Uppsnabbat landstingsfullmäktige 11 februari 2015

Landsting inför ny uppdrags- och budgetprocess

Landstinget inför en ny uppdrags- och budgetprocess. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Det nya arbetssättet gäller från och med landstingsplan och budget 2016-2018.

Enligt den nya processen ska landstingsplan och budget för kommande år beslutas av landstingsfullmäktige i juni. Skattesats och eventuella tillägg och justeringar i landstingsplan och budget fastställs av landstingsfullmäktige i november. Då fastställs även avgifter.

Landstingsfullmäktige godkände också en förändring när det gäller sättet att fördela medel. I stället för att fördela resurserna per politikområde ska de fördelas per ansvarig styrelse eller nämnd.

(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig till förmån för ett yrkande om att den nya processen ska gälla från 2017.

Beslut om gemensam nämnd för ambulansdirigering

Landstinget i Uppsala län och Landstinget Västmanland bildar från och med den 1 mars 2015 en gemensam nämnd för ambulansdirigering. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Landstingsfullmäktige godkände samverkansavtal och reglemente för den nya nämnden, som kommer att ha Landstinget Västmanland som värdlandsting.

Enligt överenskommelsen ska landstingen övergå till ambulansdirigering i egen regi från den 1 juni.

Ändring av regler för ersättningar till förtroendevalda

Reglerna för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i landstinget har reviderats. Ändringarna gäller bland annat ersättning för kontaktarbete. De uppdaterade reglerna fastställdes av landstingsfullmäktige.

Revisionsplan för 2015

Landstingsfullmäktige tog del av revisionsplanen för 2015, som tagits fram av Landstingets revisorer. Områden som kommer att följas upp under året är bland annat landstingets styrning, investeringar, upphandling, bisysslor och sjukvård.

Strategisk plan upphävs

Landstingets strategiska plan ska upphävas. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Den strategiska planen, som antogs av landstingsfullmäktige 2013, innehöll mål och framgångsfaktorer inom sex områden fram till 2025. Tanken var att den skulle utgöra ett stöd i utvecklingen av den årliga landstingsplanen och budgeten.

Av beslutsunderlaget framgår att den nuvarande politiska majoriteten inte ställde sig bakom planen när den antogs. Det finns också andra styrdokument inom flera områden, bland annat en FoU-policy och en kommande fastighetsutvecklingsplan. Dessa styrdokument kan kompletteras med mer långsiktiga målformuleringar.

(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig och yrkade på att den strategiska planen ska behållas och revideras.

Motion om trådbussar besvarad

Sören Bergqvist (V) föreslog i en motion att kollektivtrafiknämnden ska få i uppgift att tillsammans med Uppsala kommun utreda förutsättningarna för att införa trådbussar i Uppsala.

Förslaget motiveras av att trådbussar är en ren och tyst kollektivtrafik med hög kapacitet, som kostar en bråkdel av vad det kostar att bygga spårväg. Det är ett väl beprövat system som finns i många städer i Europa. Det är också flexiblare och går snabbare att bygga upp än spårvagnstrafik.

Landstingsstyrelsen skriver i sin redogörelse av ärendet att det redan pågår en översyn av kollektivtrafiken i samverkan mellan landstinget och Uppsala kommun. Projektet utgår från uppsatta miljömål och målet om fördubblad kollektivtrafik. I uppdraget ingår att beskriva olika tänkbara system för att på sikt klara att öka kapaciteten i kollektivtrafiken, inklusive investeringsbehov och driftsekonomi.

Landstingsfullmäktige ansåg att motionen därmed var besvarad.

Valärenden

Bertil Kinnunen (S) och Anna-Karin Klomp (KD) valdes till ordinarie ledamöter av den nyinrättade ambulansdirigeringsnämnden. Dessutom valdes två ersättare.

Interpellation: Är vi ansvariga för våra beslut?

Landstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Sören Bergqvist (V) om ansvarsfrågor rörande Akademiska sjukhusets budget.

Frågan ställs mot bakgrund av att produktionsstyrelsen i januari fastställde budgeten för Akademiska sjukhuset och mot vissa medieuttalanden. Av redovisningen till styrelsen framgick att den föreslagna budgeten bygger på att öppenvårdspsykiatrin minskar sina kostnader med 30 miljoner kronor. Klomp anser att när man i styrelsen får en tydlig redovisning av var man ska minska persona, har man också varit med och fattat beslutet om den minskningen.

Frågor:
Vilket ansvar och inflytande har produktionsstyrelsen över Akademiska sjukhusets budget? Har vi inte som politiker ansvar för konsekvenserna av beslut vi fattar?

Svar:
Det formella ansvaret för sjukhusets budget har alltid produktionsstyrelsen. Om en styrelse befarar att verksamheten inte ryms inom anvisad budget måste styrelsen vida åtgärder. Förvaltningschefen ansvarar för att ta fram förslag som ger styrelsen möjlighet att nå anvisad budgetnivå. Om styrelsen anser att åtgärderna står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, ska fullmäktige pröva åtgärderna.

När en förvaltningschef presenterar ett förslag till budget som ger styrelsen möjlighet att uppnå anvisad budgetnivå utan att det står i strid med landstingsfullmäktiges uppsatta mål för verksamheten, och inte heller i strid med gällande vårdavtal, så ligger detta inom förvaltningschefens ansvar och befogenhet. I det aktuella fallet har förvaltningschefen för Akademiska sjukhuset presenterat en budget i balans som inte står i strid med fullmäktiges uppsatta mål för verksamheten. I en så stor och komplex organisation som landstinget är det viktigt att ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan styrelse och förvaltningschef följs strikt.

