Uppsnabbat landstingsfullmäktige 29 april 2015

Årsredovisning godkänd

Landstingets årsredovisning för 2014 godkändes av landstingsfullmäktige.

Landstinget redovisade ett positivt resultat på 1,6 miljarder kronor. Detta är en effekt av försäljningen av Ulleråker till Uppsala kommun. Om man bortser från denna engångsintäkt är resultatet minus 34 miljoner kronor, vilket till stor del förklaras av underskott på Akademiska sjukhuset.

Det sammanlagda resultatet för hälso- och sjukvården uppgick till minus 168 miljoner kronor, medan kollektivtrafiken gick med 15 miljoner kronor plus. Landstingets nettokostnadsutveckling var 5,5 procent.

Landstinget hade vid årets slut 11 200 anställda, motsvarande 8 322 årsarbetare. Det är en ökning med 242 årsarbetare eller 3 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror på att landstinget har lyckats rekrytera mer hälso- och sjukvårdspersonal.

Sjukfrånvaron låg på 4,9 procent, en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med 2013. Kostnaderna för inhyrd personal uppgick till 84 miljoner kronor, en ökning med 17 miljoner kronor jämfört med 2013.

Landstingets revisorer skriver i revisionsberättelsen att landstingets likviditet och soliditet har förbättrats, men att landstingets ekonomiska ställning är fortsatt ansträngd och att landstinget inte uppfyller balanskravet i kommunallagen. Landstingets samlade måluppfyllelse bedöms som bristfällig. Två av fem finansiella och sex av 27 verksamhetsmässiga mål uppnås.

Landstingsfullmäktige beslutade att bevilja landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsstyrelsen och övriga nämnder och utskott ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning.

Årsredovisning för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling godkänd

Landstingsfullmäktige godkände årsredovisningen för 2014 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Enligt tidplanen ska den första patienten behandlas omkring halvårsskiftet 2015. Enligt årsredovisningen ser tidplanen ut att hållas. Fullmäktige beslutade också att godkänna verksamhetsplan och budget för 2016.

Krishanteringsplan reviderad

Landstingsfullmäktige fastställde en reviderad krishanteringsplan med reglemente för krisledningsnämnden 2015-2018.

Nya riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning

Landstingsfullmäktige antog allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning. Riktlinjerna är ett komplement till den policy som antogs hösten 2013. Riktlinjerna innehåller övergripande enhetliga bestämmelser för hur hjälpmedel förskrivs och konkretiserar policyns principer.

Den grundläggande principen för både policyn och riktlinjerna är att hjälpmedelsförskrivning ska ha samma utgångspunkter, syfte och mål som övriga insatser inom landstingets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Förskrivningarna ska ges efter behov. De allmänna riktlinjerna innehåller bland annat grunderna för bedömning, prioriteringar och avgiftssättning.

(SD) yrkade på ett tillägg om att landstingsstyrelsen ska skriva till regeringen om att upphöra med generösa förmåner till illegala invandrare. Detta avslogs.

Beslut om att inrätta tillnyktringsenhet

Landstinget ska ge Akademiska sjukhuset i uppdrag att inrätta en tillnyktringsenhet. Det beslutade landstingsfullmäktige. Tillnyktringsenheten ska vara öppen dygnet runt och dimensionerad för sex till nio platser. Kostnaden beräknas till 9 miljoner kronor per år.

Syftet med verksamheten är att ge fler människor vård och behandling för sitt risk- eller missbruk genom att fånga upp dem och erbjuda hjälp tidigare. Enheten skapar också förutsättningar för en patientsäker, medicinskt övervakad tillnyktring av personer som omhändertagits enligt LOB, något som tidigare saknats.

Måns Vilhelmsson (M) lämnade ett tilläggsyrkande om att  landstingsstyrelsen återkommer till fullmäktige med ett förslag om hur det ska säkerställas att alla arrestvakter i länet utbildas i säkert omhändertagande. Detta avslogs.

Landstinget vill möjliggöra sprututbyte i Uppsala län

Landstinget ska göra en ansökan om att starta sprututbytesverksamhet i Uppsala län. Det beslutade landstingsfullmäktige och biföll därmed en motion från landstingsrådet Johan Edstav (MP).

Sprututbyte rekommenderas av bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Syftet är att minska spridningen av hiv och hepatitsmitta.

