Uppsnabbat landstingsfullmäktige 23 april 2014

Fråga om situationen på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping

Vivianne Macdisi (S) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) om situationen på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping.

Frågan ställs mot bakgrund av att akutsjukvården idag inte har egna läkare, utan bemannas av läkare från andra kliniker. För några år sedan lades akutläkarprojektet ner. Enligt Macdisi är kontinuitet och fasta läkare på akutmottagningen, med särskild kompetens inom akutsjukvård en förutsättning för att stärka teamarbetet, öka vårdkvaliteten för patienterna, minska väntetiderna och förbättra arbetsmiljön. Därför behövs fasta akutläkare som har sin hemvist på akutmottagningen samtidigt som andra specialiteter också behöver finnas tillgängliga.

Socialstyrelsen kommer från 1 januari 2015 att göra akutsjukvård till en egen basspecialitet.

Frågor:
Kommer du aktivt att arbeta för att Akademiska sjukhuset inom ramen för läkarutbildningen erbjuder akutsjukvård som egen basspecialitet från 2015? Kommer du aktivt att arbeta för att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping på sina akutmottagningar har fasta läkare som är anställda i den verksamheten och med kompetens i akutmedicin?

Svar:
Ja och ja.

Interpellation om vad som gäller för Akademiska sjukhuset

Landstingsrådet Börje Wennberg (S) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) om Akademiska sjukhusets målstyrning. Enligt Wennberg har Akademiska sjukhuset ingen fastställd budget för innevarande år.

Frågor:

Vad gäller för vårt universitetssjukhus när det inte finns någon fastställd budget? Mot vilket mål ska de styra? Är det "håll budget" som gäller, eller i detta fall de resurser som anslagits från hälso- och sjukvårdsstyrelsen och som innebär att sjukhuset måste dra ner verksamheten så att ytterligare cirka 190 miljoner sparas? Kort sagt: det är överordnat att vi har ordning och reda på ekonomin. Eller är det "kör så det ryker!" som gäller, alltså gör allt som är möjligt för att korta de alltför långa vårdköer som vi har i vårt landsting? Kort sagt: att korta vårdkåerna är överordnat ekonomi i balans.

Svar:

Akademiska sjukhuset har en budget som fastställts av sjukhusets ledning. Konsekvenserna av denna budget har redovisats i såväl produktions- som landstingsstyrelse. Akademiska sjukhuset arbetar mot flera mål. Sjukhuset ska producera den riks- och regionvård som sjukhuset i avtal med andra landsting förbundit sig att producera. Sjukhuset ska dessutom svara för sin del av vårdproduktionen som krävs för att nå målen för vårdgarantin och kömiljarden. Vidare har sjukhuset, liksom landstinget som helhet, ekonomiska mål att uppnå.

Flera samverkande faktorer måste ligga till grund för besluten som lägger grund för sjukhusens verksamhet. Utöver mål för ekonomi och produktion måste hänsyn tas till personalfrågor., forskning, medicinsk utveckling, samverkan med andra aktörer och socialstyrelsens målområden för god vård.

Alliansen hyser stor respekt för den komplexitet som gäller för styrningen av en avancerad verksamhet som Akademiska sjukhuset. Styrningen av Akademiska sjukhuset handlar mer om en fortlöpande dialog och en ständig uppföljning av hela den komlicerade verksamhet som sjukhuset utgör.

Interpellation om förhandlingar om nya avtal för regionsjukvården

Landstingsrådet Johan Edstav (MP) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande om landstingets avtal för regionsjukvård. Landstingets avtal med landstingen inom sjukvårdsregionen löper ut 2014. Enligt Edstav har ingen information getts på landstingsrådsberedningen eller landstingsstyrelsen. Det har inte fattats beslut om att ge uppdrag till landstingsdirektören i frågan eller att utse en förhandlingsdelegation som ska föra landstingets talan.

Frågor:

Varför har inget uppdrag givits till landstingsdirektören eller en förhandlingsdelegation utsetts för att föra landstingets talan i förhandlingar om nya avtal för regionsjukvården?

Vilka ambitioner har landstingsstyrelsens ordförande inför förhandlingarna om nya regionavtal?

Anser du att Akademiska sjukhuset även framöver ska ersättas via två olika ersättningssystem eller att förhandlingarna om nya regionavtal och införande nytt ersättningssystemet inom vårt landsting ska samordnas?

Svar:

Det vore bra om Akademiska sjukhuset har principer för ersättning såväl för patienter från Uppsala län som för andra patienter från vår sjukvårdsregion. Ambitionen för kommande avtal med landstingen i regionen bör vara att dessa avtal är långsiktiga och stabila.

