Uppsnabbat regionfullmäktige 26 september 2019

Ny medlem i Svensk luftambulans godkänd

Regionfullmäktige godkände en ansökan från Region Norrbotten om att bli medlem i Svensk Luftambulans. Fullmäktige fastställde också ändringar i förbundsordningen och samverkansavtalet samt godkände att Svensk Luftambulans utnyttjar en befintlig option för att avropa en ny helikopter till Region Norrbotten.

Utdelning från Gamla Uppsala Buss AB

Regionfullmäktige beslutade att det helägda bolaget Gamla Uppsala Buss AB ska dela ut 60 miljoner kronor till ägaren, Region Uppsala. Bolaget har enligt ärendebeskrivningen god likviditet och kassaflöde. Skulle bolaget behöva finansiering kommer Region Uppsala att gå i borgen för bolaget.

Gemensam nämnd för kunskapsstyrning avvecklas

Den gemensamma nämnden för kunskapsstyrning ska avvecklas. Nämnden har drivits av Region Uppsala och länets kommuner och har behandlat frågor om kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Nu har ett nytt avtal tagits fram, som innebär att dessa frågor i stället hanteras på annat sätt. Regionfullmäktige godkände det nya avtalet. Under förutsättning att det även godkänns av länets kommuner kommer nämnden för kunskapsstyrning att avvecklas.

Strategi för internationell lyskraft antogs

Regionfullmäktige antog en strategi för internationell lyskraft. Syftet med strategin är att ge en ram och inriktning för hur Region Uppsala som organisation ska stärka och utveckla sitt internationella arbete. Den ska också ge en riktning för hur Region Uppsala ska arbeta tillsammans med andra aktörer för att utveckla länets attraktionskraft för företag och besökare. Strategin uppdateras en gång per mandatperiod.

Strategi för digitalisering uppdaterad

Regionfullmäktige antog en strategi för digitalisering. Dokumentet är en revidering av den tidigare strategin för digital utveckling och e-hälsa, som funnits sedan 2017. Anpassningar har gjorts utifrån förändringar i omvärlden, nutida och framtida behov, utmaningar och möjligheter. Innehållet har också breddats till att mer tydligt omfatta Region Uppsalas samtliga verksamhetsområden, hälso- och sjukvård, trafik och samhälle, kultur och bildning och regional utveckling.

(SD) föreslog en annan formulering i strategin. Detta avslogs.

Dokument för säkerhet och krisberedskap fastställda

Regionfullmäktige fastställde säkerhetspolicy och säkerhetsprogram för Region Uppsala.

Säkerhetspolicyn anger inriktningen för säkerhetsarbetet, där Region Uppsala ska skapa en robust, flexibel och uthållig regional verksamhet med hög säkerhet. Policyn konkretiseras i säkerhetsprogrammet, som omfattar områdena risk och sårbarhetsanalys, krisberedskap, civilt försvar, säkerhetsskydd, avvikelsehantering, personsäkerhet, brandsäkerhet och informationssäkerhet.

Regionfullmäktige fastställde också krisberedskapsplan, som beskriver Region Uppsalas organisation för att hantera höjd beredskap och särskilda händelser.

Redovisning av lokalt partistöd för 2018

Regionfullmäktige godkände redovisningar från de politiska partierna av hur det lokala partistödet för 2018 har använts. Partistödet används till exempel för att finansiera lokaler, administration och utbildning. Hur stort stödet är styrs av antalet mandat.

För 2018 redovisade partierna hur de använt följande belopp: (S) 2 354 400 kr: (C): 490 500 kr, (L): 490 500 kr, (V): 588 600kr, (MP): 686 700, (KD): 392 400 kr, (M): 1 373 400, (SD): 588 600 kr.

Motion om hälsokontroller för 40-, 50- och 60-åringar besvarad

Neil Ormerod med flera ledamöter från (V) föreslog i en motion att Region Uppsala ska införa hälsoundersökningar eller hälsosamtal för alla som fyller 40, 50 eller 60 år. De hänvisar till att Region Västerbotten har gjort sådana undersökningar under många år, vilket har visat sig ha positiva hälsoeffekter.