Landstinget kommer att samråda med länets kommuner innan man går vidare med en ansökan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Beslutet fattades efter en votering, där flera fullmäktigeledamöter yrkade på återremiss. Resultatet blev att ärendet skulle avgöras vid detta möte och motionen bifölls. Flera ledamöter reserverade sig och yrkade på avslag.

Interpellation om akutläkare med specialistkompetens

Landstingsrådet Lina Nordquist (FP) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bakgrunden är att akutsjukvården under 2015 blir en basspecialitet i Sverige. (S) skrev i en interpellation från 2014 att man "anser att Akademiska sjukhuset som universitetssjukhus ska erbjuda akutmedicin som basspecialitet från 2015 när Socialstyrelsens beslut träder i kraft".

Frågor:
När kommer läkare kunna utbildas till specialister i akutsjukvård i Uppsala län? När kommer fasta läkare med specialistkompetens i akutsjukvård att anställas vid akutmottagningarna vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping?

Svar:
Akademiska sjukhuset har ett projekt som ser över akutsjukvården, där man bland annat planerar för utbildning av specialister i akutsjukvård. Projektet ska rapportera sina förslag senast 31 augusti 2015. Det går idag inte att säga exakt när utbildningen kan starta men förhoppningen är att det kan ske senast under 2016.

Vid lasarettet i Enköping anställdes 2014 en specialist i akutsjukvård med uppdrag att bygga upp en akutläkarverksamhet. I januari 2015 anställdes den första ST-akutläkaren och i mars ytterligare två.

Interpellation om utryckningstid för ambulanser

Landstingsrådet Johan Örjes (C) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om utryckningstiden för ambulanser på olika håll i länet. Enligt Örjes finns det delar av länet där människor känner sig oroliga för att de upplever att ambulansen dröjer för länge innan den är på plats. För att få en uppfattning om denna oro är berättigad behöver det redovisas statistik för hur länge ambulansen dröjer innan den är på plats i olika delar av länet vid prio 1-larm.

Frågor:
Vad är den genomsnittliga (mediantiden) tiden enligt senast tillgänglig statistik från det att ett larm är mottaget till dess att första ambulans är framme för orterna Uppsala, Almunge, Knutby, Vattholma, Fjärdhundra, Skokloster, Knivsta, Harbo, Östervåla, Hållnäs, Lövstabruk och Österbybruk?

Vad är maxtiden för en 12-månadersperiod från det att ett larm är mottaget till dess att första ambulans är framme för samma orter?

Anser du att svaret på frågorna föranleder behov av några åtgärder?

Svar:
Mediantiden från mottaget larmsamtal till första ambulans är framme är 12 minuter och 6 sekunder. Denna tid utgörs av intervjutid på SOS Alarm 3.12 och kvittenstid från ambulanspersonalen och körtid fram till adressen 8.53. Medianinsatstiderna vid prio 1-larm är följande:

Almunge 26.16
Fjärdhundra 19.53
Harbo 24.17
Knivsta 20.05
Knutby 29.48
Hållnäs 29.54
Vattholma 21.39
Österbybruk 26.23
Lövstabruk 27.19
Skokloster 24.36
Uppsala 8.25
Östervåla 23.05.

Tyvärr går det inte att få fram statistik över den längsta tid det tagit att nå dessa orter.

Under 2014 ökade antal uppdrag med 13 procent. Under sommaren och hösten steg ökningstakten till 23 procent och prio 1 ökade med 18 procent. Detta påverkar insatstiderna.

De tester som har gjorts har visat att en ambulansstation placerad i Gränbyområdet skulle kunna sänka insatstiden med cirka 10 minuter i orter som Almunge och Knutby.

Projekteringen av en ny ambulansstation i Tierp är tänkt att kunna nyttjas även för en ny etablering i Gränby. En ny station i Tierp kommer att ge något lägre insatstider i det området på grund av bättre geografiskt läge. Planer finns också för en framtida satellitstation i Knivsta.

Vi måste noga följa utvecklingen för att kunna vidta åtgärder och sätta in nya resurser alternativt omfördela resurser om detta skulle visa sig nödvändigt. Det kan röra sig om såväl ändrad resurstilldelning till befintliga stationer som etablering av nya enheter.

