Uppsnabbat landstingsfullmäktige 17-18 juni 2013

Fråga om påhopp på Hörselskadades Riksförbund

Annika Forssell (MP) ställde en fråga till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Anna-Karin Klomp med anledning av att en ägare av ett privat vårdföretag på Twitter jämfört Hörselskadades Riksförbund, HRF, med diktaturer.

Fråga: Har majoriteten påtalat för Hörsams ägare att hans agerande inte är förenligt med landstingets syn på hur våra utförare ska uppföra sig?

Svar: Tyvärr finns det inget i uppförandekod eller avtal som anger att man inte får uppföra sig idiotiskt. Därför har landstinget inte påtalat detta. Däremot har vi genom att införa vårdval gett medborgarna makten att välja andra mottagningar.

Fråga om delegationsbeslut

Börje Wennberg (S) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) om formerna för entledigandet av den tidigare landstingsdirektören. Han efterlyste en kopia på ett delegationsbeslut som tagits i frågan.

Fråga: Finns det något delegationsbeslut (inkluderande min oenighet) som du hänvisade till i fullmäktig den 24 april?

Svar: Ja.

Ändring i prislistan för Folktandvården

En åtgärd i Folktandvårdens prislista med beteckningen E913 ska ändra vårdinnehåll. Dagens betydelse: "Röntgenbild, intraoral, utöver normalstatus" utgår. I stället införs åtgärden "Borttagande av tandsten, ej ersättningsberättigande" med priset 150 kronor. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna fastställt att förekomsten av tandsten när sjukdomsdiagnos saknas har mycket liten sjukdomsframkallande effekt och därför utgår ingen ersättning från Försäkringskassan för att ta bort den. Bedömningen är att det ändå finns stor efterfrågan från patienterna av hygieniska och estetiska skäl att ta bort tandstenen även om åtgärden inte är ersättningsberättigande. Ändringen i Folktandvårdens prislista är en anpassning till detta.

Motion om stopp för skattesubventionerad hälso- och sjukvård till illegala invandrare avslogs

(SD) föreslog i en motion att landstinget skulle vidta en rad åtgärder för att begränsa den skattesubventionerade hälso- och sjukvården till illegala invånare.

Enligt förslaget skulle landstinget införa riktlinjer som innebär att illegala invandrare endast har rätt till akutvård, i utbyte mot att de står för samtliga kostnader själva. Landstinget skulle också införa regler som ålägger landstingets personal att rapportera illegala invandrare som kommer i kontakt med landstinget till polisen. Vidare skulle landstinget när så blir aktuellt skriva till regeringen om att bli försökslandsting för undantag från den kommande lagstiftningen som ålägger landsting och regioner att ge sådan vård.

Landstingsfullmäktige konstaterade att förslagen inte ligger i linje med den utveckling landstinget har valt genom fullmäktige- och landstingsstyrelsebeslut. Förslaget om polisanmälan är dessutom olagligt med tanke på sjukvårdssekretessen.

Riksdagen har antagit en ny lag som träder i kraft den 1 juli 2013 och som reglerar landstingens skyldighet att erbjuda personer som vistas i Sverige utan tillstånd hälso- och sjukvård. Ersättning för denna vård kommer att utgå i form av statsbidrag.

Landstingsfullmäktige avslog motionen.

(SD) reserverade sig mot beslutet och ansåg att motionen skulle bifallas.

Motion om behov av en bättre vårdkedja besvarad

(S) föreslog i en motion att landstingsfullmäktige skulle ge landstingsstyrelsen i uppdrag att initiera en utredning för att kartlägga bristerna i vårdkedjan från akuta patientinsatser till rehabilitering samt att återkomma med förslag på åtgärder för att rätta till dessa brister.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 25 mars att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att anlita en extern konsult för att utreda brister i vårdkedjan och föreslå åtgärder. Arbetet ska redovisas i november 2013.

Landstingsfullmäktige beslutade att med bifall till motionens syfte anse att motionen var besvarad.

Motion om ett öppnare Landstinget i Uppsala län besvarad

(MP) föreslog i en motion att landstingsfullmäktige skulle besluta att alla länets invånare fritt ska kunna närvara på utskotts- och nämnd/styrelsesammanträden.

Enligt kommunallagen ska en nämnds sammanträden hållas inom stängda dörrar, om inte fullmäktige beslutar att sammanträdena ska vara offentliga.

Endast tre landsting i Sverige har beslutat om möjligheten till öppna sammanträden. Norrbottens läns landsting har under sju år gett allmänheten tillträde till sammanträden. Under denna tid har noll personer från allmänheten utnyttjat möjligheten. Däremot brukar media närvara. Erfarenheten är att detta ofta har en hämmande effekt på den politiska diskussionen i styrelsen.

Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration ställer sig i grunden positivt till en ökad öppenhet vid politiska möten, men pekar också på praktiska svårigheter, såsom tillgång till lokaler som lämpar sig för närvarande allmänhet.

Landstingsfullmäktige ansåg att motionen därmed var besvarad.

(MP) samt Maria Fregidou-Malama (V) reserverade sig mot beslutet.

Motion om personalens språkkunskaper och patientsäkerheten besvarad

(SD) föreslog i en motion att landstinget ska säkerställa att anställd personal behärskar och förstår det svenska språket i fullgod utsträckning innan man börjar arbeta inom hälso- och sjukvårdens verksamheter.

Landstingsfullmäktige konstaterade att ansvaret för att en yrkesutövare i hälso- och sjukvården ligger på arbetsgivaren och den enskilde.

