Uppsnabbat regionfullmäktige 13 februari 2019

Region Uppsala ska ta fram ny ekonomisk plan

En ny plan för en långsiktigt hållbar ekonomi ska tas fram av Region Uppsala. Det beslutade regionfullmäktige

Bakgrunden till föreslaget är Region Uppsalas ekonomiska situation, som beskrivs som "svår". Ökade fastighetskostnader, höjda pensionskostnader och en allt äldre och därmed mer vårdkrävande befolkning skapar stora utmaningar under kommande år.

Nettokostnadsutvecklingen under de senaste åren har varit högre jämfört med i övriga regioner med universitetssjukhus. Enligt en ny långtidsprognos kommer det år 2026 att fattas 1,6 miljarder kronor, om ekonomin fortsätter att utvecklas på samma sätt som tidigare.

Regionfullmäktige gav regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en plan för en långsiktigt hållbar ekonomi med ett tioårigt perspektiv. Planen ska redovisas vid fullmäktiges sammanträde i september 2019.

Svar på interpellation om kostnader för tolkverksamhet

Simon Alm (SD) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) om kostnaderna för Region Uppsalas tolkverksamhet. I interpellationen förordas att det är statens uppgift att finansiera extraordinära kostnader för invandring.

Frågor:

Hur mycket brutto och netto har Region Uppsala bekostat tolkverksamheten för mandatperioden 2010–2014? Hur mycket brutto och netto har Region Uppsala bekostat tolkverksamheten för mandatperioden 2014–2018? Anser du att det kan vara lämpligt att Region Uppsala får bättre kostnadsersättning från staten för tolkverksamheten?

Svar:

Region Uppsala bokför alla tolkkostnader på samma konto, oavsett om det är språktolkning eller tolkning för dem med nedsatt hörsel eller syn. Staten ger inte heller regionen ersättning för ökade tolkkostnader med anledning av ökad migration separat. Staten ger ersättning för vård för asylsökande och pengarna kommer i klump. Det är därför inte möjligt att redovisa brutto- och nettokostnader på det sätt som Alm önskar. Det som finns att redovisa är såldes endast den totala summan av tolkkostnader och hur den har förändrats över tid.

Kostnader för tolkning i Region Uppsala 2010–2018:

2010: 15,6 miljoner kronor
2011: 15,4 miljoner kronor
2012: 11,8 miljoner kronor
2013: 12,3 miljoner kronor
2014: 12,2 miljoner kronor
2015: 18,1 miljoner kronor
2016: 30,8 miljoner kronor
2017: 34,2 miljoner kronor
2018: 38,6 miljoner kronor.

Regionen har inte haft en separat redovisning av kostnader för vård av asylsökande respektive bidrag från staten förrän på senare år. Följande siffror finns:

Kostnader och statsbidrag för vård av asylsökande, Region Uppsala:

2016

Bidrag asyl: 41 miljoner kronor

2017

Bidrag asyl: 52 miljoner kronor

2018

Bidrag asyl: 53 miljoner kronor
Kostnader asyl: 73 miljoner kronor.

Värt att notera är att staten ger bidrag för kostnader för asylsökande men inte för all migration till landet. Sverige har invandring även av annan typ än asylsökande.

Slutligen frågar sig Alm om undertecknad anser att det är lämpligt att staten ökar sin ersättning till regionen för kostnaderna för tolkar. Här är mitt svar att det vore välkommet med ökade statsbidrag för detta ändamål eftersom kostnaderna har ökat och migrationspolitiken inte är ett område som regionen bestämmer över.

Svar på interpellation om inkassoräkningar

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) om incitament att skicka vidare inkassoräkningar till Kronofogden.

Bakgrunden är ett avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting med inkassoföretaget Intrum, som enligt uppgift innebär att företaget har ett incitament att skicka vidare inkassoräkningar till Kronofogden eftersom man går med förlust på de räkningar som stannar hos företaget. Konsekvensen av detta är att antalet fall hos Kronofogdemyndigheten som kommer från kommuner och landsting har ökat kraftigt. Macdisi framhåller att det inte är önskvärt att regioner och kommuner bidrar till att människor hamnar i skuld hos Kronofogden genom den här typen av avtal.

Fråga: Hur säkerställer vi att Region Uppsala inte bidrar till att människor hamnar i skuld genom liknande incitament?

Svar: Regionen har ett avtal med Visma Collectors AB gällande inkassotjänster. Rutinen för regionen är att när en person inte betalar en faktura i tid skickas en påminnelse efter förfallodatumet. Om vederbörande tio dagar därefter fortfarande inte har betalat skickas fakturan till inkassoföretaget. Om inkassoföretaget inte heller lyckas få personen ifråga att betala skickas ärendet till Kronofogdemyndigheten där man ansöker om ett betalningsförfarande.