Interpellation om Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings ekonomiska utmaningar

Landstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Sören Bergqvist (V) om budgeterna för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping 2015. Enligt Lagh är det tveksamt om produktionen och försäljningen av regionvård kommer att kunna öka i enlighet med budgeten. Hon är också frågande till den budgeterade minskningen av kostnader för medicinskt material respektive inhyrd personal.

Frågor:

Vad är sannolikheten att sjukhusen ska hålla nollbudget under 2015?

Svar: Förutsättningarna för att Lasarettet i Enköping ska klara sin budget bedömer jag som goda. För Akademiska sjukhuset krävs att åtgärder vidtas omedelbart för att uppnå en ekonomi i balans och om dessa ger effekt under året bedömer jag att balansen kan uppnås.

Om/när det uppkommer underskott, vad kommer att prioriteras bort?

När avvikelser sker från produktionsplanering eller ekonomirapporterna visar på en obalans ansvarar förvaltningscheferna för att ta fram förslag på åtgärder som prövas av styrelsen.

Hur kommer köerna och tillgången till vård att påverka patienterna i Uppsala län?

Om åtgärder måste vidtas för att uppnå en ekonomi i balans ska dessa i möjligaste mån inte påverka vårdproduktionen. Eftersläpningar i förhållande till produktionsplaneringen måste beaktas och ny planering göras.

Kommer riks- och regionvård att prioriteras före C-länsvård?

Vårdbehovet avgör vilka patienter som prioriteras. Strategin ska vara att så mycket som möjligt ska göras på Lasarettet i Enköping och på Samariterhemmet så att fler regionvårdspatienter därmed kan omhändertas på Akademiska.

Interpellation om vårdval inom ortopedi

Landstingsrådet Lina Nordquist (FP) och ersättaren Johan Enfeldt (FP) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om vårdval inom ortopedi. Vid sitt sammanträde i februari beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att avbryta förberedelserna för vårdval ortopedi. Samtidigt har det kommit en rapport från landstingets revisorer som riktar kritik mot bland annat tillgängligheten i den ortopediska verksamheten. I rapporten rekommenderas landstinget att se över möjligheten att avlasta Akademiska sjukhuset.

Frågor:

Är du beredd att ompröva hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut och återuppta förberedelserna för vårdval inom ortopedi i syfte att avlasta Akademiska sjukhuset enligt revisorernas rekommendation? Vilka andra åtgärder avser majoriteten vidta med anledning av revisionsrapporten?

Svar:

Den nya organisation som nu sätts upp vid Akademiska sjukhuset planeras för en närmare intern ledning och styrning av verksamheten som ska stärka möjligheterna att förbättra tillgängligheten i vården. Nya arbetssätt vid Lasarettet i Enköping stöder planeringen av en effektiv verksamhet och sammanhållen vårdkedja för medborgaren.

Landstinget kommer att fortsätta upphandla vård inom detta område. Vård enligt avtal, med möjlighet att följa upp kvalitet, produktion och kostnader, är att föredra framför fri etableringsrätt för vårdgivare inom specialistvård.

Från 2015 finns ett upphandlat avtal med Elisabethsjukhuset. Utöver detta har ett avtal för kösatsning gjorts som löper till 28 februari 2016. Planen är att detta avtal förlängs. Elisabethsjukhuset producerar idag mer än planerat, vilket visar att de har en större kapacitet än vad som nyttjats under 2013/2014.

Upphandling av ett nytt avtal för ortopedi pågår och resultatet av detta ska kunna stödja ortopedins verksamhet vid Akademiska sjukhuset. Samarbetet med Lasarettet i Enköping kommer att fortsätta och stärkas under 2015. Även vårdgarantienheten fortsätter att slussa patienter för att nå målen för vård i rimlig tid.

Fråga om att köpa sittplatser på SJ-tåg

Sara Sjödal (C) ställde en fråga till kollektivtrafiknämndes ordförande Bertil Kinnunen (S) med anledning av att det ofta är svårt att få sittplats på flera av Upptågets morgonavgångar norrifrån.

Fråga: Är UL berett att undersöka möjligheten att köpa sittplatser på de aktuella SJ-avgångarna, för att på det sättet snabbt kunna minska trängseln på Upptåget och på sikt behålla Upptågspendlare?

Svar: Ja, kollektivtrafiknämnden och förvaltningen kommer att titta på detta och återkommer i ärendet.

