Uppsnabbat landstingsfullmäktige 30 september 2015

Landstinget ansöker om att bilda region

Landstinget ska ansöka hos regeringen om att få bilda en region med ett direktvalt regionfullmäktige från den 1 januari 2017. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Innan beslutet togs har kommunerna i länet tillfrågats. Samtliga kommuner ställde sig bakom att en ansökan görs.

Av remissvaren framgår att Håbo kommun vill att namngivningen av regionen ses över för att få en benämning som är mer länsinkluderande än arbetsnamnet Region Uppsala. Älvkarleby kommun föreslår att namnet på den nya regionen bör vara Region Uppsala län. Namnfrågan kommer att hanteras i den fortsatta processen med regionbildningen.

Riksdagen väntas fatta beslut i frågan före sommaren 2016, vilket är en förutsättning för att regionen ska kunna bildas den 1 januari 2017.

Medlemskap i Svensk luftambulans

Landstinget ska söka medlemskap i kommunalförbundet Svensk luftambulans. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Idag drivs ambulansflygtjänsten vid Akademiska sjukhuset genom en upphandlad tjänst av helikopter, piloter och underhåll. I framtiden ska verksamheten drivas i egen regi genom ett samarbete mellan landsting och regioner i ett kommunalförbund. I förbundet ingår, förutom Landstinget i Uppsala län, även landstingen i Värmland, Dalarna och Västra götalandsregionen.

Landstingsfullmäktige godkände också förslaget till förbundsordning och ett samverkansavtal.

Hantering av under- respektive överskott i verksamheterna

Landstingsfullmäktige antog ett regelverk för hur under- respektive överskott i verksamheterna ska hanteras.

Enligt reglerna får verksamheter behålla årets resultat i form av eget kapital, förutsatt att det godkänns av landstingsfullmäktige. Kapitalet får vara högst 3 procent av omsättningen. Om underskottet överskrider 3 procent avgör landstingsstyrelsen vilka åtgärder som ska vidtas.

Om en verksamhet befarar att gå med underskott ska en åtgärdsplan lämnas in till landstingsstyrelsen. Om en verksamhet har ett negativt eget kapital ska det återställas inom två år.

Landstingsstyrelsen beslutar om en verksamhet får disponera ett positivt eget kapital. Hänsyn ska tas till landstingets totala ekonomi.

Ny kommunikationspolicy för landstinget

En ny kommunikationspolicy för landstinget antogs av landstingsfullmäktige.

Syftet med policyn är att visa hur kommunikation och dialog ska stödja landstinget och dess verksamheter och bidra till att landstinget uppnår sina uppsatta mål. Policyn beskriver förhållningssätt och övergripande principer för kommunikation och vad landstingets kommunikation ska kännetecknas av. Den omfattar såväl intern som extern kommunikation. Policyn har också till uppgift att på ett övergripande plan tydliggöra ansvar och roller för kommunikationen i landstinget.

Landstingets kommunikation utgår från följande principer:

  • Kommunikationen ska stödja landstingets verksamhetsidé, mål och beslut.
  • Kommunikation är en demokratisk rättighet.
  • All kommunikation utgår från mottagarnas behov.
  • Dialog är grunden för bra kommunikation.

För att landstinget ska leva upp till de övergripande principerna är ledorden för landstingets kommunikation: tillgänglig, tillförlitlig, öppen och offensiv.

Målet för den interna kommunikationen är en effektiv organisation, ökat engagemang och delaktighet samt välinformerade medarbetare. Mål för den externa kommunikationen är att ge länsinvånarna möjlighet till insyn och dialog, skapa kunskap om och förtroende för landstingets verksamheter samt att underlätta rekrytering.

Svar på motion om fria resor vid funktionsnedsättning

Carl Nettelblad (FP), Lina Nordquist (FP) och Lena Lundberg (FP) föreslog i en motion att landstinget ska se över möjligheten att införa fria resor med bussar och pendeltåg för länsinvånare med funktionsnedsättning. De framförde att de som behöver färdtjänst för de flesta av sina resor kan använda sig av "vanlig" kollektivtrafik för vissa sträckor eller vid gott väglag. Dessutom betalar många invånare i länet för sina resor till och från så kallad Daglig verksamhet. Vill dessa människor även använda "vanlig" kollektivtrafik tas ingen hänsyn till de utgifter de redan haft, vilket är ojämlikt.

