Uppsnabbat regionfullmäktige 29 november 2017

Region Uppsalas delårsrapport lades till handlingarna

Region Uppsalas delårsrapport för januari till augusti lades till handlingarna av regionfullmäktige.

I delårsrapporten följs ett antal indikatorer upp, som mäter hur Region Uppsala uppfyller olika mål. För 21 indikatorer bedömer man att målen kommer att nås, för 5 att de inte nås. När det gäller övriga 52 indikatorer har det inte varit möjligt att bedöma om målvärdet kommer att uppnås, oftast därför att indikatorn endast är möjlig att mäta på årsbasis.

Årsprognosen enligt delårsrapporten är 350 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor.

Efter att delårsrapporten fastställdes vid regionstyrelsens oktobersammanträde har ett fel i Akademiska sjukhusets fakturering upptäckts. På grund av felet har Akademiska sjukhusets redovisade och prognostiserade intäkter varit för höga. Konsekvensen av detta är att intäkterna för Region Uppsala är 75 miljoner kronor för höga i delårsrapporten och 125 miljoner kronor för höga i prognosen för helåret. Om dessa intäkter inte hade ingått vid delåret hade årsprognosen varit 225 miljoner kronor för Region Uppsala.

(KD), (M), (C) och (L) reserverade sig och yrkade på att delårsrapporten inte skulle godkännas.

Reviderad regionplan och budget 2018 - 2020 godkänd

Regionfullmäktige fastställde en reviderad regionplan och budget för 2018 - 2020.

Det huvudsakliga innehållet beslutades vid fullmäktiges sammanträde i juni. Sedan dess har ändringar gjorts när det gäller ekonomi, indikatorer och fastighetsinvesteringar. Bland annat har det tillkommit ytterligare specialdestinerade statsbidrag. Dessa syftar exempelvis till att förbättra tillgängligheten inom primärvården, en förbättrad förlossningsvård och att säkra kompetensförsörjningen. En ny prognos för pensionskostnader har även gjorts. Resultatet för planperioden är bättre jämfört med den budget som beslutades i juni.

I den reviderade budgeten utökas ramen för fastighetsinvesteringar med sammanlagt 448 miljoner kronor. Utökningen gäller främst investeringar i produktionskök och den nya vårdbyggnaden på Akademiska sjukhuset, ingång 100.

Patientavgiften för ambulanssjukvård på 150 kronor tas bort från den 1 januari 2018. Förändringen görs mot bakgrund av att avgiften har varit svår att hantera administrativt och endast berört en liten andel av patienterna.

(V), (M), (KD), (C), (L) och (SD) reserverade sig till förmån för sina egna förslag till reviderad regionplan och budget.

(M), (KD), (C) och (L) yrkade också på att vårdcentrum i Tierp och ny neonatalavdelning ska tillkomma i förslaget till investeringsplan. Detta avslogs.

Programarbete inleds för nytt produktionskök

Ett programarbete ska inledas för ett nytt produktionskök vid Akademiska sjukhuset. Det beslutade regionfullmäktige.

Inför beslutet fanns tre alternativa lösningar. Regionfullmäktige beslutade att gå vidare med det alternativ som innebär att de befintliga byggnaderna rivs. Istället uppförs en ny byggnad med produktionskök, personalrestaurang och konferenslokaler. Det ska också finnas möjlighet att inrymma medicinskt bibliotek och kunskapscenter.

Programarbetet får enligt beslutet kosta 17,5 miljoner kronor och den totala investeringskostnaden får uppgå till 286 miljoner kronor. Till detta kommer kostnader av engångskaraktär, som tillfälliga anordningar, rivning med mera, som får uppgå till 59,5 miljoner kronor, vilket ger en totalkostnad på 345,5 miljoner kronor.

(KD), (M) och (L) reserverade sig och yrkade på avslag.

(C) och (SD)  reserverade sig och yrkade på ett annat alternativ med en tillbyggnad i stället för nybyggnation.

Uppdaterade regler för fastighetsinvesteringar antogs

Regionfullmäktige beslutade att anta ett reviderat regelverk för fastighetsinvesteringsprocessen i Region Uppsala.

Regelverket syftar bland annat till att skapa en helhetsbild kring regionens aktuella och kommande investeringsbehov, ge en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning och bidra till öppenhet och möjlighet att prioritera förslagen.

Två politiska nämnder slås samman

Två politiska nämnder inom Region Uppsala, kollektivtrafiknämnden och regionala utvecklingsnämnden, slås samman under nästa mandatperiod. Det beslutade regionfullmäktige. Sammanslagningen bedöms ge en besparing på en halv miljon kronor.