Regionfullmäktige beslutade att anse motionen besvarad mot bakgrund av det pågående utvecklingsarbetet inom ramen för "Effektiv och nära vård 2030". En av de förändringar som planeras är att vårdcentraler ska omvandlas till hälsocentraler med ett utökat hälsoansvar. Frågan om att erbjuda hälsosamtal är ett av flera områden som kan bli aktuella att undersöka framöver.

(V) och (SD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Svar på interpellation om att följa riktlinjer för hpv-test

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om hur Region Uppsala följer Socialstyrelsens riktlinjer för hpv-test. Bakgrunden är att SVT rapporterat att Region Uppsala inte följer riktlinjerna. Frågan besvarades av Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande för sjukhusstyrelsen.

Fråga: När kommer Region Uppsala att införa hpv-test för kvinnor över 30 år, enligt Socialstyrelsens riktlinjer?

Svar: Region Uppsala har nyligen infört hpv-analys av cellprov för kvinnor över 30 år.

Svar på interpellation om effektiv och nära vård

Birgitta Mogård (V) ställde en interpellation till Björn-Owe Björk (KD), ordförande i utskottet för hälso- och sjukvård, om den pågående omställningen "Effektiv och nära vård". Enligt Mogård finns det flera frågetecken, bland annat det ekonomiska underskottet vid Akademiska sjukhuset. Det verkar enligt Mogård som om reformarbetet får svårt att få genomslag i Region Uppsalas beslutsstruktur.

Fråga: Hur samordnas uppdraget i regionstyrelsen kring denna viktiga och för länet nödvändiga förändring?

Svar: Styrningen av arbetet med reformen Effektiv och nära vård sker via regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott. Strategiska och budgetpåverkande beslut tas av regionstyrelsen alternativt fullmäktige. Beslut som endast rör vårdstyrelsen, sjukhusstyrelsen eller fastighets- och servicenämnden beslutas av respektive styrelse eller nämnd. Arbetet sker i nära samverkan med länets kommuner, bland annat inom ramen för regionalt forum och HSVO.

Fråga: Vad ska du göra för att prioritera ekonomiska satsningar på Effektiv och nära vård, trots Akademiska sjukhusets stora underskott?

Svar:  Ekonomiska prioriteringar och satsningar görs i regionplan och budget. Sannolikt hade det varit enklare att genomföra reformen om budgetläget varit ljusare.

Svar: Det är givetvis viktigt att omställningen mot en mer effektiv och nära vård sker i samarbete med länets kommuner. Det finns en antagen kommunikationsplan som tydligt anger hur avstämningar och kommunikation ska se ut för att alla i regionen på sikt ska få god kunskap om reformen. Eftersom omställningsarbetet kommer att påverka förutsättningarna för chefer och medarbetare som verkar i systemet, har en facklig referensgrupp startats. Omställningsarbetet tas upp löpande i primärvårdsforum. Dessutom bjuds patienter och brukare in för lokala dialoger. Men vi skulle säkert kunna utveckla informationsarbetet än mer, då gemene man ännu inte tycks känna till vad Effektiv och nära vård innebär i önskad omfattning.

Fråga: Har man påbörjat informationsarbetet för att för att säkerställa att länets invånare är "med på tåget"?

Svar: Det är givetvis viktigt att omställningen mot en mer effektiv och nära vård sker i samarbete med länets kommuner. Det finns en antagen kommunikationsplan som tydligt anger hur avstämningar och kommunikation ska se ut för att alla i regionen på sikt ska få god kunskap om reformen. Eftersom omställningsarbetet kommer att påverka förutsättningarna för chefer och medarbetare som verkar i systemet, har en facklig referensgrupp startats. Omställningsarbetet tas upp löpande i primärvårdsforum. Dessutom bjuds patienter och brukare in för lokala dialoger. Men vi skulle säkert kunna utveckla informationsarbetet än mer, då gemene man ännu inte tycks känna till vad Effektiv och nära vård innebär i önskad omfattning.

