Uppsnabbat hälso- och sjukvårdsstyrelsen 19 maj 2014

Nytt ersättningssystem ska ge landstingets sjukhus stabilare ekonomi

Landstinget har sett över ersättningssystemet för sjukhus. Enligt ett förslag ska sjukhusen i framtiden huvudsakligen finansieras genom en fast ersättning, till skillnad från den nuvarande situationen med en hög rörlig andel.

Det nya systemet ger inte automatiskt sjukhusen mer pengar att röra sig med. Det som ändras är beräkningsgrunden.

Med det nuvarande systemet lägger landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse varje år en beställning, där man anger volymer av olika former av vård och behandling, som sedan ersätts utifrån en särskild taxa. Mer än hälften av Akademiska sjukhusets ersättning har varit rörlig och för Lasarettet i Enköping har den rörliga delen varit ännu högre, så mycket som tre fjärdedelar.

Med det nya sättet att räkna kommer minst 94 procent av ersättningen till sjukhusen att vara en fast ersättning, motsvarande ett anslag. Den återstående delen betalas ut om sjukhusen uppfyller vissa kvalitets- och tillgänglighetsmål samt särskilda satsningar för att främja kvalitetsutveckling och förbättrade arbetssätt i vården.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att ställa sig bakom förslaget till nytt ersättningssystem. Det ska nu behandlas av landstingsstyrelsen. Det slutgiltiga beslutet om ersättningssystem tas av landstingsfullmäktige i juni.

(MP) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att frågan skulle återremitteras för vidare utredning i syfte att åstadkomma ett enhetligt ersättningssystem.

Svar på frågor om ägande

Landstinget har svarat på en skrivelse från Ägarprövningsutredningen. Skrivelsen innehåller frågeställningar kring ägande inom välfärdssektorn.

Utveckling av anhörigstöd får fortsatt finansiering

Arbetet med att utveckla anhörigstödet i landstinget fortsätter under 2015. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen och avsatte 320 000 kronor till en halvtidstjänst.

Thoraxkliniken får vårdhygieniskt pris

Thoraxkliniken på Akademiska sjukhuset har utsetts till vinnare av det årliga vårdhygieniska priset "Ullapriset" på 50 000 kronor.

Juryns motivering lyder: "för långsiktigt och strävsamt vårdhygienskt arbete som visar ett tydligt resultat med minskat antal vårdrelaterade infektioner".

Priset delas ut vid landstingsfullmäktiges möte den 16-17 juni.

Vårdcentraler med många arbetslösa patienter får högre ersättning

Vårdcentraler vars patienter är socioekonomiskt tungt belastade ska få högre ersättning än vårdcentraler vars patienter kommer från mer gynnsamma förhållanden. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen idag.

Beslutet innebär att ersättningssystemet för primärvården ändras. Idag får vårdcentralerna ersättning utifrån åldersstrukturen i patientgruppen. I det nya systemet tar man också hänsyn till socioekonomiska faktorer.

För att kunna jämföra vårdcentralerna med varandra används ett nyckeltal, CNI (Care Need Index). Detta tal räknas ut med hjälp av på sju faktorer där det finns ett bevisat samband med ökad sjuklighet:

  • arbetslöshet
  • barn under 5 år
  • född utanför EU
  • ensamstående förälder med barn under 17 år
  • ensamstående över 65 år
  • att ha flyttat det senaste året
  • låg utbildning.


Vårdcentraler med ett högt CNI kommer att få högre ersättning medan vårdcentraler med lågt CNI kan väntas få minskade resurser. Totalkostnaden för landstinget förblir densamma. CNI-ersättningen utgör 10 procent av vårdcentralernas ersättning per listad patient under 2015 för att höjas till 15 procent följande år.

Exempel på vårdcentraler som kommer att mer pengar efter ändringen är Gottsunda som får höjd ersättning med cirka 1,3 miljoner kronor per år, Capio vårdcentral Liljeforstorg (+ 840 000 kr) och Nyby vårdcentral Aleris (+460 000 kr).