Flera andra förändringar görs i den politiska organisationen för Region Uppsala under mandatperioden 2019 - 2022. Bland annat avskaffas beredningen för barn och unga och beredningen för äldre och funktionshinderfrågor. I stället ska tidsbegränsade beredningar med specifika uppdrag kunna inrättas vid behov.

(V) yrkade på att sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen slås samman till en ny hälso- och sjukvårdsnämnd. Detta avslogs, liksom deras ändringsyrkande att utskottet för hälso- och sjukvård och FoUU avskaffas och i stället införs en hälso- och sjukvårdsberedning under regionstyrelsen.

(SD) yrkade på att utgångsnivån från riksdagsmannaarvodet ska justeras till prisbasbeloppet och att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras. Detta avslogs.

Allan Kruuka (M) yrkade på en namnändring av beredningen för demokrati, jämställdhet och integration. Detta avslogs.

Finans- och placeringspolicyer för Region Uppsala antogs

Regionfullmäktige beslutade att anta förändringar i Region Uppsalas finanspolicy respektive placeringspolicy för pensionsmedelsförvaltning.

Policyerna har bland annat förtydligats med avkastningsmål, vilka typer av placeringar som omfattas av etiska hänsynstaganden och information om hur efterlevnaden följs upp.

Det framgår också att Region Uppsala ska undvika placeringar i företag där en icke oväsentlig del, det vill säga mer än 5 procent, av omsättningen kommer från tillverkning, distribution eller marknadsföring av vapen, tobak, alkohol, pornografi eller kommersiell spelverksamhet. Region Uppsala ska också verka för att denna nivå sänks.

Hantering av över- respektive underskott i verksamheten beslutad

Ett reviderat regelverk för hantering av över- respektive underskott i verksamheterna antogs av regionfullmäktige. Ändringarna innebär bland annat att eget kapital tas bort vid beräkning av internränta.

(M), (KD), (C) och (L) reserverade sig och yrkade på avslag.

Ny bolagsordning och ägardirektiv för Gamla Uppsala Buss antogs

Regionfullmäktige godkände en ny bolagsordning och antog nya ägardirektiv för Gamla Uppsala Buss. Översynen har gjorts med anledning av en granskning av Region Uppsalas revisorer, som bedömde att regionens ägarstyrning och regionstyrelsens uppsiktsplikt inte har varit tillräcklig.

Motion om digitala vårdmöten besvarad

Det tidigare oppositionsrådet Nina Lagh (M) hade i en motion föreslagit att Region Uppsala ska förbereda för att införa digitala möten för att skapa förutsättningar för att bedriva viss vård digitalt, till exempel via Skype.

När ärendet behandlades i regionstyrelsen gavs en redogörelse för det utvecklingsarbete som pågår inom området. Under 2017 har man bland annat testat digitala vårdmöten i ett pilotprojekt inom Primärvården. Även inom psykiatrin planeras ett pilotprojekt.

Mot bakgrund av det arbete som nu bedrivs beslutade regionfullmäktige att anse motionen besvarad.

Motion om Facetimesamtal för 1177 Vårdguiden avslogs

Det tidigare oppositionsrådet Nina Lagh (M) hade i en motion föreslagit att Region Uppsala skulle uppdra till 1177 Vårdguiden att göra det möjligt att ta emot Facetimesamtal. Detta skulle göra det lättare att göra en korrekt bedömning av en patients tillstånd och på så vis även minska antalet besök på akutmottagningen.

När ärendet behandlades i regionstyrelsen gavs en redogörelse för pågående arbete inom Primärvården, där man genomfört ett pilotprojekt med Skypesamtal. Eftersom Primärvården inom kort tar över 1177 Vårdguidens telefonrådgivning ansåg regionstyrelsen att Region Uppsala ska bygga vidare på den videosamtalsfunktion som testas där.

(M) och (KD) reserverade sig mot beslutet och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Region Uppsala inför rotavirusvaccinationer

Vaccination mot rotavirus ska bli en del av barnahälsocentralernas allmänna vaccinationsprogram. Det beslutade regionfullmäktige. Förslaget hade ställts i en motion från Lina Nordquist (L).

Varje år insjuknar tusentals spädbarn i Sverige i svåra diarréer som kan leda till kraftiga vätskeförluster och kräva sjukhusvård. Magsjuka orsakad av rotavirus är också en av de vanligaste infektionssjukdomarna som arbetar förskolebarn och kostar därmed samhället stora summor i uttag av föräldrapenning och bortfall av arbetstid.

