Uppsnabbat landstingsfullmäktige 24 april 2013

Kontakt

Årsredovisning godkänd

Landstingets årsredovisning för 2012 godkändes av landstingsfullmäktige.

Landstinget gjorde ett positivt resultat på 183 miljoner kronor. Resultatet hänger delvis samman med en engångsåterbetalning av så kallade AFA-försäkringar. Hälso- och sjukvården överskred budgeten med 90 miljoner kronor. Akademiska sjukhuset gjorde ett minusresultat på 170 miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor sämre än budgeterat. Folktandvården och Primärvården gick med 11 respektive 22 miljoner kronor plus.

Nettokostnaderna för landstinget ökade med 3,2 procent. Under 2011 var ökningstakten 4,0 procent och året dessförinnan 5,8 procent.

Antalet årsarbetare uppgick till 8 097, vilket är 170 fler jämfört med året innan, vilket delvis hänger samman med att kollektivtrafikförvaltningen UL övergått i landstingets regi. Antalet anställda var 11 050. Sjukfrånvaron låg på 4,6 procent, vilket är en ökning med 0,1 procent jämfört med 2011.

I revisionsberättelsen skriver landstingets revisorer att landstingets finansiella ställning har försvagats de senaste åren och att detta innebär en riskfaktor för landstingets fortsatta möjligheter att klara det finansiella målet och balanskravet, inte minst mot bakgrund av framtida åtaganden.

Uppföljningen av styrkorten i årsredovisningen ger fullmäktige goda förutsättningar att bedöma hur målen uppnås. Den finansiella måluppfyllelsen är relativt god medan den verksamhetsmässiga måluppfyllelsen är mindre god. Det är enligt revisorerna allvarligt att mål för vårdgarantin inte nås och de ser behov av en tydligare styrning och ansvarsfördelning.

Landstingsfullmäktige beslutade att bevilja landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och övriga nämnder och utskott ansvarsfrihet för 2012 års förvaltning.

(S), (V) och (MP) reserverade sig till förmån för ett yrkande om att inte godkänna hälso- och sjukvårdsstyrelsens underskott.

(V) lämnade ett särskilt yttrande om Akademiska sjukhusets kostnadsanpassningar.

Årsredovisning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling godkänd

Landstingsfullmäktige godkände årsredovisningen för 2012 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sjuk medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Enligt tidplanen ska den första patienten behandlas omkring halvårsskiftet 2015.

Fullmäktige beslutade också att godkänna verksamhetsplan och budget för 2014.

Ny policy och handlingsplan ska stärka barnets rättigheter

Landstinget ska bli bättre på att förverkliga barnets rättigheter. Det är innebörden av en ny policy som antogs av landstingsfullmäktige idag.

Fullmäktige antog också en handlingsplan, som bland annat beskriver hur landstinget ska börja göra barnkonsekvensanalyser inför beslut som rör barn.

Policyn, som går under namnet "Policy för att förverkliga barnets rättigheter", innebär att landstinget åtar sig att aktivt arbeta för att de rättigheter som stadgas i FN:s barnkonvention ska uppfyllas. Till exempel ska barnets situation, behov, rättigheter och intresse beaktas och väga tungt i alla beslut som fattas. Barnet ska också ha rätt att framföra sina åsikter i alla beslut som rör det och åsikterna ska respekteras.

Landstinget har tidigare haft en policy för barnkonventionen, men den nya utformningen är tydligare. Handlingsplanen, som antogs samtidigt med policy, gäller fram till 2017 och innehåller nio uppsatta mål med tillhörande aktiviteter som ska leda till att barnets rättigheter tas tillvara på ett bättre sätt inom landstinget.

Exempel på aktiviteter är att förtroendevalda och anställda ska få utbildning om barnkonventionen. Alla verksamheter kan utse så kallade barnrättspiloter som får i uppdrag att bevaka och vara stöd i barnrättsfrågor och till exempel påminna om när det behöver göras en barnkonsekvensanalys inför ett beslut som gäller barn.

Återremiss av ny policy och riktlinjer för upphandling

Landstingsfullmäktige beslutade om återremiss för förslaget till ny policy och riktlinjer för upphandling.