Vårt avtal med Visma är konstruerat så att de får betalt redan när de påminner om betalning. Företaget har därför inget särskilt incitament att så snabbt som möjligt få ärendet till Kronofogdemyndigheten, vilket skiljer vårt avtal från det som SKL har förhandlat fram med Intrum.

Sammantaget får man säga att regionen inte har ett system för indrivning av skulder som går till betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten annat än som sista utväg.

Svar på interpellation om barns och ungdomars psykiska hälsa

Johan Sundman (S) ställde en interpellation till regionrådet Björn-Owe Björk (KD) om arbetet med barn och ungdomars psykiska hälsa. I interpellationen tar Sundman upp att det sedan länge är känt att det finns stora problem inom barn- och ungdomspsykiatrin och i arbetet med barns och ungdomars psykiska ohälsa. Detta konstaterades nyligen i en rapport som beställts av regionens revisorer. Brist på personal, resurser och otydlig styrning och ledning anförs som skäl.

Enligt Sundman har regionrådet Björn-Ove Björk i fullmäktige lovat att han skulle "fixa" BUP. I samband med hälso- och sjukvårdsutskottets senaste samman träde fanns en möjlighet att ta första steget, men ärendet drogs bort från dagordningen. Av handlingen framgår att man vill se över vårdkedjan kring barns och ungdomars psykiska hälsa, med ingångsvärdet att skapa en första linjens vård inom ramen för primärvården.

Under föregående mandatperiod har moderaterna föreslagit att barn- och ungdomspsykiatrin i länet ska handlas upp och att vården ska erbjudas av privata utförare.

Frågor: När bedömer du att frågan om BUP:s tillgänglighet är fixad? Innebär inriktningen att skapa en första linjens vård för psykisk hälsa inom primärvården att planerna på att upphandla och därmed privatisera BUP har avförts?

Svar: Den nuvarande situationen är enligt det blågröna styret i Region Uppsala oacceptabel. Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott har därför uppdragit åt hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda och komma med förslag som förbättrar vården på primärvårdsnivån rörande barn och ungas psykiska hälsa. Med detta ingångsvärde ska också en översyn av hela vårdkedjan göras i syfte att öka tillgängligheten till vård. Vidare ska de brister och förslag som påtalats i revisorsgranskningen beaktas och omhändertas.

Uppdraget ska delredovisas i maj och slutredovisas i augusti. Avsikten är att från 1 januari 2020 genomföra nödvändiga förändringar i vårdkedjan för att öka tillgängligheten.

Huruvida det är en lämplig lösning att införa LOV eller att upphandla delar av vården återstår att se. Det viktiga i detta fall är inte driftsformen utan att barn och ungdomar med psykisk ohälsa och sjukdom får den vård och det stöd de behöver.

Svar på interpellation om hbtq-psykologmottagningen

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om stöd till RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning. Mottagningen har varit verksam under senare halvan av 2018 med stöd från Region Uppsala, finansierat med medel från staten riktade till brukardelaktighet. Utvärderingen visade på stor efterfrågan på vården som erbjöds och goda resultat, särskilt vad gäller patienternas nöjdhet. RFSL har ansökt hos Region Uppsala om fortsatt stöd men Region Uppsala har inte kunnat lämna besked i tid för att undvika ett avbrott i mottagningens verksamhet. Mottagningen har varit vilande sedan årsskiftet.

Fråga: Håller du med om behovet av riktade hälso- och sjukvårdsinsatser till gruppen hbtq-personer?

Svar: Ja, det finns ett tydligt forskningsunderlag och flertalet rapporter styrker bilden av gruppen hbtq som extra utsatta i frågor kring psykisk hälsa. Gruppen är även identifierad som en riskgrupp i Region Uppsalas suicidpreventiva strategi 2018-2020. Region Uppsala har beslutat att anställa en person som ska utveckla ett likabehandlingsprogram för hela Region Uppsala där en del av programmet motsvarar hbtq-certifieringen som ges av RFSL.

Fråga: Hur ställer du dig till en fortsättning för RFSL Uppsalas hbtq-psykologmottagning?

Svar: Mottagningen har finansierats via statsbidrag. Därför har vi kunnat ha verksamheten utöver det ordinarie arbetet för att åstadkomma likabehandling för hbtq-personer. Möjligheten att fortsätta finansiera med statsbidrag är avhängig överenskommelsen mellan SKL och regeringen och är inget Region Uppsala kan fatta beslut om innan en sådan överenskommelse är på plats. Detta har RFSL Uppsala informerats om.

