att vi har sett samma effekt tidigare under våren. Produktionsstyrelsen har påpekat detta förhållande till Akademiska sjukhuset och inväntar resultatet av en djupare analys av köerna.

Verkligheten är för komplex för att kunna påstå att prioriteringsproblematiken är en effekt av kömiljarden. De skevheter i köerna som finns i Landstinget i Uppsala län bidrar snarare till att kömiljardens mål inte uppnås. Produktionsstyrelsen har identifierat en rad förbättringsområden som vi nu tar itu med. Det viktiga är inte att landstinget får ta del av kömiljarden, det viktiga är att vi kan erbjuda en god, säker och tillgänglig vård till våra patienter.

Samordnat högkostnadsskydd

Landstingsrådet Johan Edstav (MP) ställde en interpellation som besvarades av landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M). Enligt landstingsplanen för 2011-2013 ska ett samordnat högkostnadsskydd införas under hösten 2012.

Fråga: När kommer införandet av ett samordnat högkostnadsskydd?

Svar: Arbetet med att ta fram ett samordnat högkostnadsskydd har dragit ut på tiden och tidigare mål om att införa ett samordnat högkostnadsskydd för öppenvårdsbesök, hjälpmedel och sjukresor har därför inte nåtts. Förseningen beror på att nya tekniska lösningar har tillkommit. På grund av förseningarna har landstingsstyrelsen beslutat att senarelägga införandet till januari 2013. Ett förslag om införande kommer till landstingsstyrelsen i oktober för beslut i landstingsfullmäktige i november.

Interpellation om försäljning av Bålsta vårdcentral

Landstingsrådet Börje Wennberg (S) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) med anledning av försäljningen av Bålsta vårdcentral till det danska bolaget Medpro Clinic AS. Landstinget beslutade i november 2010 att sälja verksamheten för 20,1 miljoner kronor. Denna summa betalades inte på tillträdesdagen, utan genom ett avbetalningsförfarande. I juni 2012 gick Medpro Clinic i Bålsta i konkurs, med skulder till landstinget och andra fordringsägare.

Fråga: Hur mycket har "Medproskandalen" kostat länets skattebetalare i form av utebliven köpeskilling, uteblivna hyresintäkter, uteblivna intäkter för medicintekniska och andra tjänster, konsultarvoden till inköpt juristkompetens och övriga konsultarvoden, extra arbetsinsatser från landstingets tjänstemän med flera kostnader kopplade till försäljningen av Bålsta vårdcentral?

Svar: Eftersom konkursen ännu inte är avslutad går frågan inte att besvara. Det pågår också en process mot det danska moderbolaget. Innan dessa processer är avslutade är det inte meningsfullt att göra någon form av summering av det slag som efterfrågas.

Det ger inte en komplett bild att endast se till de negativa följderna av försäljningen. En stabil ägare till vårdcentralen hade självfallet varit att föredra, men det ska också noteras att reformerna i primärvården har lett till bättre ekonomi för primärvården totalt och till väsentligt bättre tillgänglighet, inte minst just i Håbo kommun.

Patientperspektiv inom prostatacancervården

Börje Wennberg (S) föreslog i en motion att landstinget som ett försöksprojekt ska införa vårdlotsar eller kontaktsköterskor inom prostatacancervården. Han föreslog också att prostatacancerpatienter med rehabiliteringsbehov ska få en personlig rehabiliteringsplan som kontinuerligt följs upp och utvärderas. Bakgrunden är att prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform och ökar kraftigt. I en situation med ökade behov och begränsade resurser är det viktigt att se till att vårdflöden fungerar optimalt och utgår från patienten.

Landstingsstyrelsen delar uppfattningen om vikten och nyttan av patientperspektiv inom prostatacancervården. Förslaget ligger i linje med den nationella cancerstrategins intentioner och därmed pågår redan ett arbete. När det gäller vårdlotsar har hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat att påbörja ett pilotprojekt.

Med hänvisning till detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad.