Styrning av landstingets bolag

Bolagsordningarna för de landstingsägda bolagen, bland annat Gamla Uppsalabuss AB och UL, kommer att revideras efter ett beslut i landstingsfullmäktige.

En av förändringarna är ett tillägg med en instruktion till landstingets ägarföreträdare. I tillägget tydliggörs att den förtroendevalda ska verka för att landstingets riktlinjer, beslut och policier tillämpas av bolaget. I uppdraget ingår att bevaka landstingets totala bild, och verka för samarbetet med övriga bolag/förvaltningar. Bolagets bästa är detsamma som landstingets bästa. Vid bedömning i operativa frågor ska instruktioner inhämtas från landstingsstyrelsen.

Landstingsfullmäktige godkände uppdateringarna av styrande ägardirektiv och andra instruktioner.

Revidering av reglementet för landstingsstyrelsen

Landstingsfullmäktige antog en revidering av landstingsstyrelsens reglemente.

Landstingsstyrelsen har enligt lagen uppsynsplikt över övriga nämnders verksamhet. Förändringarna i reglementet syftar till att tydliggöra vad uppsynsplikten konkret innebär.

Primärvårdsfunktioner flyttas till andra förvaltningar

Delar av den nuvarande Primärvården ska överföras till andra förvaltningar inom landstinget den 1 januari 2014. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Bakgrunden till omorganisationen är att det har tillkommit flera externa vårdgivare under de senaste åren. Därför har en översyn gjorts för att anpassa landstingets organisation till de nya förhållandena.

Fram till nu har landstingets egen primärvård haft särskilda anslag för att tillhandahålla vissa landstingsgemensamma funktioner och service till vårdgivare. Dessa verksamheter föreslås nu flytta till andra förvaltningar.

Sammanlagt berörs cirka 75 landstingsanställda av förändringen. Den största gruppen, ett trettiotal personer, kommer att föras över från Primärvården till nuvarande Habilitering och hjälpmedel. Detta gäller bland annat verksamheterna Cosmos-integrationshälsan, hemvårdsenheten, samordningen av forskningsinsatser och hälsoinriktade insatser. Även Hälsoäventyret, som idag sorterar under landstingets ledningskontor, ska tillhöra Habilitering och hjälpmedel.

Ett trettiotal personer överförs till Akademiska sjukhusets organisation. Detta gäller barnspecialistmottagningarna, psykologresurser för MVC och BVC samt barnpsykologer och psykologer till ungdomsmottagningarna.

För några funktioner vid den nuvarande Primärvården är tillhörigheten ännu inte klar, utan ska utredas vidare. Det gäller bland annat primärvårdens IT-avdelning, specialistmottagningarna i Tierp och Östhammar samt samordningen av läkarstudenter och AT/ST-läkare.

I och med att verksamheter flyttas till Habilitering och hjälpmedel ändras namnet på förvaltningen till Hälsa och habilitering.

(S), (V) och (MP) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande, som bland annat innebär att verksamheter med stark klinisk koppling till egenregin stannar inom Primärvården medan verksamheter med tydlig beställarfunktion flyttas till landstingets ledningskontor.

Ändrade riktlinjer för intraprenad

Riktlinjerna för intraprenad ändras efter ett beslut i landstingsfullmäktige.

Riktlinjerna för att bedriva intraprenad inom landstinget infördes i november 2009 och syftar till att ta tillvara lokalt engagemang att driva och utveckla en avgränsad verksamhet. En intraprenad definieras som en resultatenhet med utökade befogenheter och därmed också ansvar.

Förändringen av riktlinjerna innebär att undantaget från eventuella sparbeting tas bort. Intraprenader kommer i och med detta ha möjlighet att vid underskott få extra anslag.

(S), (V) och (MP) reserverade sig och yrkade på avslag.

Landstinget inför självkostnadshyror

Landstinget ska införa en ny hyresmodell som baseras på självkostnad från den 1 januari 2014. Det beslutade landstingsfullmäktige

Beslutet togs mot bakgrund av att landstinget står inför stora investeringar i om- och tillbyggnationer. Den nuvarande internhyresmodellen kan inte hantera den situationen.

Hyresmodellen leder inte till några nya kostnader för landstinget, men innebär en omfördelning av kostnader mellan hyresgäster, Landstingsservice och ägaren.