I dagsläget är inga företrädare för något landsting inställda på att hasta fram nya avtal under den korta tid som står till buds under 2014, som dessutom är ett valår. Inriktningen hos alla berörda är att utnyttja de möjligheter till förlängning som avtalen medger. Det ger tillfälle att under 2015 i lugn och ro arbeta fram väl fungerande och stabila avtal. Diskussion om detta har förts i samverkansnämnden och dess arbetsutskott.

Interpellation om tv-serien Sjukhuset

Landstingsrådet Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) med frågor om landstingets medverkan i tv-serien Sjukhuset. Bakgrunden är en pågående rättsprocess, där anhöriga till en patient som filmats har stämt landstinget och begärt skadestånd.

Frågor:

Har undertecknandet och innehållet i avtalet med Titan AB diskuterats eller informerats om på politisk nivå?

Svar: Information om Akademiska sjukhusets medverkan i tv-serien har lämnats till den politiska ledningen, samt till landstingsstyrelsen i september 2007. Beslutet att medverka har dock fattats självständigt av Akademiska sjukhuset.

Har landstingets förhållningssätt i rättsprocessen diskuterats eller informerats om på politisk nivå?

Svar: Landstingets jurister har löpande informerats om landstingets agerande i denna rättsprocess. Samtidigt är det viktigt att säga att den politiska ledningen har högsta förtroende för våra tjänstemän när de i detta och andra fall företräder landstingets intressen.

Står landstingsstyrelsens ordförande bakom de argument som landstinget framfört i sina yttranden och i media?

Svar: Jag har stort förtroende för på vilket sätt landstingets företrädare agerat i denna fråga.

Hur många patienter i landstinget har medverkat i tv-serien Sjukhuset?

Svar: Det har inte gått att ta reda på. Det är ett mycket stort arbete att gå igenom dessa klipp som ligger långt bakåt i tiden.

Hur många av patienterna som medverkat har lämnat ett skriftligt respektive ett muntligt medgivande?

Svar: Alla patienter som medverkat har lämnat medgivande i enlighet med det avtal som formulerades. Undantaget handlar om en person, vilket denna fråga handlar om. Personen avled innan skriftligt samtycke kunde inhämtas. De skriftliga medgivandena lagras hos Titan, och har inte räknats.

Hur ser landstingsstyrelsens ordförande på att landstinget avhänt sig och förflyttat ansvaret för och upprätthållandet av patientsekretessen till ett privat tv-bolag?

Svar: Så har inte skett. Patientsekretess är ett myndighetsansvar som landstinget inte kan avhända sig. Däremot har detta hanterats enligt rutinen för främmande personer som rör sig i sjukhusmiljön. Det görs dagligen sekretessförbehåll i verksamheten. Nyhetsmedia, hantverkare och övriga besökare rör sig verksamheten jämte patienter och anhöriga.

Vad menar landstinget med att våra "etiska förhållningssätt och riktlinjer har fungerat" när tingsrätten konstaterar att patientsekretessen röjts?

Svar: Jag konstaterar att landstinget har bett om ursäkt för det inträffade samtidigt som tingsrätten givit oss rätt. Landstinget har också sökt förlikning med de anhöriga men det har inte gått.

Har landstinget avtal med Andemyr Advokater AB och/eller Danowsky&Partners?

Svar: Landstinget har upphandlat AGL Advokater AB som biträtts av Danowsky och partners. Samtliga landstingets jurister har deltagit i handläggningen och övervägandena. Det rör sig om komplicerade rättsfrågor, varför konstruktionen bedömts nödvändig.

Har landstinget fakturerats 740 000 kronor för advokatarvoden och så fall när?

Svar: Nej, slutlig reglering sker när ärendet avgjorts.

Vilka avvägningar har landstinget gjort när man beslutat att kräva enskilda medborgare (anhöriga till en avliden patient) för landstingets väldigt höga advokatkostnader? (Landstingets advokatkostnader uppgår till mer än dubbelt så mycket som de anhörigas totala skadeståndskrav.)

Svar: Det är en del av svensk rättsprocess att man vid en förlust kan få bära kostnader. Uppsala tingsrätt har bedömt kostnaderna som skäliga, och att motparten ska bära dessa fullt ut. Vi följer rättens bedömning och jag vill påpeka att det är ett pågående fall där utgången inte är avgjord.

Interpellation om uppföljning av uppförandekod för leverantörer

Landstingsrådet Johan Edstav (MP) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) om hur landstinget följer upp sin uppförandekod för leverantörer. Sedan 2008 finns en gemensam uppförandekod som samtliga regioner och landsting har antagit. Idag finns en nationell samverkan mellan alla landsting kring uppföljningar av uppförandekoden genom ett webbaserat avtalsuppföljningsverktyg som är framtaget gemensamt av Miljöstyrningsrådet och SKL.

Frågor:

Hos vilka företag har landstinget genomfört revision för att se till att uppförandekoden efterlevs?