Vårdcentraler som får minskad ersättning är bland annat Bålstadoktorn Praktikertjänst (-480 000 kr), Kåbohälsan (-350 000 kr) och Aros läkarmottagning (-340 000 kr).

Ändringen i ersättningssystemet börjar gälla 1 januari 2015.

(S) och (MP) yrkade på att CNI skulle vara 15 procent av ersättningen redan från start. Detta avslogs.

Nej till extra pengar till Samordningsförbundet

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att avslå en begäran från Samordningsförbundet om en extra medlemsavgift för 2015 på 250 000 kronor.

Idéburet offentligt partnerskap med SISU Idrottsutbildarna

Landstinget ska teckna överenskommelse om ett idéburet offentligt partnerskap med SISU Idrottsutbildarna från och med 2015. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Syftet med partnerskapet är att stärka och utveckla föreningar till att skapa förutsättningar för ett livslångt intresse för idrott och fysisk aktivitet. För 2015 utgår ersättning med 435 000 kronor. Därefter sker en årlig uppräkning.

Förbättrad bröstcancerprocess

Efter sommaren kommer det att finnas särskilda koordinatorsjuksköterskor inom bröstcancerområdet vid Akademiska sjukhuset. Det framgår av en uppföljning av bröstcancerprocessen som presenterades vid hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Tanken är att kvinnor som själva känt en knöl i bröstet ska kunna vända sig direkt till dessa sköterskor. De kommer också att vara en kontaktpunkt för kvinnor som via mammografikontrollen har upptäckt en misstänkt bröstcancer.

Arbetet ska bedrivas i en mottagning som läggs i direkt anslutning till mammografienheten på Samariterhemmets sjukhus.

(MP), (S) och (V) föreslog i ett yrkande att landstinget ska ta fram förslag till fler lokaliseringar för mammografi för patienterna i Uppsala län. Yrkandet avslogs.

Revidering av regelbok för gynekologi

Regelboken för Vårdval i Uppsala län gällande gynekologi i öppenvård har reviderats efter ett beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ändringen gäller ersättningen för endoskopi och gynbiopsier.

Fler söker hörselrehabilitering

Antalet besök, patienter och föreskrivna hjälpmedel inom primär hörselrehabilitering ökar. Det visar en fördjupad uppföljning som hälso- och sjukvårdsstyrelsen har gjort.

2011 infördes vårdval för detta område. Under 2012 ökade såväl antalet patienter som kostnaderna kraftigt. Trenden med fler patienter har hållit i sig under 2013. Däremot har kostnaderna minskat något jämfört med föregående år. Detta hänger bland annat samman med en ny upphandling för hörhjälpmedel, som har gett lägre priser.

Fler ska få behandling vid Akademiska

Akademiska sjukhuset ska öka produktionen inom områden där det finns köer. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att satsa sammanlagt 22,1 miljoner kronor för att utöka beställningen av besök och behandlingar. Sammanlagt rör det sig om över 7 000 fler besök och 190 operationer inom bland annat ryggkirurgi, urologi, hudsjukvård, neurokirurgi, ögon, öron näsa och hals och psykiatri.

Inriktning för vårdavtal beslutad

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om inriktningen för vårdavtalen 2015-2017. I inriktningen lyfts frågor som särskilt ska beaktas i vårdavtalsarbetet fram. Sammanlagt rör det sig om ett 20-tal punkter. Här följer några exempel:

  • Antalet vårdskador ska minska
  • Patienternas rättigheter ska förstärkas genom till exempel förbättrad information till patienter vid behandlingar och utskrivningar
  • Ett förbättrat stöd till anhöriga ska utvecklas som förebygger att anhöriga själva insjuknar
  • Alla verksamheter ska tillämpa barnkonventionen
  • Patienterna ska få vård inom vårdgarantins och kömiljardens uppsatta tidsgränser


(V) yrkade på att en punkt om möjlighet att välja inom hälso- och sjukvård med den efterföljande texten ”införande av nya vårdvalsområden…” skulle strykas. Yrkandet avslogs.

(S) lämnade ett särskilt yttrande.

Kontakt