Landstingsstyrelsen konstaterar nya regler gäller sedan 1 april 2015, då rabatterna för pensionärer utvidgades till att inte bara gälla ålderspensionärer utan också förtidspensionärer och förmånstagare. Månadskort för dessa kategorier har också införts. Under 2015 förväntas hälso- och sjukvårdsstyrelsen besluta om en översyn av sjukresereglementet. Det pågår en utredning om möjligheten för landstinget att, på uppdrag av länets kommuner, samordna färdtjänstresor och sjukresor via en gemensam beställningscentral. Frågeställningen och förslaget ingår i den översyn som ska genomföras.

Efter votering beslutade landstingsfullmäktige att anse att motionen var besvarad.

(KD) lade ett tilläggsförslag att kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att ta fram ett erbjudande till kommunerna att köpa rabatterade periodkort för färdtjänstbrukare. Detta avslogs efter votering.

Svar på motion om förbättrade förutsättningar inom rehabilitering och habilitering

Flera ledamöter av (FP) föreslog i en motion en rad åtgärder för att förbättra förutsättningarna inom rehabilitering och habilitering. Förslagen är att ge landstingsstyrelsen i uppdrag:

  • att utreda förutsättningarna för ett ledande centrum för rehabilitering och habilitering
  • att söka optimala, långsiktiga lokaler för ett kunskapscentrum för rehabilitering och habilitering
  • att se över ytterligare behov av vårdsamordnare för patienter med stort vårdbehov och för föräldrar till svårt sjuka och funktionshindrade barn
  • att utreda förutsättningarna för samfinansiering av en professur i rehabiliteringsmedicin
  • att utreda förutsättningarna för vårdval inom habilitering
  • att utreda förutsättningarna för vårdval inom specialiserad rehabilitering.

Landstingsstyrelsen anser att habilitering och rehabilitering av hög kvalitet är en god investering. Tre större utredningar inom området har gjorts under de senaste två åren inom området:

  • Utredning av brister i vårdkedjan avseenden rehabilitering
  • Vård i samverkan i Uppsala län. Riktlinjer för habilitering och rehabilitering
  • Samlad rehabilitering och utlandsrehabilitering.

Dessa utredningar ligger till grund för ett planerat arbete under de kommande två åren, där förslag till åtgärder ska verksatällas. Målet är att åstadkomma en optimerad rehabiliteringsprocess, en samordnad, teambaserad och resursstark rehabilitering präglad av intern och extern samverkan.

Mot bakgrund av detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad.

Svar på motion om geografi- och storlekstillägg i primärvården

Johan Örjes (C) och Annika Krispinsson (C) föreslog i en motion att landstinget ska utveckla strukturersättningen i primärvården till ett geografi- och storlekstillägg, oberoende av kommungränser.

Bakgrunden är att vårdenheter på längre avstånd från sjukhus och akutmottagningar har ett tyngre uppdrag. Detta kompenseras till fiss del genom strukturersättningen. Den är dock baserad på i vilken kommun en vårdcentral är belägen och inte avståndet till sjukhus. Strukturersättningen tar inte heller hänsyn till att vårdcentralsuppdraget är en relativt större belastning för mindre enheter och enheter på mindre orter.

Landstingsstyrelsens bedömning är att man i den kommande översynen av primärvårdens ersättning bör överväga om grunden för strukturersättning till vårdcentralerna ska utgöras av avstånd till närmaste sjukhus i stället för kommuntillhörighet och samtidigt överväga om ett storlekstillägg bör införas.

Mot bakgrund av detta ansåg landstingsfullmäktige att motionen var besvarad.

Svar på interpellation om ungdomsmottagning i Heby

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om inrättandet av en ungdomsmottagning i Heby. Ungdomsmottagning finns idag i alla länets kommuner utom i Heby kommun. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade hösten 2014 att starta en ungdomsmottagning i Heby från den 1 januari 2015. Fortfarande finns det inte någonstans att gå för ungdomarna hemma i kommunen.