Region Uppsalas trängda ekonomiska läge har också förmedlats. Region Uppsala har ansvaret för att leverera vård till gruppen hbtq-personer som de kan känna sig trygga att söka. Att lägga ansvaret på RFSL för denna vård vore svårt och sårbart juridiskt. Utan statsbidraget skulle det falla inom ramen för upphandling. Vid en långsiktig satsning skulle även produktionskrav behöva ställas på RFSL:s verksamhet.

I grunden handlar det om en avvägning, att satsa på att vår verksamhet håller måttet eller erbjuda en speciallösning eftersom den inte håller måttet idag. Två personer kan inte lösa alla hbtq-personers hälsoproblem i Region Uppsala, eller ersätta hbtq-kompetens hos personal i hela vårdkedjan. Vi bör därför satsa på att hela vår verksamhet kan bemöta hbtq-personer bra. Det görs mest effektivt genom de utbildningsinsatser som pågår. Vi värderar samarbetet med RFSL, och om det vore möjligt att fortsätta den här verksamheten genom statsbidrag ser vi det som positivt, men i prioriteringen måste vi satsa på att se till att vår verksamhet är tillgänglig för alla.

Region Uppsala måste kunna leverera vård på ett sådant sätt att hbtq-personer känner sig trygga att söka den. Vår bedömning är att vi behöver använda våra medel för att stärka upp dessa kompetenser i kritiska sektorer, som barn- och ungdomspsykiatri och verksamheter som möter unga hbtq-personer, samt egna utbildningsinsatser i likabehandling. Från våren 2019 erbjuds en grundutbildning i likabehandling och under våren kommer det att startas en fördjupande diplomeringsutbildning.

Fråga: När kommer RFSL Uppsala att få besked från Region Uppsala om stöd till hbtq-psykologmottagningen framöver?

Svar: Besked om statsbidrag 2019 har inte kommit ännu och det finns ingen kommunicerad tidsplan från SKL kring när detta kommer att ske.

Svar på fråga om åtgärder för att förebygga könsstympning

Neil Ormerod (V) ställde en fråga till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om åtgärder för att förebygga könsstympning. Frågorna ställs mot bakgrund av ett initiativärende, där vårdstyrelsen beslutade att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att under våren 2018 återkomma med åtgärder hur hälso- och sjukvården i ökad omfattning kan förebygga könsstympning.

Frågor: Hur har det gått med uppdraget att ta fram åtgärder hur hälso- och sjukvården i ökad omfattning kan förebygga könsstympning? När kommer hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till vårdstyrelsen?

Svar: Jag kan bara beklaga att det har dragit ut på tiden. Frågan handläggs på regionkontoret och jag vet inte varför frågan tagit så lång tid. Vi är eniga om att det här är ett stort problem. Det ligger ett uppdrag som vi kommer att få återrapporterat i april.

Svar på fråga om konsekvenser av den försenade inflyttningen till ingång 100/101

Viktor Waldau (V) ställde en fråga till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om konsekvenserna av att inflyttningen till Akademiska sjukhusets nya byggnad, ingång 100/101, har skjutits fram på obestämd tid på grund av upptäckt av legionellabakterier i husets vattenledningar.

Fråga: Har det gjorts någon analys av hur förseningar i ombyggnationen av Akademiska sjukhuset påverkar sjukhusets kapacitet att leverera vård till patienterna, sjukhusets möjlighet att klara en ekonomi i balans och vad gäller personalens arbetsmiljö? Vad är resultatet av denna analys?

Svar:  Det här är en viktig fråga. Det man gör nu är att man sköljer stammarna igen och förväntas få nya vattenprover i mitten av mars. Om proverna är godkända kan flytten gå som planerat. Parallellt pågår ett arbete med att planera för olika scenarier.

 

Svar på fråga om reklamkampanj

Sofia Rogozinska (V) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Stefan Olsson (M) som besvarades av Emilie Orring (M) om Region Uppsalas kampanj om regionens försök att minska på hyrpersonal. Enligt Rogozinska är syftet med kampanjen oklart och budskapet lite märkligt. Det kan uppfattas som att hyrpersonalen sysslar med något annat än vård, alternativt ger en vård som är undermålig.

Frågor: Har det tagits något politiskt beslut om att initiera reklamkampanjen? Vad har kampanjen för syfte?

Svar: Nej, den nuvarande politiska ledningen har inte tagit något beslut om att initiera reklamkampanjen, men den har ju planerats under lång tid, så det är möjligt att den tidigare ledningen har gett sådana direktiv. Syftet är att minska beroendet av inhyrd personal.

Kontakt