Fråga om ökad spårkapacitet

Carl Nettelblad (FP) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om arbetet för att öka spårkapaciteten i järnvägssystemet. Frågan handlar om hur landstingets och regionförbundets företrädare i olika sammanhang har lyft fram vilken utveckling som är viktigast för kollektivtrafiken. Det har både talats om att satsa på höghastighetståg och att öka spårkapaciteten.

Frågan besvarades av Johan Edstav (MP)

Fråga: Står du, ditt parti och den majoritet du företräder fortfarande för att i första hand söka lösningar för ökad spårkapacitet?

Svar: Prioriteringen som tidigare gjorts står kvar. Två spår är fortfarande första prioritet. Men man fortsätter förhandlingar och diskuterar höghastighetståg vill vi att dessa går upp till Uppsala också.

Fråga om risk- och konsekvensanalys för sommarmånaderna

Landstingsrådet Robin Kronvall (M) ställde en fråga till ordföranden för landstingsstyrelsens personalutskott Sören Bergqvist (V) om personalförsörjningen under sommarmånaderna. Landstinget i Uppsala län har likt många andra landsting utmaningar med att rekrytera och behålla medarbetarna.

Fråga: Har landstinget gjort en övergripande risk- och konsekvensanalys gällande sommarmånaderna?

Svar: Nej, det finns ingen övergripande risk- och konsekvensanalys för landstingets helhet. Det är ett arbete som pågår i verksamheterna.

Fråga om system för patientkallelser

Landstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till produktionsstyrelsens ordförande Sören Bergqvist (V) om systemet för kallelser av patienter. Hon beskrev en situation där en kallelse till ett läkarbesök nått patienten fem dagar före besöket. Av kallelsen framgår också landstingets regler för av- och ombokning:

"Landstinget i Uppsala län tillåter av- eller ombokning av ett besök en gång med möjlighet till att få en ny tid. Om du uteblir från, alternativt av- eller ombokar även den nya tiden, skickas din remiss till den läkare som remitterat dig och du stryks från vår väntelista. Om du uteblir eller lämnar återbud senare än 24 timmar före besöket får du betala kostnader för besöket samt avgift för faktura. Det gäller även om du har frikort".

Lagh framförde att det inte är orimligt att en patient befinner sig från hemmet, exempelvis på semester, och därmed missar att kallelsen har kommit. Att då skickas tillbaka i kön kan få förödande konsekvenser för den patient som väntat länge.

Fråga: Är dagens system för kallelser för patientens bästa?

Svar: Svar: Nej, det här är inte bra, framför allt när det är så här kort framförhållning bör man kontakta patienten. Akademiska sjukhuset har en tillsatt en grupp som nu jobbar med att utveckla patientinformationen.

Fråga om TBC-vaccinationer

Landstingsrådet Robin Kronvall (M) ställde en fråga till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om barnvaccinationer. Vaccination mot TBC får inte ges i primärvården utan patienten måste åka till lungmottagningen på Akademiska sjukhuset.

Fråga: När kommer det att bli enklare för småbarnsföräldrar att vaccinera sina barn?

Svar: Det ska alltid vara enkelt att vaccinera sina barn när det är befogat och finns förutsättningar att göra det. Man behöver titta på vad som gäller för TBC. Det är viktigt att det görs på ett sätt som upprätthåller kvalitet och säkerhet.. När det gäller TBC är det barn i vissa riskgrupper som erbjuds vaccination. Anledningen till att primärvården inte utför dessa vaccinationer är patientsäkerhet. Dessa vaccinationer kräver särskild kompetens och erfarenhet när det gäller riskgrupper och injektionsformen.

Fråga om närakuten

Landstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om närakuten. Lagh är oroad över att närakutens existens på Samariterhemmet är hotad efter 2017, trots att verksamheten har uppemot 40 000 besök årligen. Akutmottagningen på Akademiska sjukhuset är dimensionerad för 40 000 besök per år, men har redan idag cirka 52 000 besök.

Fråga: Önskar landstingsrådet att patienterna som söker vård på närakuten ska vända sig till Akademiska efter 2017?

Svar:  Nej, de 40 000 besökarna ska inte klämmas in på Akademiska sjukhuset. Men en del ska naturligtvis kunna vända sig till den tänkta jourmottagningen. Vi tar nu ett helhetsgrepp för akutsjukvården, där en jourmottagning på primärvårdsnivå vägg i vägg med akutmottagningen på Akademiska är en av flera delar. I helhetsgreppet ingår också flera andra åtgärder. Detta görs i nära dialog med verksamheterna.