Fråga: När ska även Heby kommun få en ungdomsmottagning?

Svar: Primärvården har sedan beslutet togs arbetat med lokalfrågan. Ett flertal lösningar, såsom ombyggnader och tillbyggnader har undersökts. Man har behövt utreda och tänka om ett flertal gånger för att se till att ombyggnationerna blir ekonomiskt försvarbara. En ändamålsenlig lösning till försvarbar kostnad kommer troligen att stå klar under hösten 2015. Det har på senare tid framkommit att Heby kommun, med hänvisning till rådande ekonomiskt läge, inte kommer att bidra med kurator, vilket redan i planeringen har varit ett grundkrav från Primärvårdens sida.

Svar på interpellation om kontaktsjuksköterskor

Oppositionslandstingsrådet Lina Nordquist (FP) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om inrättandet av kontaktsjuksköterskor. Interpellationen tar upp beslut som tidigare har fattats att inrätta kontaktsjuksköterskor. Under 2014 arbetade Akademiska sjukhuset med att införa kontaktsjuksköterskor, men efter valet blev det tyst.

Frågor:

Står du fast vid ditt löfte att kontaktsjuksköterskor ska "följa patienterna genom hela vårdprocessen"? Har det havererade samarbetet med vänsterparti-styrda produktionsstyrelsen försenat införandet och försämrat patienternas tillgång till kontaktsjuksköterskor? När under 2015 uppfyller vårt landsting sitt löfte till regionen och patienterna att ge alla cancerpatienter tillgång till en kontaktsjuksköterska?

Svar:

Vi står fast vid att kontaktsjuksköterskor ska följa patienterna genom hela vårdprocessen. Akademiska sjukhuset arbetar aktivt och strukturerat för att öka antalet kontaktsjuksköterskor och redan idag finns ett antal på plats. Vi räknar med att målet att alla cancerpatienter ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska uppnås under senare delen av 2015 och därefter.

I dagsläget finns kontaktsjuksköterskor inom bröstcancervården, lungcancer, urologisk cancer, gynekologisk cancer och ett antal är på väg att rekryteras till onkologmottagningen. Det finns dock behov av fler kontaktsjuksköterskor och flera tjänster är utlysta och under rekrytering.

Det är mycket angeläget att de som anställs har lämplig specialistutbildning. Underlag för en utbildning "Kontaktsjuksköterskan i cancervården 7,5 hp" har tagits fram. Vi har fått uppgift om att flera är anmälda till utbildningen i höst och nästa vår. Vår förhoppning är att vi inom snar framtid kan erbjuda alla patienter som behöver tillgång till en kontaktsjuksköterska. Vi kommer att följa upp verksamheten för att säkerställa att det uppdrag som getts om införande av kontaktsjuksköterskor fullföljs.

Svar på interpellation om ögon- och öronmottagningar i Tierp

Sara Sjödal (C) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi om ögon- och öronmottagningarna i Tierp. Sjödal hänvisar till landstingsfullmäktiges beslut om plan och budget för 2016.

Frågor: Hur långt har förberedelserna kommit för att återöppna mottagningarna? När beräknas de första patienterna kunna besöka mottagningarna?

Svar: Akademiska Sjukhuset har genom vårdöverenskommelsen fått i uppdrag att överta konsultläkarverksamheten i Tierp. Det har i ett sent skede framkommit att det finns olika uppfattningar om hur skrivningarna i vårdöverenskommelsen ska tolkas. Från politikens sida är vi angelägna om att denna del i överenskommelsen infrias så snart som möjligt. Samtal förs med Akademiska sjukhuset om hur genomförandet ska ske lokalt i Tierp. Ett alternativ som kan vara intressant är att erbjuda mobil verksamhet vissa dagar i veckan. Det är avgörande ur ett befolkningsperspektiv att patienter får den vård som kan genomföras på lokal nivå. Det är också viktigt att kostnaden för verksamheten är realistisk och kostnadseffektiv.