Det finns effektiva vaccin mot rotavirus, och 78 länder har inlett allmän vaccination av spädbarn i enlighet med världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation. Där vaccinationstäckningen är god har insjuknande i diarré orsakad av rotavirus minskat dramatiskt och sjukhusinläggningar av denna orsak har nästan helt upphört.

Flera landsting och regioner i landet har infört rotavirusvaccination, men fram nu har vaccination mot rotavirus inte varit en del av det nationella vaccinationsprogrammet. Region Uppsala har i ett yttrande till Folkhälsomyndigheten ställt sig positivt till att det införs och i höstbudgeten beslutade regeringen att införa en allmän rotavirusvaccination men det är fortfarande vid vilken tidpunkt det införs. Regionfullmäktiges beslut innebär att Region Uppsala inför rotavirus i vaccinationsprogrammet för barn från den 1 januari 2018.

Valärenden

Flera val förrättades vid regionfullmäktiges sammanträde. Bland annat valdes Neil Ormerod (V) som regionråd från 1 februari till 31 december 2018.

Svar på interpellation om prioriteringar

Johan Enfeldt (L) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om prioriteringar i primärvården. Enligt Enfeldt har Primärvården växande problem med tillgängligheten. Samtidigt arbetar man med att ta över sjukvårdsupplysningen 1177 i egen regi.

Fråga: Har förvaltningsresurser i tillräcklig utsträckning använts för att lösa tillgänglighetsproblem i den egna primärvården och vilka åtgärder pågår?

Svar: Primärvårdens tillgänglighet redovisas kontinuerligt i de månadsrapporter som skickas in till vårdstyrelsen och Primärvården har vid flera tillfällen presenterat innehållet i och arbetet med sin handlingsplan för ökad tillgänglighet. I handlingsplanen lyfts ett antal fokusområden och tillhörande åtgärder för förbättrad tillgänglighet, ekonomisk styrning samt åtgärder för hantering av sjuk

Fråga: Var det rätt prioritering att ta över 1177 i egen regi och därmed tvingas lägga stort arbete på att organisera, bemanna och starta om en verksamhet som redan fanns på plats, eller hade det varit bättre att prioritera rekrytering av personal och lösa tillgänglighetsproblem i Primärvården?

Svar: Beslutet om att inte gå in i en ny upphandling av 1177 Vårdguiden på telefon utan i stället låta Primärvården driva verksamheten som en del av sitt verksamhetsuppdrag grundar sig i att 1177 behöver stärkas som en viktig del i vårdkedjan. Genom att Primärvården själva driver verksamheten kan vi också på ett bättre sätt främja samverkan med primärvården och andra delar i vårdkedjan. Vi kan också på ett bättre sätt koppla ihop det med e-hälsoarbetet. Det är därmed naturligt att vi som huvudman för hälso- och sjukvården tar det fulla ansvaret för 1177 som är en samhällsviktig tjänst.

Svar på interpellation om fossilbränslefria ambulanser

Johan Örjes (C) ställde en fråga till fastighets- och servicenämndens ordförande Johan Edstav (MP) om när Region Uppsala får fossilbränslefria ambulanser.

Örjes hänvisade till ett interpellationssvar i samma ämne ett år tidigare, då dåvarande ordförande skrev att det var hans förhoppning att Region Uppsala ska uppnå fossilbränslefri ambulansverksamhet innan år 2020.

Fråga: Vilka insatser har gjorts under det senaste året för att se till så att ambulansen kan köra på icke-fossila bränslen?

Svar: Fordonstillverkaren kan med annat än normbränslet inte garantera avgasutsläppen eftersom HVO, hydrerade vegetabiliska oljor, är ett bränsle som inte uppfyller normen EN590 som är den bränslenorm som används för samtliga bilmärkens certifieringar för förbrukning, CO2, avgasutsläpp av reglerade ämnen.

För närvarande finns inget godkännande från berörd fordonstillverkare. När så sker kommer ambulansverksamheten kunna tanka med HVO i fordonen.

Region Uppsalas ambulansverksamhet och miljöstrateger har kontakt med det företag som tar in motorerna och väntar på besked om klartecken att tanka med HVO100. Det handlar således om en garantifråga som behöver lösas, då vi inte kan köra ambulanser på bränslen som inte godkänts. Det måste stå helt klart, inte minst då det handlar om säkerhet, påverkan på motorer och driftsäkerhet och det inte kan uteslutas risk för motorhaveri. Sådana risker kan självklart inte låta sig göras när det gäller sådan känslig verksamhet som ambulanssjukvård.