Fråga om kostnader för utredning och försening av ny patientmat

Landstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till landstingsrådet Johan Edstav (MP) om den pågående utredningen av patientmat. Enligt Lagh kommer utredningen med förseningskostnader av pågående byggnationer att kosta landstinget 3,2 miljoner kronor.

Fråga: Är det god ekonomisk hushållning att skattebetalarna får stå för denna nota och att patienterna får vänta ytterligare minst tre månader för att få mat lagad på Akademiska sjukhuset?

Svar: Ja, det är värt tiden och pengarna som en förskjutning innebär. Blå Korset har levt i 50 år. Tre månader är en kort tid i förhållande till om vi gör ett felaktigt beslut kring ett kök som ska leverera mat under så lång tid.

Fråga om prognos för kollektivtrafiknämnden

Landstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om prognosen för kollektivtrafiknämnden. Enligt månadsrapporten för mars ligger intäkterna 15 miljoner kronor lägre än budgeterat.

Fråga: Kommer åtgärder att vidtas med anledning av månadsrapporten?

Svar: Samma månadsrapport visar också att övriga intäkter har varit bättre än budgeterat. Flera av kostnaderna har varit lägre än budgeterat. Naturligtvis följer vi utvecklingen. Det genomförs också marknadsföringsinsatser. Vi tror att utfallet på dessa kommer att vara gott. Vi ser att resandet ökar. Vi ska självklart följa det här. Det är insatser igång, åtgärder vidtas och vi ser med spänning fram emot nästa månadsrapport . Om det behövs kommer vi att vidta åtgärder utöver det som redan är på gång.

Fråga om planering av förlossningsvård sommaren 2015

Kajsa Dovstad (FP) ställde en fråga till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om förlossningsvården. Enligt Dovstad har Vårdförbundet sagt att årets sommarplanering i förlossningsvården inte är lika bra planerad som förra året. Förberedelser har inte funnits i samma utsträckning och blivande mammor och pappor är oroliga. Vårdförbundet varnar även för att försämringen skapar en långsiktigt dålig arbetsmiljö för barnmorskor med ökad stress. Inför valet 2014 uppgav (S) att man om man fick väljarnas förtroende skulle börja arbeta med frågan från dag ett för att sommaren 2015 ska innebära en fungerande förlossningsvård.

Fråga: På vilket sätt har du från dag ett i nya landstingsledningen arbetat för att sommaren 2015 skulle bli bättre planerad gällande förlossningsvården än tidigare år?

Svar: Redan innan jag tillträdde som hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande lyfte jag frågan med hälso- och sjukvårdsdirektören. Den 6 februari hade jag direktkontakt med verksamhetsförlossningen och frågade hur man arbetade med planeringen för sommaren och fick svar. Vi hade ytterligare en kontakt den 22 april då jag hörde av mig med anledning av Vårdförbundets synpunkter i media och bad om en uppdatering av planen för sommaren och fick svar. Jag kommer att fortsätta ha noga koll och ser framför mig att hälso- och sjukvårdsstyrelsen kommer att ha frågan uppe före sommaren.

Fråga om att starta nya utvecklingsprojekt

Landstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en fråga till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) med anledning av att hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat att avsluta utvecklingsprojektet med vårdlotsar. Projektet har varit utformad som en vetenskaplig studie. Uppsala är det landsting där inläggningarna på sjukhus har minskat mest. Studien visar att man kan spara både lidande och kostnader genom att på rätt sätt stödja patienter. Klomp vände sig mot att hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger ner projektet utan att tillämpa metoden i den dagliga driften. I stället ska man "tillvarata erfarenheterna" i kommande utvecklingsprojekt.

Frågan besvarades av landstingsrådet Malena Ranch (MP)

Fråga: Varför ska man starta nya utvecklingsprojekt när man redan hittat en metod som fungerar? Bör inte evidensbaserade metoder införas?

Svar: Det kanske är ett missförstånd. Det handlar inte om att vi ska ta fram ett nytt utvecklingsprojekt. Det pågår redan flera utvecklingsprojekt inom landstinget för att stärka tryggheten och lotsa patienter till rätt vårdnivå. Erfarenheterna från utvecklingsprojektet kommer att tas tillvara.

Kontakt