Premie för frisktandvård höjs

Folktandvården höjer sin premie för frisktandvård med sammanlagt 7,8 procent för åren 2012-2014 från och med den 1 oktober 2012. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Frisktandvård är ett avtal mellan patienten och Folktandvården som innebär att man går på regelbundna kontroller och får den tandvård man behöver till ett fast pris. Premierna för frisktandvården har legat stilla under den senaste treårsperioden. Inför förnyelse av avtalen har Folktandvården genomfört en översyn av priserna.

Anslagsramar 2012 per verksamhetsområde

.Landstingsfullmäktige beslutade om anslagsramar för 2012 per verksamhetsområde:

6,75 miljarder kronor för hälso- och sjukvård till hälso- och sjukvårdsstyrelsen
585 miljoner kronor för kollektivtrafik till kollektivtrafiknämnden
84 miljoner kronor för kulturverksamhet till kulturnämnden
34 miljoner kronor för regional verksamhet till landstingsstyrelsen
413 miljoner kronor för landstingsövergripande verksamhet till landstingsstyrelsen

Bakgrunden är att landstingsfullmäktige tidigare har beslutat om budgetar per verksamhetsområde, men utan att ange vilken styrelse respektive verksamhetsbudgetar tillfaller.

Samordningsförbundets årsredovisning godkänd

Landstingsfullmäktige beslutade att godkänna Samordningsförbundet Uppsala läns årsredovisning 2011 och befriade styrelsen ansvarsfrihet. Samordningsförbundets uppgift är att bevilja medel för projekt och aktiviteter som syftar till att fler individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser ska återfå eller öka sin arbetsförmåga. I förbundet ingår länets kommuner, landstinget, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Upphandling av revisorer

Landstingsfullmäktige beslutade att uppdra till landstingets revisorer att upphandla auktoriserade revisorer för Medicinhistoriska museet och Stiftelsen Upplandsmuseet från och med verksamhetsåret 2013.

Interpellation om jämställd vård

Landstingsrådet Vivianne Macdisi (S), i debatten företrädd av Börje Wennberg, ställde en interpellation som besvarades av hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Anna-Karin Klomp (KD). Bakgrunden är att forskning visar att kvinnor missgynnas i vården. Landstinget antog 2007 CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. SKL har tagit fram ett program för hållbar jämställdhet och fördelar ekonomiskt stöd till landsting som arbetar med jämställdhetsintegrering i vården. Landstinget i Uppsala län har inte deltagit i programmet.

Frågor: Har de osakliga skillnaderna inom vården mellan män och kvinnor minskat de senaste sex åren och vilken statistik stöder i så fall det? Har vårdvalet inom primär- och specialistvården inneburit en ökad jämställdhet i vården och vilken statistik stöder i så fall det? Hur lever landstinget upp till sitt åtagande gällande CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män? Hur ser landstingets "åtgärdskatalog" för en jämställd vård ut, nu när den styrande majoriteten har haft sex år på sig att ta fram en sådan?

Svar: Landstinget har en jämställdhetspolicy som förutsätter att landstingets verksamheter ska arbeta för en ökad medvetenhet om att ta hänsyn till mäns och kvinnors olika behov. Landstinget har även en likabehandlingspolicy och –plan som ska följas av alla verksamheter. Detta klargörs i vårdavtal och regelböcker.

Inom primärvården och psykiatrin finns särskilda rehabiliteringskoordinatorer med uppdrag att arbeta för att likvärdiga bedömningar görs. Det pågår också arbete med att få fram mer könsuppdelad statistik och att minska omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar. Det pågår en utvärdering av effekterna av vårdvalet i primärvården från ett jämställdhetsperspektiv.

De åtgärder som vidtagits under de senaste sex åren har bidragit till större möjligheter att nå målet om god hälsa och god vård på lika villkor för hela befolkningen. Kunskapen och medvetenheten om omotiverade könsskillnader har ökat och nya metoder för att komma tillrätta med skillnaderna har införts. Men det behövs ytterligare åtgärder för att landstinget ska kunna leva upp till åtagandet i CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ett viktigt steg i utvecklingen är att landstinget blir bättre på att ur ett könsperspektiv analysera den statistik som finns.

Kontakt