Svar på interpellation om uppsökande tandvård

Emilie Eriksson (M) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om uppsökande tandvård för äldre och funktionsnedsatta. Under hösten 2013 tecknade landstinget avtal med Folktandvården Uppsala län samt med Oral Care. Avtalen löper ut i slutet av december 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i juni att avtalet med Oral Care inte skulle förlängas. I stället skulle all uppsökande tandvårdsverksamhet i Uppsala län utföras av Folktandvården från 1 januari 2016. Något underlag kring varför verksamheten helt skulle återtas i egen regi presenterades inte för styrelsen.

Fråga: Varför beslutade du att återta hela den uppsökande tandvårdsverksamheten för äldre och personer med funktionsnedsättning i egen regi?

Svar: Det finns flera anledningar till att vi vill koncentrera den uppsökande verksamheten i hela länet till Folktandvården. Ett viktigt skäl är att vi vill nå fler patienter än idag. År 2014 var andelen berättigade som i vårt län fått munhälsobedömning (MHB) 50,6 procent, lägre än det nationella resultatet. Det är särskilt i ordinärt boende, det vill säga de som bor kvar i sina hem, som många berättigade inte fått ta del av MHB. I Oral Cares kommuner har 24 procent av de som tackat ja till MHB fått detta utfört. I Folktandvårdens kommuner har 84 procent av de äldre i ordinärt boende som tackat ja fått MHB.

Vi tror att den bästa strategin för att förbättra den rådande situationen är att ha ett nära och kontinuerligt samarbete med länets kommuner. Detta kan enklare åstadkommas om man har en och samma huvudman i länet över en längre tidsperiod. Fördelen med detta är att det också underlättar arbetet för en vård som ges på lika villkor och med samma kvalitet i länet. Den uppsökande tandvården behöver utvecklas både vad gäller arbetssätt, kunskapsinhämtning och utvärdering. Ett strukturerat utvecklingsarbete underlättas av ett samlat och långsiktigt utförande i egen regi. Det ger även möjlighet till en sammanhållen vårdkedja och snabba insatser vid Folktandvårdens stationära kliniker när det behövs. Genom att lägga uppdraget i landstingets egen regi får vi vidare möjlighet att snabbare kunna anpassa verksamheten vid förändrade behov hos patienterna. Den typen av förändringar tar betydligt längre tid vid ett upphandlingsförfarande.

Svar på fråga om följsamhet till fullmäktiges beslut

Oppositionslandstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) med anledning av att hälso- och sjukvårdsstyrelsen avslagit ett yrkande från (M) om att bifalla en motion om vårdlotsar. I landstingsplan och budget 2016-2018 beslutade fullmäktige att anta Alliansens förslag om hälso- och sjukvårdsinriktning. I detta beslut finns bland annat att läsa om vårdlotsar i psykiatrin.

Fråga: Anser Vivianne Macdisi att det är demokratiskt rätt att inte följa fullmäktiges beslut?

Svar: Nina Lagh har ställt en retoriskt fråga. Självklart är det inte rätt att inte följa fullmäktiges beslut. Det är min bestämda uppfattning att vi alltid ska följa fullmäktiges beslut.

När det gäller hälso- och sjukvårdsstyrelsens hantering av motionen finns det en ordning som följs där hälso- och sjukvårdsstyrelsen har möjligheten att yttra sig över motioner medan själva besvarandet sker i fullmäktige. Vi har följt den ordningen. Sedan kan man ha synpunkter på innehållet.

Ja till motion om tandvårdens roll i arbetet mot våld i familjer

Landstinget ska se över hur man kan öka kunskapen och medvetenheten hos medarbetarna i Folktandvården om våld mot barn och i nära relationer. Det beslutade landstingsfullmäktige och biföll därmed en motion från Lina Nordqvist (FP).

De riktlinjer och rutiner som finns vid Folktandvården för tidig upptäckt och bemötande vid våld i familj eller nära relation ska också utvecklas. Landstingsfullmäktige gav landstingsstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en struktur för samverkan mellan Folktandvården, landstingets barnhälsovård och kommunernas socialtjänst.