Svar: Landstinget deltar i ett nationellt samarbete kring socialt ansvarstagande. Eftersom många landsting och regioner har samma leverantörer har alla organisationer nytta av de uppföljningar som görs inom det nationella samarbetet. Under förra året har till exempel två fabriksrevisioner genomförts av Region Skåne och Stockholms läns landsting, en inom IT-området och en inom området operationstextilier. Landstinget i Uppsala län har ännu inte deltagit i arbetet med avtalsuppföljning. När styrgruppen beslutar om kommande års avtalsuppföljningar kan landstinget välja att ta ansvar för en sådan om vi har avtal inom beslutade avtalsområden.

Till vilken styrelse är resultatet av revisionerna återrapporterade?

Svar: Resultatet av de uppföljningar som gjorts inom ramen för det nationella samarbetet skickas till alla landsting och regioner och blir därigenom offentliga. Resultaten har hittills inte rapporterats till någon styrelse i Landstinget i Uppsala län. I samband med arbetet med landstingets nya miljöprogram har frågan väckts om resultatet från uppföljningarna kan rapporteras till ansvarig styrelse. Redovisning kommer framöver att ske i landstingets miljöredovisning.

Avslag för motion om medborgarförslag

Pia Zetterberg och Johan Edstav (MP) föreslog i en motion att medborgarna ska ges möjlighet att komma med medborgarförslag. Om landstinget öppnar upp och moderniserar de politiska processerna kan länets invånare få ett större engagemang och förtroende för landstingspolitiska frågor, anser förslagsställarna. Fler idéer skulle kunna fångas upp om hur landstingets verksamhet ska utvecklas.

Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration ser det som angeläget att länsinvånarna känner förtroende för hur de landstingspolitiska frågorna hanteras. Utskottet ser dock svårigheter med att hantera medborgarförslag på ett tillfredsställande sätt och att det skulle ge de effekter som motionärerna lyfter fram. En korrekt hantering av medborgarförslag utgör ett utökat administrativt åtagande. Landstinget har redan idag funktionen Fråga och tyck till på landstingets webbplats, där länsinvånare kan komma med förslag till landstinget och få svar från förtroendevalda. Landstinget bör inte införa ytterligare ett system utan i stället fortsätta att använda och utveckla den befintliga kanalen.

Mot bakgrund av detta beslutade landstingsfullmäktige att avslå motionen.

(MP) (V) och SD) reserverade sig och yrkade på bifall till motionen.

Motion om varför patienter och anhöriga inte åker kollektivt

Sören Bergqvist, Tove Fraurud, Maria Fregidou Malama och Magnus Ahlkvist (V) ställde i en motion frågan varför inte patienter och anhöriga åker kollektivt när de tar sig till eller från sjukvården.

Motionärerna förslog att landstingsfullmäktige skulle uppdra till kollektivtrafiknämnden att genomföra en resvaneundersökning hos patienter och anhöriga och att uppdra till landstingsstyrelsen att återkomma med en redovisning av vidtagna åtgärder samt eventuella förslag på regel- eller avgiftsändringar.

Landstingsstyrelsen skriver i sin redovisning av ärendet att kunskap om hur och varför människor reser som de gör är ett viktigt redskap i arbetet för att få fler att resa kollektivt. Resvaneundersökningar vid Akademiska sjukhuset har gjorts 2006 och 2012. Landstinget har stora möjligheter att påverka resandes möjlighet att resa kollektivt till länets sjukhus och vårdcentraler. Enkelhet, närhet, tillgänglighet, säkerhet och trygghet, tydlig information, turtäta resmöjligheter och en bra miljö vid hållplatser och väntsalar är grundläggande för att främja ett kollektivt resande. I planering och utformning av vårdinrättningar behöver sådana frågor beaktas i högre utsträckning för att kollektivtrafiken ska kunna erbjuda ett alternativ till bilresa.

I arbetet med att utveckla det kollektiva resandet till och från länets sjukvårdsinrättningar bör särskilt fokus läggas på Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset, som är de två enskild största målpunkterna för patienter och anhöriga, men också stora arbetsplatser. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har initierat en översyn av landstingets sjukresereglemente, som förväntas ge förslag till åtgärder som kan påverka resandet.

Landstingsfullmäktige ansåg att motionen därmed var besvarad.

(V) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande om att bifalla motionen.

(S) och (MP) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande om ett tillägg till yttrandet över motionen, bland annat om att skicka ut enkelbiljetter för sjukresor i kallelser i stället för information om parkeringsplatser.

Nytt konkurrensprogram för hälso- och sjukvården återremitterat

Landstingsfullmäktige återremitterade ett ärende om en ett nytt konkurrensprogram för hälso- och sjukvården.