Landstingsfullmäktige beslutade också att priset för Landstingsservices serviceverksamhet, till exempel tele, städ, kost och vaktmästeri, ska debiteras kunderna enligt självkostnadsprincipen, utan att det görs påslag för Landstingsservices arbete med uppföljning och upphandling.

(S), (V) och (MP) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande om att hyreskostnaden ska basera på det totala lokalbeståndet inom varje förvaltning.

Motion om insatser mot KOL

Stefan Andersson, Solveig Kalliomäki och Kjell Andersson (S) föreslog i en motion att landstinget ska öka insatserna är det gäller KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom. Sjukdomen går inte att bota, men tidig diagnos ökar möjligheterna till att rätt behandling kan sättas in. Forskning säger att KOL kommer att hamna på tredje plats över de vanligaste dödsorsakerna inom tio år. I motionen föreslås:

  • att spirometerundersökningar blir ett inslag i de målrelaterade ersättningarna för primärvården
  • att regelboken för vårdcentralsuppdraget innehåller krav på astmaKOL-sjuksköterskor och dietister
  • att det förebyggande arbetet mot rökning, framför allt vad gäller barn och ungdomar, intensifieras.


Landstingsfullmäktige konstaterade att Socialstyrelsen håller på att revidera de nationellla riktlinjerna för vård av KOL. De reviderade riktlinjerna kommer att vara ett stöd för landstinget när gäller prioriteringar inom vården och vilka krav som ska ställas på vårdgivare. En preliminär version beräknas vara klar sommaren 2014. Landstingsfullmäktiges uppfattning är att de nya riktlinjerna beaktas inom alltför omfattande förändringar beslutas inom detta område.

Landstingsfullmäktige ansåg därmed att motionen var besvarad.

Interpellation om samråd

Landstingsrådet Börje Wennberg (S) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman om hur det gått till när tidigare landstingsdirektörens tjänst avslutades. Enligt Wennberg ger delegationsordningen inte utrymme för landstingsstyrelsens ordförande att besluta om avsked av landstingsdirektören. Han ifrågasätter också formerna för samråd.

Frågor:
Hur definierar du "i samråd med"? Anser du att ett samråd kan genomföras efter det att det faktiska beslutet fattats? Finner du det rimligt att en avvikande uppfattning i samråd av detta slag bör dokumenteras?

Svar:
Det formella beslutet om landstingsdirektörens entledigande fattades inte förrän samråd hade skett med landstingsstyrelsens presidium, vilket skedde på förmiddagen den 18 mars. Det är i överensstämmelse med såväl landstingsstyrelsens delegationsordning som en dom i förvaltningsrätten från 2008 i ett motsvarande ärende. Beslutet är ett delegationsbeslut enligt gällande delegationsordning och har dokumenterats på det ätt som är lämpligt, där de parter som landstingsstyrelsens ordförande har samrått med har fått utrymme att tillkännage sin mening.

Interpellation om betalning för andra landstings patienter

Landstingsrådet Johan Edstav (MP) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) angående kostnadstäckningen för patienter från andra landsting i sjukvårdsregionen som får behandling vid Akademiska sjukhuset. Enligt Edstav finns det frågetecken kring huruvida regionavtalen verkligen är balanserade, så att intäkterna täcker kostnaderna och att skattebetalare i Landstinget i Uppsala län inte subventionerar andra landstings patienter.

Frågor och svar:

Finns det en resultaträkning för såld vård enligt regionavtalen?
Nej. Landstinget sålde vård enligt regionavtalen för 1 360 miljoner kronor 2012. Däremot kan inte kostnaderna för denna vård särredovisas jämfört med övrig vård som utförs i landstinget.

Vilket resultat genererade regionavtalen för 2012?
Landstinget saknar idag uppgift om detta. Denna situation är inte tillfredsställande. Det pågår ett arbete inom landstinget för att införa KKP, kostnad per patient. När systemet tas i bruk i januari 2014 kommer vi att kunna veta kostnaden för varje enskild patient och vårdkontakt. Landstinget kommer då att få förbättrade möjligheter att följa såväl intäkter som kostnader för riks- och regionvård samt övrig c-länsvård.