Landstinget har inget formaliserat krav för all vårdpersonal när det gäller kunskaperna i svenska. Ansvaret ligger på den som anställer personalen. Som exempel kan nämnas att man inom Akademiska sjukhuset har ställt formella språkliga kvalifikationskrav för ST-läkare. När Primärvården anlitar hyrläkare anges i kravspecifikationen att läkaren ska behärska svenska språket.

Trots att det inte finns fastslagna formella krav på språklig kompetens är bedömningen att kraven som ställs på vårdpersonal är tillräckliga för att upprätthålla en god patientsäkerhet och en god kommunikation.

Landstingsfullmäktige ansåg att motionen därmed var besvarad.

(SD) reserverade sig mot beslutet och ansåg att motionen skulle bifallas.

Motion om patientmaten vid Akademiska sjukhuset besvarad

(S) föreslog i en motion att landstinget skulle utreda förutsättningarna för att producera patientmaten till Akademiska sjukhuset i det egna tillagningsköket på Ulleråker.

Sedan motionen skrevs har landstinget fattat flera beslut som gäller utvecklingen av Ulleråker och den framtida patientkosten. Landstingsservice har fått i uppdrag att förbereda för en exploatering av landstingets lokaler på Ulleråker, vilket innebär att ett kök endast kan bli en temporär lösning. Produktionsstyrelsen beslutade den 21 maj att ett nytt tillagningskök för patientmat ska byggas vid Akademiska sjukhuset.

Landstingsservice skriver i sitt yttrande att en lokalisering av ett kök för patientmat till Ulleråker troligtvis inte skulle vara optimalt med tanke på behoven av väl fungerande logistik och transporter mellan tillagningskök och Akademiska sjukhuset.

Landstingsfullmäktige ansåg att motionen därmed var besvarad.

Motion om tillagningskök vid Lasarettet i Enköping besvarad

(S), (V) och (MP) föreslog i en motion att tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping öppnas för tillagning av patient- och personalmat.

Produktionsstyrelsen beslutade den 21 maj att köket vid Lasarettet i Enköping ska öppnas och rustas om så att det kan användas som tillagningskök.

Landstingsfullmäktige beslutade att med bifall till motionen anse den besvarad.

Ny upphandlingspolicy antagen

Landstingsfullmäktige antog en ny policy för upphandling för Landstinget i Uppsala län.

Av policyn framgår att landstingets miljöprogram ska beaktas i samband med upphandlingar. Vid varje enskild upphandling ska det ställas krav på att leverantören antar landstingets uppförandekod för leverantörer, som berör sociala och etiska hänsynstaganden.

(S), (V) och (MP) reserverade sig till förmån för ett tilläggsyrkande, bland annat att villkor ska ställas på ett utökat arbetsgivaransvar där så är möjligt och relevant.

Landstingsplan och budget 2014-2016 godkänd

Landstingsplanen och budgeten för 2014-2016 godkändes av landstingsfullmäktige.

Planen utgår från landstingets balanserade styrkort och är strukturerad från fem perspektiv som styr landstinget: medborgare och kund, ekonomi, produktion, förnyelse och medarbetare.

Den övergripande inriktningen i planen är att utgå från den enskilde och dennes behov. Landstinget ska erbjuda en tillgänglig och säker sjukvård av högsta kvalitet, en modern och serviceinriktad kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud.

Landstingsskatten blir oförändrad under 2014. De flesta patientavgifter är också oförändrade med undantag för vårdavgiften för slutenvård. Efter en ändring i hälso- och sjukvårdslagen följer avgiften ett prisindex. Om prisbasbeloppet för 2014 ligger kvar på 2013 års nivå blir vårdavgiften för 2014 100 kr per dygn.

Nettokostnaden för hela landstingets verksamhet 2014 budgeteras till 8,7 miljarder kronor. Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård (7,4 miljarder kronor). Kollektivtrafiken kostar 812 miljoner kronor, landstingets övergripande verksamhet 429 miljoner kronor, kulturverksamheten 92 miljoner kronor och den regionala verksamheten 36 miljoner kronor.

Under 2014 görs satsningar både inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och kulturområdet.

Satsningen från 2013 för att korta köerna till hälso- och sjukvården fortsätter. Förutom den fortsatta kösatsningen görs ytterligare satsningar om cirka 20 miljoner kronor inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Inom kollektivtrafiken satsas 8 miljoner kronor på ett nytt biljettsystem.

När det gäller kultur görs satsningar på regional bildkonstverksamhet och scenkonstkarusell utifrån den regionala kulturplan som antogs 2012.

Under 2014-2016 kommer landstinget att göra investeringar på sammanlagt 5,7 miljarder kronor. Investeringarna gäller främst satsningar på fastigheter inom Akademiska sjukhusets område samt uppförande av nya bussdepåer.

(S), (V), (MP) och (SD) reserverade sig till förmån för egna budgetförslag.

Tertialrapport januari-april godkänd

Landstingsfullmäktige godkände tertialrapporten för januari-april 2013.

Enligt prognosen gör landstinget ett minusresultat på 243 miljoner kronor. Det negativa resultatet beror på att SKL har beslutat att sänka den så kallade diskonteringsräntan. Därmed ökar landstingets pensionsskuld, och detta påverkar resultatet. Om man bortser från denna engångseffekt beräknas landstinget göra ett positivt resultat på 209 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats.

Landstinget har i budgeten för 2013 räknat med att kömiljarden uppnås. Med tanke på utfallet 2012 och inledningen av 2013 har landstinget minskat de beräknade intäkterna från kömiljarden från 35 till 10 miljoner kr.

Kontakt