Motion om finansiering av läkares specialisttjänstgöring besvarad

Lina Nordquist (FP), Robin Kronvall (M), Anna-Karin Klomp (KD) och Johan Örjes (C) föreslog i en motion att landstinget ska utreda förutsättningarna för central planering och finansiering av hela eller delar av löne- och utbildningskostnaderna för läkares specialisttjänstgöring.

Förslaget läggs mot bakgrund av bristen på läkare med specialistkompetens. Enligt förslagsställarna behöver landstinget till exempel psykiatrer och gynekologer på betydligt fler arbetsplatser än i de verksamheter som idag står för utbildningen. Det gör det svårt att motivera att specialisttjänstgöring finansieras av enskilda kliniker och delbudgetar.

Landstingsstyrelsen hänvisar sin redovisning av ärendet till att det pågår ett arbete med att ta fram en utbildningsstrategi för hälso- och sjukvården inom landstinget. I samband med detta arbete tas även frågorna kring finansiering och placering av specialisttjänstgöring.

Landstingsfullmäktige ansåg att motionen därmed var besvarad.

Delvis ja till motion om åtgärder mot hedersrelaterat våld och förtryck

Landstinget ska upprätta en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck (HRV). Det beslutade landstingsfullmäktige och biföll därmed delvis en motion från Lina Nordquist (FP).

Handlingsplanen ska ge vägledning till personal som kommer i kontakt med våldsutsatta om vilka åtgärder som behöver vidtas. Den kommer att omfatta pojkar, flickor, män, kvinnor, HBTQ-personer, personer med intellektuell funktionsnedsättning och andra sårbara grupper som kan utsättas för HRV.

I motionen föreslogs också att landstinget skulle inrätta en HRV-samordnare. Denna begäran avslogs av landstingsfullmäktige mot bakgrund av att det redan finns en samordnande funktion inom Uppsala län.

Däremot bifölls ett tilläggsyrkande från Lina Nordquist om att en samordnande funktion för hedersrelaterat våld och förtryck tilldelas ledande positioner vid sjukvårdsförvaltningar och ledningskontor.

Val av ordförande i produktionsstyrelsen

Landstingsfullmäktige utsåg Erik Hemmingsson (MP) till ny ordförande för produktionsstyrelsen.

Svar på interpellation om trafikinformation

Oppositionslandstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om trafikinformation till bussresenärer. I samband med förseningar kan resenärer ha nytta av att få reda på positionen för bussarna. Informationen finns hos UL och genom att ringa till kundtjänst kan man få reda på var den är.

Frågor: Tycker du att informationen om var bussen är, alltså dess position, ska bli tillgänglig för resenärerna? Om ja, kan du lova att se till att det blir så?

Svar: Ja, det är en väsentlig information som bör vara tillgänglig för resenärerna. Till viss del är informationen redan tillgänglig, och förvaltningen arbetar på att hitta tekniska lösningar för att tillgängliggöra det gällande hela trafiken. Sedan ett år tillbaka driver UL ett projekt för att installera en ny trafikdatabas som ska samla bland annat realtidsdata från både stads-, region- och tågtrafik. Ambitionen är att det redan under år 2016 ska vara möjligt att publicera korrekt realtidsinformation för den samlade trafiken. Det nya systemet ska alltså kunna ange en korrekt prognos baserat på fordonens positioner via app, webb och skyltar.

Svar på interpellation om hemsjukvård i Heby kommun

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) som besvarades av landstingsrådet Malena Ranch (MP). Ärendet gällde den specialistanslutna hemsjukvården (SAH) i Heby kommun. I Heby finns en uppdelning där den norra kommundelen tillhör Tierp, den södra delen Enköpings SAH-team och den mellersta delen Uppsala SAH-team. De olika teamen fungerar på olika sätt, där det behövs en remiss för att få avancerad hemsjukvård i två av kommundelarna men inte i den tredje.

Frågor: Hur kan det komma sig att en kommun blir uppdelad på det sättet som beskrivs ovan? Vad tänker du göra som politiskt ansvarig för att en specialistansluten hemsjukvård på lika villkor och med god samverkan med kommunens vård- och omsorgsgivare finns tillgänglig för alla patienter i Heby kommun, oavsett var de bor i kommunen?