Interpellation om blodgivning på helger

Annika Forssell (MP) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Ludvig Larsson (FP) om olika åtgärder för att få fler att vilja lämna blod och minska beroendet av blod från andra delar av landet.

Frågor:
Skulle du kunna tänka dig att införa helgöppet vid landstingets blodcentraler? Tycker du det ska vara möjligt att boka en specifik tid för att ge blod?

Svar:
Jag delar synen att det är viktigt att landstinget arbetar för att få fler blodgivare och det görs en hel del insatser inom området där landstinget marknadsför vikten av att lämna blod.

Det är viktigt att påpeka att mer än 60 procent av det blod som används på Akademiska sjukhuset ges till patienter som inte är skrivna i Uppsala län. I dagsläget får vi ungefär 16 procent blod från andra delar av landet. Jag anser att det är helt rimligt att vi får ta del av detta blod eftersom vi vårdar och behandlar patienter som inte är skrivna i vårt län.

Jag tycker att det skulle vara positivt med helgöppet vid landstingets blodcentraler men jag vill först titta på andra tillvägagångssätt för att öka allmänhetens benägenhet att ge blod. Vi bör titta närmare på svaren i blodcentralens egen enkät och hitta sätt som svarar mot människors förväntningar och som är kostnadseffektiva. Tidsbeställning för blodgivning finns redan. Blodcentralen kommer under året dessutom att införa bokning via webben.

Interpellation om rätt till heltid

Landstingsrådet Sören Bergqvist (V) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Ludvig Larsson (FP) om huruvida Akademiska sjukhusets sparprogram inverkar på rätten till heltid. Landstingsdirektören tidigare fått ett uppdrag att utreda förutsättningarna för att erbjuda heltid till samtliga deltidsanställda som önskar heltid.

Samtidigt har enligt Bergqvist de nya schemaregler som införts på Akademiska sjukhuset som ett led i kostnadsanpassningarna lett till att det blivit svårare att schemamässigt få ihop en heltidstjänst. Många har därför valt att gå ner i tjänstgöringsgrad, uppger de fackliga organisationerna.

Frågor:
På vilket sätt kan vi följa upp effekterna på anställningsförhållandena och tjänstgöringsgrader med anledning av Akademiska sjukhusets kostnadsanpassningsprogram? Om Akademiska sjukhusets schemaförändringar leder till att fler väljer deltid, är detta ett ansvar för landstinget som arbetsgivare? Vilket prioriterar du först: rätten till heltid eller arbetsgivarens möjlighet till besparingar?

Svar:
Deltidsanställda i Landstinget i Uppsala län som vill arbeta heltid ska beredas möjlighet att göra det. Det är en viktig jämställdhetsfråga och stärker landstinget som en attraktiv arbetare. Alla som skulle vilja arbeta heltid orkar inte göra det. Det är en verklighet för medarbetare även i vårt landsting. I det långa loppet är det varken en socialt eller ekonomiskt hållbar situation. Det ska vara möjligt att orka arbeta heltid hela livet. Därför krävs att landstingets verksamheter arbetar systematiskt och långsiktigt med arbetsmiljöfrågor.

På den korta tid som har förflutit sedan interpellationen ställdes har det inte varit möjligt att få fram tillförlitlig statistik över varför medarbetare väljer att ändra sin tjänstgöringsgrad uppåt eller nedåt. Ett sådant val, frivilligt eller ej, kan bero på olika enskilda faktorer eller vara en kombination av både arbetsmässiga och privata skäl.

För att följa upp effekterna på anställningsförhållandena och tjänstgöringsgrader krävs ytterligare undersökning och analys. Om det visar sig att schemaförändringarna leder till att fler väljer deltid av arbetsbelastningsskäl är det ett ansvar för landstinget som arbetsgivare. Rätten till heltid, en bra arbetsmiljö och en ekonomi i balans står inte i motsatsförhållande. De är varandras förutsättning.

Interpellation om vårdavtal med Uppsala Cancer Clinic

Landstingsrådet Pavel Gamov (SD) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Anna-Karin Klomp (KD) om att landstinget inte har något vårdavtal med Uppsala Cancer Clinic (UCC) och inte remitterar patienter dit, trots att andra landsting gör det. Enligt Gamov är det allvarligt att landstinget på detta sätt riskerar patienters liv genom att inte tillgodose att de kan få adekvat vård.