Svar på interpellation om minoritetspolitiken

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande, som besvarades av Cecilia Linder (M), tf ordförande kulturnämnden. Interpellationen handlar om hur Region Uppsala arbetar med nationella minoriteter. Den 1 januari 2019 skärptes lagstiftningen och kräver nu bland annat att regioner ska anta mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Region Uppsala åtar årligen ett särskilt statsbidrag för arbetet med att främja finska som minoritetsspråk. Enligt uppgift har samrådet med gruppen sverigefinnar varit bristfälligt och Region Uppsala har inte använt bidraget fullt ut.

Frågor: Har Region Uppsala ett strukturerat arbete för samråd med de nationella minoriteterna inom Uppsala län? Hur ser det ut? Hur följs det upp? När kommer Region Uppsala att anta mål för sitt minoritetspolitiska arbete? Vad kommer du att göra för att säkerställa ett adekvat samråd med gruppen Sverigefinnar i fortsättningen? Vilka är skälen till att Region Uppsala har använt så lite av 2018 års statsbidrag för språket finska? Hur ser det ut för 2019?

Svar: Region Uppsala gör många insatser och aktiviteter för de nationella minoriteterna. Regelbunden dialog sker med representanter för minoriteternas organisationer. I Region Uppsalas kulturplan 2019-2022 läggs stor vikt vid att tillgängliggöra och synliggöra kultur för de nationella minoriteterna. Fokus är också på god dialog med företrädare för de nationella minoriteterna.

Särskild fokus finns kring aktiviteter på finska, då regionen tillhör finskt förvaltningsområde. Statsbidrag inom detta har använts, dock inte hela den reserverade summan för 2018För innevarande år finns ännu inga uppgifter kring hur mycket statsbidrag som kommer att användas. För sverigefinnarna har en översyn gjorts över hur dialogen bäst ska göras och Region Uppsala kommer att bjuda in till löpande dialog med föreningen från hösten 2019, innan de samråd som sker tillsammans med kommunerna.

Jag kan dock konstatera att när det gäller att ha mål och riktlinjer för hur Region Uppsala arbetar med de nationella minoriteterna övergripande inom alla nämnders och styrelsers ansvarsområden så har vi ett arbete att göra. En långsiktig strategi ska finnas. Nu har det inletts ett arbete med att uppdatera lämpliga styrdokument för att tillgodose lagen. Här kommer det även att tydliggöras hur samråd sker med de nationella minoriteterna, liksom hur statsbidrag inom området används.

Svar på interpellation om barns och ungdomars psykiska hälsa

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till regionrådet Björn-Owe Björk (KD) om barns och ungdomars psykiska hälsa. Macdisi refererade till regionfullmäktiges sammanträde i december 2018, då Björk lovat att han skulle "fixa" barn- och ungdomspsykiatrin.

Fråga: När bedömer du att frågan om BUP:s tillgänglighet är fixad?

Svar: Regionstyrelsen har beslutat om åtgärder för att till sommaren 2020 nå målsättningen om en köfri vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott följer noga genomförandet av åtgärder för att nå detta mål.

Fråga: Hur ställer du dig till det förslag till besparing som tagits fram och som innebär en minskning av resurserna?

Svar: Det har inte fastställts några besparingar för BUP för 2020. Psykiatrin har lämnat förslag och konsekvensbeskrivningar av en budget som totalt för verksamhetsområdet innebär en nolluppräkning. I nuläget har sjukhusstyrelsen inte fastställt förslag till besparing för 2020 gällande BUP.

Fråga: Hur ställer du dig till det gamla förslaget om att privatisera delar av BUP:s verksamhet?

Svar: Jag har inte ändrat uppfattning. Det viktiga är att barn och ungdomar i behov av vård får vård, inte huruvida vården utförs av en offentlig eller privat aktör.