Produktionsstyrelsen var enig i sitt beslut om Akademiska sjukhusets budget. Styrelsen uppfattade dock att det ekonomiska läget fortsatt är ansträngt och beslutade att sjukhuset ska återkomma med en plan för hur riks- och regionvårdsintäkterna ska öka samt en konsekvensbeskrivning av de besparingar som ålagts psykiatrin.

Interpellation om patientmaten på Akademiska sjukhuset

Landstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om landstingsstyrelsens beslut att på nytt utreda frågan om patientmaten. Konsekvensen av utredningen är att det kommer att dröja minst 8 månader till innan patienterna får lagad mat från Akademiska sjukhuset. Den uppskjutna processen kommer att kosta skattebetalarna minst 26 000 kronor om dagen.

Frågor:
När startar utredningen?

Svar: Arbetet påbörjades i princip i och med landstingsstyrelsens beslut den 15 december. Ett första steg är att upphandla konsultstöd för att utredningen ska kunna genomföras med så god kompetens som möjligt. Så fort vi har en konsult på plats kommer själva utredningsarbetet att starta.

Vilka utredningsdirektiv finns?

Svar: Utredningsdirektivet är att göra en fördjupad utredning av produktion- och leveransmetod för patientmaten på Akademiska sjukhuset.

När kommer styrgruppen att påbörja sitt uppdrag?

Svar: Styrgruppens arbete kommer att påbörjas i samband med att konsult är på plats.

Är det god ekonomisk hushållning att låta skattebetalarna stå för kostnaden om 26 000 kronor per dag för ytterligare en utredning om patientmaten på Akademiska sjukhuset?

Svar: På kort sikt är det inte bra att ha extrakostnader för detta, även om kostnaderna troligtvis inte blir så stora som interpellanten utmålar. Däremot är det viktigt att hitta en bra långsiktig lösning för att kunna leverera bra och uppskattad patientmat till Akademiska sjukhuset. Därför är det lämpligt att en gång för alla slutgiltigt lösa situationen.

Interpellation: Var finns de nya patienterna?

Sara Sjödal (C) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om vilka planer som finns när det gäller marknadsföring för att öka landstingets försäljning av riks- och regionvård. Frågorna ställs mot bakgrund av den nya patientlagen som ökar möjligheterna för patienter att välja vårdgivare i hela landet.

Frågor:

Hur ser marknadsföringsplanen ut för att öka riks- och regionsjukvården? Hur ser planeringen ut för att genomföra marknadsföringsplanen? Vem äger ansvaret för att genomföra och följa upp marknadsföringsplanen?

Svar:

Akademiska sjukhuset och vårt landsting är aktiva för att stödja den egna sjukvårdsregionen med sjukvård, och har ett nära och intensivt samarbete med de sex köparlandstingen inom regionen, liksom i kontakterna med Norra sjukvårdsregionen och Åland. Akademiska utvecklar dessutom samverkan framför allt med Stockholms-Gotlands sjukvårdsregion. Sjukhuset tar stort ansvar för att upprätthålla tillräckliga och stabila kontakter med övriga regionlandsting, liksom med övriga landsting och regioner i riket för att säkra den högspecialiserade vården, både till kvalitet och volym. Detta är viktigt för att kunna spetsa kunskap, förbättra beprövade behandlingsmetoder och utveckla nya effektiva behandlingsformer.

Interpellation om körapportering

Helena Busch-Christiansen (KD) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S). Frågan gällde vilken rapportering som görs till hälso- och sjukvårdsstyrelsen när det gäller väntetider till besök och behandling inom hälso- och sjukvården i Uppsala län. Detta har varit en stående punkt vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträden under gångna mandatperioder, men frågan fanns inte med på styrelsens dagordning för februari.

Fråga:

Är inte körapporterna viktiga för hälso- och sjukvårdsstyrelsen? Eller finns det inte längre några patienter som väntar?

Svar:

Det stämmer att rapporter om kötider har varit en vanligt förekommande punkt på dagordningen under förra mandatperioden. Jag har inför februarimötet i hälso- och sjukvårdsstyrelsen valt att inte ha med punkten på dagordningen av två skäl.

Det första skälet är att mötet är fulltecknat med bland annat information om den nya patientlagen. Det andra skälet är att punkten om körapporter endast har använts som en informationspunkt, det vill säga lagts till handlingarna efter redogörelse av statistik. Jag tycker det är otillräckligt och har i stället gett uppdrag till förvaltningen att göra en djupare analys av de uppgifter vi har angående kötiderna. Med en sådan analys som grund får HSS en tydligare bild av kösituationen efter patientgrupper, samt förslag på vilka åtgärder som bör vidtas för att minska kötiderna.

Det är viktigare att vi tar ett helhetsgrepp för att minska kötiderna än att behålla punkten om redogörelse för statistik.

Fråga om akutmottagningen i Östhammar

Måns Vilhelmsson (M) ställde en fråga till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om översynen av akutmottagningen i Östhammar. Frågeställaren ansåg att viktigt att de förtroendevalda får information och kan delta i närvårdsfrågorna lokalt. Det är oroande att posterna i närvårdsgruppen inte är tillsatta. Man kan därmed inte säkerställa att landstinget nås av information och kan lyssna in vad medborgarna har att säga.

Fråga:
Kan vi säkerställa att landstinget får information när liknande situationer uppstår?

Svar:
Ja, vi kan säkerställa att information finns när det här händer. Jag tycker du har rätt i kritiken när det gäller att det har tagit tid att tillsätta posterna i närvårdsgruppen. Vi har initierat ett ärende och min förhoppning är att vi i mars ska fatta beslut om vilka personer som ska företräda landstinget i närvårdsarbetet. Samarbetet med kommunerna i närvårdsfrågorna är en av de mest prioriterade frågorna under den här mandatperioden.

Kontakt