Ny modell för landstingets hantering av investeringar återremitterad

Landstingsfullmäktige återremitterade ett ärende om en ny modell för landstingets investeringsprocess vid fastighets- och utrustningsinvesteringar för att inhämta synpunkter från produktionsstyrelsen.

Ändrade avgifter för påminnelser om obetalda fakturor

Landstingsfullmäktige beslutade om en ändring av hur avgifter för påminnelser om obetalda fakturor tas ut. Justeringen innebär att avgifter kan tas ut i enlighet med gällande avgift enligt lagen om ersättning för inkassokostnader. Enligt nu gällande lag uppgår påminnelseavgiften till 60 kronor och uppläggningsavgiften vid upprättande av amorteringsplan till 170 kronor.

(V) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande om att beslutet om påminnelseavgifter inte ska omfatta fakturor som rör patientavgifter.

Ny policy för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

Landstingsfullmäktige beslutade att anta en ny policy för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.

Policyn slår fast att alla som arbetar inom landstinget har rätt att behandlas med respekt och arbeta i en miljö som är fri från diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Dessa är allvarliga hot mot hälsa, välbefinnande, arbetsglädje och möjligheter till framgång, och kan därför aldrig accepteras inom landstinget.

I policyn tydliggörs vad diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är, hur de kan förebyggas och vad arbetsgivare respektive arbetstagare har för ansvar ifall det inträffar. Det innehåller också konkreta förslag på åtgärder.

Den nya policyn ersätter två policydokument som tidigare funnits i landstinget, Stopp för Sexuella trakasserier – Policy och handlingsplan för landstingsanställda samt Kränkande särbehandling – Policy och handlingsprogram för landstingsanställda.

(SD) lämnade ett tilläggsyrkande om att landstinget utöver diskrimineringslagen även skulle beakta FN:s diskrimineringsgrund. Detta avslogs.

Årsredovisning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling godkänd

Landstingsfullmäktige godkände årsredovisningen för 2013 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Enligt tidplanen ska den första patienten behandlas omkring halvårsskiftet 2015. Enligt årsredovisningen ser tidplanen för att uppföra byggnaden ut att hållas.

Fullmäktige beslutade också att godkänna verksamhetsplan och budget för 2015.

Årsredovisning godkänd

Landstingets årsredovisning för 2013 godkändes av landstingsfullmäktige.

Landstinget gjorde ett positivt så kallat balanskravsresultat på 202 miljoner kronor. Resultatet var däremot negativt, minus 247 miljoner kronor. Detta är 474 miljoner kronor lägre än vad som budgeterats.

Det försämrade resultatet beror bland annat på en ränteändring, som ger ökade pensionsskuldskostnader för både landsting och kommuner. Den minskade försäljningen av riks- och regionvård har också bidragit till det negativa resultatet.

Akademiska sjukhuset gjorde ett minusresultat på 216 miljoner kronor och Lasarettet i Enköping lämnade ett underskott på 7 miljoner kronor. Folktandvården och Primärvården gick med 12 respektive 8 miljoner kronor plus.

Nettokostnaderna för landstinget ökade med 5,6 procent. Ökningen förklaras delvis av den skattehöjning som gjordes under året för satsningar inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. För fjärde året i rad var nettokostnadsutvecklingen högre än skatte- och statsbidragsutvecklingen.

Landstinget hade 11 052 medarbetare, motsvarande 8 079 årsarbetare. Detta är en minskning med 0,2 procent jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron låg på 4,7 procent, en ökning med 0,1 procent jämfört med 2012. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 67 miljoner kronor, en minskning med 2 miljoner jämfört med 2012.

Landstingets revisorer bedömer att landstingets ekonomiska ställning har försämrats under året. I revisionsberättelsen tar man bland annat upp att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping går med underskott, samtidigt som hälso- och sjukvårdsstyrelsen lämnade ett betydande överskott för 2013 på grund av mindre vårdproduktion än planerat. Revisorerna anser att landstinget behöver analysera detta och säkerställa att budget och uppdrag inom hälso- och sjukvården står i rimlig proportion till varandra.

Ett annat område som lyfts fram är uppfyllelsen av målen i styrkortet. Enligt revisorernas bedömning har de flesta av de fastställda målen inte uppnåtts. Revisorerna efterlyser en övergripande bedömning av måluppfyllelsen, och anser att valet av mål och deras utformning skulle kunna utvecklas.

Vidare tar revisorerna upp vissa brister i landstingets styrning. Ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen är fortfarande oklar på viktiga punkter.

Landstingsfullmäktige beslutade att bevilja landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och övriga nämnder och utskott ansvarsfrihet för 2013 års förvaltning.

(S), (V) och (MP) lämnade särskilda yttranden samt en reservation om att samtliga förvaltningars underskott ska hanteras på samma sätt.

Kontakt