Svar på interpellation om utropsinformation för synskadade

Helena Proos (S) ställde en interpellation till trafik och samhällsutvecklingsnämndens ordförande Johan Örjes (C) om hållplatsutrop på bussar. Enligt tidigare besked ska det införas ett system där ett yttre utrop görs om bussens nummer och destination, så att den som står och väntar vid hållplatsen kan vara säker på att kliva på rätt buss till rätt destination. Interpellationen tar också upp efterlevnaden av regeln om att resenärer med månads- och årskort kan kliva på regionbussar genom den bakre dörren före klockan 18, där resenärer har hört av sig med klagomål.

Fråga: När bedömer du att löftet om hållplatsutrop kan vara genomfört?

Svar: Införandet av yttre hållplatsutrop beräknas ske under 2020. Orsaken till förseningen är att det visat sig att systemet för realtidsinformation inte klarade av detta. Ett nytt system kommer att upphandlas och beräknas vara i drift under 2020.

Fråga: Vad avser du att vidta för åtgärder för att regeln om att även gå på i den bakre dörren på bussarna ska följas?

Svar: Om regeln inte följs bör man som kund vända sig till UL:s kundtjänst så att berörd entreprenör kan informera den aktuella föraren om vilka regler som gäller. Om det visar sig vara många som hör av sig om att påstigning inte tillåts i de bakre dörrarna kommer Trafik och samhälle att ta upp det med berörda entreprenörer.

De beslut som behövs från nämnden finns redan och det handlar om att få dem verkställda. Jag ser därför inte att det behövs några ytterligare insatser. Om förvaltningen bedömer att det behövs någon form av stöd från nämnden eller mig personligen i denna fråga är jag självklart beredd att bidra med det.

Svar på interpellation om situationen på Akademiska sjukhuset under sommaren

Johan Sundman (S) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) med anledning av den ansträngda situationen på Akademiska sjukhuset under sommaren. Särskilt ansträngt har det varit på akutmottagningen, där många patienter har blivit kvar länge i väntan på en vårdplats. Under juli hade Akademiska sjukhuset 84 procent så kallat rött vårdplatsläge, alltså mycket ansträngt. I snitt var det 45 överbeläggningar per dag. 2018 var motsvarande siffra 32 platser. I jämförelse med samma period föregående år har Akademiska sjukhuset 10 procent lägre tillgänglighet till nybesök och 8 procent lägre tillgänglighet till operation och behandling.

Fråga: Vad har du för förklaring till att situationen har kunnat försämras så mycket på bara ett år?

Svar: Läget på akuten har mycket riktigt varit väldigt pressat under sommaren. De ökade problemen har sin grund i brist på vårdplatser som började redan i september 2018 och orsaken är till största delen för få vårdplatser sett till behovet. När patienter inte kan slussas vidare blir akuten en flaskhals, och pressen ökar. För att kunna hålla vårdplatser öppna saknas inte lokaler, utan vissa personalkategorier.

Flera åtgärder genomfördes under våren 2019 för att frigöra och öka antalet vårdplatser under sommaren, och man erbjöd extra betalt till medarbetare som jobbade delar av sommaren. Problemet beror dock i grunden på för lite personal inom avgörande personalkategorier för att kunna hålla tillräckligt många vårdplatser öppna. Sommaren innebär alltid en strukturell utmaning då vi vill att vår personal ska få semester samtidigt som vi ska bedriva vård, och vårdplatsläget blir ansträngt. Akademiska försökte få in mer hyrpersonal inom de områden där det var brist, men hyrpersonal fanns inte heller att tillgå.

Fråga: Vad avser du att vidta för åtgärder för att säkerställa att situationen inte försämras ytterligare till sommaren 2020?