Svar: I samband med att Heby kommun tog över ansvaret för hemsjukvården år 2010 fattades ett beslut om uppdelning av specialistansluten hemsjukvård i kommunen. Uppdelningen skedde efter överläggningar med alla parter där en kompromiss nåddes utifrån vad som då var lämpligt och möjligt ur resurssynpunkt.

Mot bakgrund av Heby kommuns önskemål om en samlad lösning påbörjade landstinget i början av året en dialog med företrädare för Heby kommun. Samtidigt har flera processer påbörjats som avser verksamheter som rör SAH i länet, där Heby kommer att beröras på olika sätt:

  • En utredning görs om palliativt centrums framtida uppdrag och organisation under hösten och ska redovisas på hälso- och sjukvårdsstyrelsen i november.
  • En utredning görs om en utbyggd hemsjukvård i hela länet. Utredningens resultat redovisas i januari 2016.
  • Med anledning av att gällande överenskommelser löper ut vid årsskiftet förbereds under hösten nya överenskommelser om SAH med kommunerna i norra länsdelen. Målbilden är att uppnå en tillgänglig och jämlik vård i länet oavsett bostadsort och ålder. Denna målbild bör ligga till grund för framtida överenskommelser avseende SAH i länet även med de andra kommunerna.

Eftersom en helhetslösning för länet med utökade mobila team och ett utvecklat palliativt centrum är en långsiktig process bör en överenskommelse med Heby kommun sökas för att även hitta en lösning på kortare sikt, en lösning som fungerar både för landstinget och kommunen. Utgångspunkten bör vara en samlad organisation och en ambitionshöjning med samma utgångspunkt som för kommunerna i norra delen av länet.

Svar på interpellation om beroendevård för barn och unga

Oppositionslandstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) som besvarades av landstingsrådet Malena Ranch (MP). I juni beslutade landstingsfullmäktige att landstinget från 2016 ska bygga upp beroendevård för barn och unga. Idag bedrivs den helt och hållet av länets kommuner.

Fråga: Hur arbetar hälso- och sjukvårdsstyrelsen med uppdraget inför 2016 i vårdöverenskommelserna? Finns det någon tidsplan när Beroendemottagningen kommer att ta emot barn och unga? Vilka resurser kommer barn- och ungdomspsykiatrin och beroendemottagningen för att arbeta med uppdraget? Hur samordnas arbetet med länets kommuner?

Svar: Det pågår för närvarande inget arbete i vårdöverenskommelserna vad gäller frågan kring beroendevård för barn och unga. Frågan är dock aktuell i den pågående utredningen att ta fram en viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa.

I processen med implementering av de nya riktlinjerna för missbruk och beroende har styrgruppen för RIM beslutat att ta fram en regional överenskommelse som ska tas i TKL under 2016. De slutgiltiga riktlinjerna för missbruk och beroende kommer att presenteras på ett lokalt seminarium 5 november 2015. Beroende på vilka lösningar som framkommer i arbetet behöver i nästa steg en ekonomisk analys göras kring vad som behöver förstärkas och vad det skulle kosta.

Under 2016 kommer ett arbete ske med att förnya de länsgemensamma riktlinjerna kring barn och unga. Beroendefrågan är en ny fråga som kommer att lyftas i detta arbete.

Svar på interpellation om Folktandvårdens behov av nyrekrytering av specialisttandläkare

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om behovet av nyrekrytering av specialisttandläkare. Bakgrunden är att Folktandvården framfört att de har svårigheter att rekrytera och behålla specialisttandläkare. Vid samtalet framkom att huvudorsaken till detta var att Folktandvården inte ansåg sig kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner. Skälet skulle vara att landstingets allmänna lönepolicy inte tillät en marknadsmässig lönesättning.

Fråga: Vad avser landstingsrådet Börje Wennberg (S) göra för att ge Folktandvården möjlighet att sätta konkurrenskraftiga löner vid rekrytering av specialisttandläkare?