Fråga: Hur ser tidplanen ut för att ambulanser i Uppsala län ska vara fossilbränslefria till 2020?

Svar: Region Uppsala har en vision om att bli fossilbränslefritt till år 2020. Parallellt med det finns mål i miljöprogrammet om att 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper ska drivas med fossilfria bränslen senast vid utgången av 2018. Arbete pågår med att kunna säkerställa att våra fordon ska kunna köra med fossilfria bränslen utan att för den skull göra avkall på säkerhetsaspekten.

Svar på interpellation om stöd till ensamkommande och väntetiderna på BUP

Emilie Orring (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om stödet till ensamkommande som lider av psykisk ohälsa samt väntetiderna på BUP. Hon hänvisade till en lokalt framtagen studie som tyder på att så många som 76 procent av de ensamkommande barnen i vårt län kan lida av PTSD. Samtidigt har flera barn- och ungdomspsykiatriska avdelningar i länet stängt och väntetiderna till BUP är enligt Orring längst i landet. Det finns också en revisionsrapport som pekar på brister i samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner när det gäller barns och ungas psykiska hälsa.

Frågor: Står du fast vid att Region Uppsala är väl rustat för att omhänderta ensamkommande barn och unga som lider av PTSD och annan psykisk ohälsa? Vilken särskild kompetens har de medarbetare inom hälso- och sjukvården som möter ensamkommande flyktingbarn?

Svar: Medarbetare i hälso- och sjukvården har kompetens utifrån sin vårdprofession och vårdnivå att möta och erbjuda stöd för ensamkommande barn och unga. Varje vårdnivå ska ha adekvat kompetens och olika funktioner som möter personen beroende på behov. Integrationshälsan Cosmos är en viktig ingång till hälso- och sjukvården för de som kommer till länet. De erbjuder nyanlända och asylsökande hälsoundersökning samt tar smittskyddsprover och eventuella tillkommande prover som kan anses nödvändiga. För de personer vars psykiska ohälsa så kräver finns också enheten för transkulturell psykiatri, som kopplas in om traumat kräver särskild sådan kompetens.

Från 2015 finns en överenskommelse med Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala. Syftet med partnerskapet är att skapa förutsättningar för flyktingar som lider av posttraumatiskt stressyndrom eller annan svår psykisk påverkan att få utvecklas positivt, såväl fysiskt som psykiskt, socialt och kulturellt. Under året har beslut fattats om att förstärka resurserna med 800000 kronor årligen under åren 2017-2019. Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala är en kompetent aktör inom sitt område och utgör ett viktigt komplement till vården för en patientgrupp som i många fall har traumatiska upplevelser bakom sig.

Vi har kunskap och samarbete för att ge bra stöd och behandling av barn och unga med PTSD och annan psykisk ohälsa och sjukdom. Men det är viktigt med samverkan och bra information för att tydliggöra såväl för individen som för olika aktörer om det stöd och den behandling som finns att få.

Svar på interpellation om inhyrd personal

Emilie Orring (M) ställde en interpellation som besvarades av personalutskottets ordförande Bertil Kinnunen (S). Interpellationen handlade om kostnaderna för inhyrd personal. I delårsbokslutet för 2017 framgår att kostnaderna till och med augusti i år landat på 108 miljoner kronor. Årets budget för inhyrd personal har passerats och förbrukats. Allt tyder enligt Orring på att kostnaderna för inhyrd personal kommer att bli högre än förra året.

Fråga: När kommer det utlovade trendbrottet gällande kostnaderna för inhyrd personal?

Svar: Vi ser att kostnaderna för inhyrd personal har ökat. Det är i mycket en konsekvens av den nationella bristen på sjuksköterskor som gör att det krävs ännu kraftfullare och långsiktigare insatser. Samtidigt ska vi konstatera att även om kostnaderna har ökat är vi förhållande till flertalet av landets övriga landsting och regioner i mycket ett föredöme.

Budgeten för inhyrd personal baseras på underlag som framför allt har tagits fram av Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården. Budgeten lades på ett sådant sätt att det skulle skapa incitament för verksamheterna att hålla igen på inhyrd personal. Genom en stramare budgetering skapar vi en större kostnadsmedvetenhet. Vi kan idag konstatera att det blev en alltför optimistisk budgetering och att de åtgärder vi har vidtagit behöver mer tid på sig för att verka fullt ut.