Svar: Grundproblematiken handlar om att kunna ha tillräckligt många vårdplatser öppna, och för det krävs att vi kan rekrytera och behålla medarbetare på kritiska poster. Akademiska måste bli en mer attraktiv arbetsgivare. Vi ser därför över arbetstidsmodellerna, då vi vet att det är något många varit missnöjda med. Förhoppningen är att en ny modell kan presenteras under hösten 2019 så att den kan vara i bruk redan 2020. Har vi en modell som är attraktiv och flexibel, har vi större chans att lyckas rekrytera personal.

För att avlasta akutmottagningarna så mycket som möjligt krävs insatser för att fler medarbetare på strategiskt viktiga platser ska jobba delvis under sommaren. Det kommer att handla om extra ersättning för personer inom kritiska yrkesgrupper där det råder brist under sommaren, om de avstår från att ta ut semester under delar av sommaren, eller ta på sig extra pass.

Sjukhusstyrelsen fick tidigt information inför sommaren 2019 om vårdplatsläget, men kommer att följa upp detta ännu tidigare inför sommaren 2020 för att kunna förutse var behoven kommer att vara störst och ha så goda möjligheter som möjligt att sätta in åtgärder för att i god tid ge incitament till medarbetare att fylla ut dessa

Svar på interpellation om verksamhetsförlagd utbildning

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation om VFU, verksamhetsförlagd utbildning, som besvarades av Cecilia Linder (M), tf ordförande för utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning. Bakgrunden till interpellationen är en rapport som beskriver hur Akademiska sjukhusets möjligheter att tillhandahålla verksamhetsförlagd utbildning har minskats på grund av att antalet öppna vårdplatser minskat och brist på erfaren personal som kan handleda studenter. Rapporten konstaterar att ett "tydligt fokus på optimerad produktion" har lett till en situation där sjukhuset har "påtagliga problem" att möta kraven i ingångna avtal med utbildningsanordnare. Enligt Ormerod är detta en ödesfråga för sjukvården och Region Uppsala.

Frågor: Vilka åtgärder har du vidtagit med anledning av informationen personalutskottet fick den 9 september? Hur kommer Region Uppsala att säkerställa en välfungerande verksamhetsförlagd utbildning som motsvarar studenternas och utbildningsanordnarnas behov? I vilken utsträckning bidrar de privata vårdgivare som har avtal med Region Uppsala till verksamhetsförlagd utbildning? Vilka krav ställer Region Uppsala på dessa vårdgivare vad gäller verksamhetsförlagd utbildning? Har Region Uppsala mål och strategier för verksamhetsförlagd utbildning? Uppsala universitet planerar för ett helt nytt utbildningsprogram, arbetsterapeutprogrammet. Kommer Region Uppsala att kunna ställa upp med verksamhetsförlagd utbildning för detta program?

Svar: En utmaning för Region Uppsala liksom nationellt är att säkerställa behovet av VFU. Vi ser en vård i förändring med färre vårdplatser, ändringar i antal tillgängliga vårdplatser, ibland med kort varsel, en hög andel personal med kort yrkeserfarenhet samt mindre andel bassjukvård inom universitetssjukhus, samtidigt som vi ser ett ökat behov av platser för VFU med fler studenter och ökade krav på innehållet i VFU.

Med anledning av dessa utmaningar har regionstyrelsen i februari beslutat att genomföra en utredning: "Regionens viktigaste resurs", som ska ligga till grund för en ny arbetsgivarepolitik i Region Uppsala. Arbetet med detta pågår och kommer att presenteras för regionstyrelsen i januari 2020. Det finns fem huvudområden som ska utredas, där ett är forskning och utbildning. En rapport ska tas fram med förslag på hur Region Uppsala säkerställer en långsiktigt hållbar organisation, styrning och kvalitet avseende VFU-platser. Frågan är oerhört angelägen, men jag vill inte föregå utredningen. Vi är alla angelägna om att lösa kompetensbristen inom Region Uppsala, där en väl fungerande VFU är prioriterat.

När det gäller arbetsterapeututbildning finns inte någon sådan på Uppsala universitet i dagsläget men Region Uppsala tar emot arbetsterapeuter för VFU från andra utbildningssamordnare.

Kontakt