Svar: Landstinget arbetar sedan flera år tillbaka med lönebildningsfrågorna och de ingår som en del av kompetensförsörjningen i landstinget. I den landstingsövergripande analysprocessen deltar samtliga förvaltningar.

Det är av stor betydelse att samråd sker inom landstinget och mellan förvaltningarna i dessa frågor och att samsyn uppnås enligt fastlagd löneanalysprocess. Samrådet är inte minst viktigt för de förvaltningar som har gemensamma yrkesgrupper, och det gäller bland annat specialisttandläkare som finns både inom Folktandvården och Akademiska sjukhuset. Efter samråd fördelar förvaltningarna, utifrån sina analyser, det ekonomiska utrymmet mellan yrkesgrupper vilket innebär att de kan sätta konkurrenskraftiga löner.

Det finns inget skrivet i landstingets lönepolicy att landstinget inte tillåter marknadsmässig lönesättning. Lönepolicyn anger att konkurrenskraftiga löner och anställningsvillkor ska bidra till att landstinget på kort och lång sikt kan rekrytera och behålla rätt kompetens. Några av utgångspunkterna för lönebildningen är löneavtalen, budgetramen och just marknadskrafternas påverkan.

Svar på interpellation om flyktingar som lider av Post Traumatic Stress Disorder

Emilie Eriksson (M) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) som besvarades av landstingsrådet Malena Ranch (MP). Interpellationen tar upp att mer än 50 procent av de flyktingar som upplevt kring och tortyr i sitt hemland utvecklar Post Traumatic Stress Disorder, PTSD.

Fråga: Hur har landstinget förberett sig för att kunna diagnostisera och behandla de flyktingar som kommer till Uppsala län?

Svar: Det är viktigt att hela vårdkedjan fungerar för nyanlända som kommer till Uppsala. Cosmos är en viktig ingång till hälso- och sjukvården för de som kommer till länet. De erbjuder nyanlända och asylsökande hälsoundersökning, vilket omfattar ett systematiskt samtal där man går igenom tidigare sjukhistoria, vaccinationer, andra viktiga händelser, psykisk status samt tar smittskyddsprover samt eventuella tillkommande prover som anses nödvändiga.

Inom psykiatrin får flyktingar vård på samma villkor som övriga invånare. Personer vars psykiska ohälsa så kräver har tillgång till enheten för transkulturell psykiatri. Enheten kopplas in om traumat kräver särskild transkulturell kompetens.

Landstinget har tecknat en överenskommelse med Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala från 2015. Syftet med partnerskapet är att skapa förutsättningar för flyktingar som har upplevt krig och tortyr och som lider av bland annat posttraumatiskt stress-syndrom att få utvecklas positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt.

Landstinget finns också med som aktör i ett arbete för integrerad behandling för personer med PTSD inom etableringen i Uppsala län som drivs av Arbetsförmedlingen och Uppsala kommun.

Svar på interpellation om landstingets beredskap för en väl fungerande flyktingmottagning

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg om landstingets beredskap för en väl fungerande flyktingmottagning. Frågeställningen gäller vilka konsekvenser flyktingmottagningen får för primärvården, tandvården och sjukvården som helhet och vilken kapacitet och beredskap landstinget har för att möta behoven.

Fråga: På vilket sätt säkerställer landstinget en god och jämlik vård på lika villkor ges till alla som har rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård och är bosatta eller stadigvarande vistas i vårt län?

Svar: Landstinget har tillgång till dygnsaktuell information rörande alla asylsökande som är registrerade på en adress i vårt län. Den informationen använder bland annat Cosmos, vars uppdrag är att ge basal sjukvård till alla asylsökande, samt av Folktandvården i arbetet med att kalla alla asylsökande barn till undersökning.

En viktig del i att kunna erbjuda god och jämlik vård till grupperna asylsökande och tillståndslösa är att vårdgivare är införstådda med vilket ansvar som man har rörande personer tillhörande dessa grupper. Under de senaste två åren har en hel del information, föreläsningar och utbildning getts till vårdgivare. Landstingets asylsamordnare är en resurs för vårdgivarna att ta hjälp och stöd av när frågor uppstår. I dagsläget finns inte heller något som pekar på att personer ur dessa grupper inte får den hälso- och sjukvård samt tandvård som de behöver och har rätt till.