Under resterande året kommer Region Uppsala att vidta en lång rad åtgärder för att komma tillrätta med de problem som en ökad andel inhyrd personal medför. I det arbetet är det viktigt att vi tar ett gemensamt ansvar mellan alla regioner och landsting och SKL, men också att alla partier aktivt bidrar i arbetet.

Svar på interpellation om uteblivna riks- och regionintäkter

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) med anledning av den felaktiga fakturering av riks- och regionvård som uppdagats. Regionplan och budget 2018-2020 bygger enligt Stefan Olsson på felaktiga prognoser. Därför kommer regionen att behöva öka sina riks- och regionintäkter med 160 miljoner kronor nästa år för att möta det finansiella målet.

Frågor: Avser du att lägga fram ytterligare en reviderad budget i samband med fullmäktige i februari 2018? Om inte, vilka åtgärder avser du att vidta för att säkerställa att regionen ökar riks- och regionintäkterna med de budgeterade 160 miljoner kr?

Svar: Nej. Sedan den felaktiga faktureringen uppdagades har en intensiv dialog förts mellan regionkontorets ekonomienhet och sjukhuset. Sjukhusets ledning har säkerställt att liknande fel inte ska kunna upprepas och meddelat att de bedömer att 2018 års budget inte påverkas av händelsen. Jag ser inget skäl att ifrågasätta sjukhusledningens bedömning. Mot den bakgrunden har jag ingen avsikt att lägga fram något förslag om revidering av regionplan och budget 2018 - 20.

Svar på interpellation om distriktssköterskemottagningar

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om vad de rödgröna vill med distriktssköterskemottagningarna. Krispinsson tog bland annat upp att orden distriktssköterskemottagning och distriktssköterska inte nämns i slutrapporten om primärvårdens roll i hälso- och sjukvården.

Fråga: Vad har de rödgröna för visioner och idéer om hur vi kan utveckla distriktssköterskemottagningarna i länet?

Svar: Distriktssköterskemottagningar fyller en viktig funktion för att komplettera och utveckla den vård som vi kan erbjuda på våra vårdcentraler. Utifrån de utmaningar vi har, inte minst vad gäller rekrytering, behöver vi se över alla möjliga sätt att säkerställa en tillgänglig nära vård. Mobila lösningar, digitala lösningar, samverkan med kommuner och såväl vårdutbud som lokaler är exempel på innovationer och arbetssätt att fortsätta arbeta med. Digitalisering och e-hälsotjänster utvecklar hälso- och sjukvården i såväl Region Uppsala som i andra regioner och det finns många lärdomar och erfarenheter att ta tillvara på. Mycket av det arbetet sker redan ute i våra verksamheter och finns också med i arbetet med primärvårdens roll. Samverkan med kommuner sker på olika sätt och behöver utvecklas mer. I det pågående arbetet med Effektiv och nära vård 2030 diskuteras bland annat hur framtidens demografiska behov och behov av god och jämlik vård i hela länet kan tillgodoses vad gäller struktur och lokalisering av vård.

Fråga: Vad har man vidtagit för åtgärder för att rekrytera fler distriktssköterskor för att åter kunna bemanna upp mottagningarna?

Svar: Den idag största utmaningen inom primärvården handlar om rekrytering av medarbetare. Primärvården har fortsatt svåra utmaningar med rekrytering, vilket vi delar med andra regioner/landsting. Tidigare har det främst gällt specialister i allmänmedicin, men idag ser vi att även distriktssköterskor är svåra att rekrytera.

Då det är svårt med rekrytering till verksamheter i större kommuner som exempelvis Uppsala så är utmaningen ännu större till flera av våra mindre verksamheter. För att förbättra bemanningssituationen har det fattats beslut om åtgärder såsom vidareutbildning till specialistsjuksköterska med studielön. Det är en viktig åtgärd med stort intresse hos många sökande.

Primärvården arbetar kontinuerligt med rekrytering av medarbetare till våra verksamheter. Det är generellt lättare att rekrytera till större enheter som ligger centralt där man får många kollegor och också kollegor inom samma profession som den sökande själv har. Ibland är det så många som 200 sökande som i fallet med den senast öppnade vårdcentralen i Gränbystaden i Uppsala och ibland inga sökanden alls, trots flera försök. Även när det gäller större och mer centralt belägna mottagningar är det svårt med rekrytering.

Vi har initierat två stora utvecklingsarbeten: Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård respektive Effektiv och nära vård 2030 som båda tittar på lösningar, både vad gäller innehållet i primärvården och den nära vården och aspekter på hur vården ska utformas för att vara attraktiv för medarbetare att arbeta inom.

Kontakt