Frågor:
Varför har Landstinget i Uppsala län ännu inte tecknat ett vårdavtal med Uppsala Cancer Clinic? När kommer landstinget att teckna ett avtal med eller åtminstone, likt andra landsting, börja remittera patienter till den aktuella kliniken? Varför kan andra landsting skicka sina patienter till UCC men inte vårt eget?

Svar:
Diskussioner kring ett vårdavtal pågår mellan landstinget, Akademiska sjukhuset och UCC. Eftersom frågan är komplicerad tar det tid att nå en överenskommelse. Landstingets förhoppning är att ha ett avtal innan sommaren 2013.

Vårdgivare har rätt att skicka patienter till andra vårdgivare om det i grunden finns ett vårdavtal, till exempel ett riksavtal eller avtal genom upphandling. UCC saknar vårdavtal och ett överklagande skulle hindra fortsatt remittering.

Det är sjukvården som avgör om en patient ska remitteras eller inte. Akademiska sjukhuset har idag kapacitet att behandla berörda patienter och därför ser de ingen orsak att remittera patienter till andra vårdgivare. Vi ser fördelar med ett samarbete mellan Akademiska sjukhuset och UCC och därför är vi angelägna om att få till ett samarbetsavtal.

Interpellation om olika priser på SL-pendeln

Pavel Gamov (SD) ställde en interpellation till kollektivtrafiknämndens ordförande Johan Örjes (C) om kostnaderna för att åka SL-pendeln mellan Uppsala och Stockholm. Enligt Gamov kostar det olika mycket beroende på varifrån man åker. De resenärer som åker från Uppsala betalar 90 kronor medan de resenärer som åker från Stockholm endast betalar 60 kronor om man har ett SL-kort och köper en tilläggsbiljett.

Frågor:
Anser du att det är ett problem med att ha olika priser på SL-pendeln på detta sätt beroende på varifrån man åker? Om svaret på frågan är ja, vad avser kollektivtrafiknämnden göra åt problemet, och när kan man förvänta sig enhetliga taxor på denna pendeltågslinje?

Svar:
Tilläggsbiljetten infördes i samband med att SL:s pendeltåg började köra till Uppsala. Syftet var att underlätta försäljningen. Varken den som reser eller den som säljer biljetten ska behöva hålla reda på zonstrukturen i angränsande län. Systemet har dock lett till att det uppstått prisskillnader, som är svåra att förklara för kunderna. Kollektivtrafiknämnden har gett Kollektivtrafikförvaltningen UL i uppdrag att se över pris- och biljettsystemet och i den översynen ingår också detta.

Interpellation om problem med UL:s värdekort vid bussbyte

Landstingsrådet Pavel Gamov (SD) ställde en interpellation till kollektivtrafiknämndens ordförande Johan Örjes (C) om de problem med UL:s värdekort vid bussbyte som har rapporterats i media. Enligt Gamov har det förekommit att resenärer som använder sitt kort inom 90 minuter efter att det använts första gången felaktigt får kostnaden dragen två gånger.

Frågor:
Delar du uppfattningen att det är allvarligt att UL:s resenärer inte kan lita på att de blir debiterade rätt avgift när de använder UL:s värdekort? Har UL för avsikt att kompensera de resenärer som blir lurade på detta sätt och i så fall hur? Vilka planer har UL för att åtgärda nämnda problem, och när kommer så att ske?

Svar:
Felet med dubbeldebiteringar har uppstått när förare inte har ändrat turnummer och riktning i biljettmaskinen vid ändhållplats. När detta blev känt sändes det ut uppdaterade instruktioner och därefter har problemen minskat.

Det är inte acceptabelt att kunden ska känna osäkerhet om den betalt rätt pris. Kunder som har blivit dubbeldebiterade kan kontakta UL och få resan återbetald. Rent tekniskt kan inga ytterligare åtgärder vidtas för att komma tillrätta med problemet. Lösningen är att förarna hanterat turbytet på rätt sätt. Hösten 2013 byter UL biljettsystem, vilket bland annat medför att turbyten hanteras automatiskt. Därmed minimeras risken för handhavandefel.