Fråga: Har landstinget formulerat särskilda beredskapsplaner för att hantera det ökade tryck på sjukvården som blir följden av ett ökat flyktingmottagande?

Svar: Landstingets regionala ledning har sammanträtt med anledning av denna fråga och beslut har fattats om att sätta upp mobila team som ska åka ut till boenden i länet och där genomföra hälsoundersökningar. Åtgärderna har kommit till för att snabbt kunna hjälpa människor som kan behöva hjälp, samt för att avlasta Cosmos, som normalt ansvarar för alla hälsoundersökningar. Tanken är att resurserna ska tas från många vårdgivare, för att på så vis minimera påverkan på den ordinarie verksamheten. Utbildningsinsatser för extrapersonal har redan påbörjats. Utöver de mobila teamen kommer Cosmos att fortsätta bedriva sin ordinarie verksamhet med hälsoundersökningar. Om man i samband med hälsoundersökningarna identifierar vårdbehov kommer remisser att ges på vanligt sätt. Asylsökandes vårdbehov kommer alltså att tillgodoses inom den ordinarie hälso- och sjukvården samt tandvården.

Sammanfattningsvis anser jag att landstinget har en stor beredskap och en god planering för att säkerställa att de flyktingar som kommer till Uppsala län får tillgång till den vård de är berättigade till.

Svar på fråga om utdelning av pappershandlingar

Oppositionslandstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om utdelning av pappershandlingar. Bakgrunden är att samtliga politiker i styrelser och nämnder samt fullmäktige har erhållit läsplattor för att kunna hantera handlingar till möten. Det är en omfattande investering som förväntades ge ekonomiska och miljömässiga besparingar. Trots detta fick fullmäktige så sent som till detta möte pappershandlingar.

Fråga: Anser Börje Wennberg (S) att det är ekonomiskt och miljömässigt försvarbart att det fortfarande utdelas pappershandlingar?

Svar: Jag har ingen annan uppfattning. Vi ska så långt som möjligt ta del av handlingar via elektroniska hjälpmedel.

Fråga om följsamhet till beslut om uppdrag och budget besvarad

Oppositionslandstingsrådet Nina Lagh (M) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om följsamheten till beslut fattade av landstingsfullmäktig. Frågan ställs mot bakgrund av att landstingsfullmäktige i februari beslutade om en ny uppdrags- och budgetprocess som skulle börja gälla från och med budget 2016. Alliansen föreslog att beslutet skulle gälla från budget 2017, då bedömningen var att vi inte skulle hinna med att leva upp till våra tidigare tagna beslut.

Den 18 september skickades en uppdaterad version av landstingsplan och budget 2016-2018 ut till alla landstingsråd där hälso- och sjukvårdsavsnittet var ändrat i sin helhet. Detta följer varken landstingsfullmäktiges beslut om uppdrag- och budgetprocess eller fullmäktiges beslut avseende hälso- och sjukvård i juni.

Fråga: Är det demokratiskt att en minoritet bestående av två partier negligerar av fullmäktiges fattade beslut?

Svar: Jag beklagar att ett ofärdigt dokument skickades ut. Handlingarna som går till landstingsstyrelsen kommer att kompletteras. Att de måste skickas ut hängde samman med att det måste förhandlas med personalorganisationerna i tid. När frågan ska upp för beslut kommer det att vara tydligt vad som är fullmäktiges beslut och vad som är komplement.

Tekniska problem med Uppsnabbat

Vid utskicket av Uppsnabbat den 28 september uppstod ett tekniskt problem. Detta ledde till att nyhetsbrevet uteblev för vissa prenumeranter, medan andra fick dubbletter. Felsökning pågår. Om problem uppstår igen hittar du alltid det senaste numret av Uppsnabbat på www.lul.se/uppsnabbat. Nyhetsbrevet publiceras samma dag som den styrelse eller nämnd det gäller har haft sitt beslutssammanträde, vanligtvis under senare delen av eftermiddagen eller tidig kväll.

Kontakt

Hitta på sidan