Uppsnabbat regionstyrelsen 27 augusti 2019

Prognos på minus 181 miljoner kronor

Region Uppsalas prognostiserade årsresultatet uppgår till minus 181 miljoner kronor. Det är en försämring med 4 miljoner kronor jämfört med maj månad. Försämringen ligger inom vårdstyrelsen där Nära vård och hälsa justerat ner sin årsprognos till ett nollresultat. Försämringen beror främst på en lägre produktion av besök än planerat, vilket förklaras av färre antal inhyrd personal, längre besökstider och vakanta tjänster. Akademiska sjukhusets årsprognos ligger oförändrat kvar på ett resultat på minus 375 miljoner kronor, vilket till största delen förklaras av obalanser när det gäller lönekostnader och brist på vårdplatser.

Den genomsnittliga timlönekostnaden för Region Uppsala har ökat med 2 procent jämfört med 2018, vilket bedöms vara på en rimlig nivå efter juli. Utbetalning av ny lön och retroaktiv lön har skett under maj och juni och det har fått effekt på timlönekostnaden.

Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med juli är 8 924 och det är en ökning med 205 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med 2,3 procent.

Forsknings- och utvecklingsmedel för år 2020 fördelade

Region Uppsala delar årligen ut särskilda Forsknings- och utvecklingsmedel för att finansiera projekt med en patientnära inriktning. För år 2020 rör det sig om 3,6 miljoner kronor. Regionstyrelsen godkände nu fördelningen.

Totalt inkom 64 ansökningar. 16 forskningsprojekt tilldelas nu mellan 121 000 och 175 000 kronor vardera, medan 9 utvecklingsprojekt tilldelas mellan 45 600 kronor och 80 000 kronor vardera.

Totalt används 2 579 300 kronor till att finansiera forskningsprojekt, 670 700 kronor till att finansiera utvecklingsprojekt och cirka 350 000 kronor till granskning och uppföljning av forskningsprojekt.

Lönejusteringar ska redovisas för regionstyrelsen

I regionplan och budget för år 2019 avsattes 0,3 procent av den generella uppräkningen till en särskild satsning på lönestrukturjusteringar inom hälso- och sjukvård. Vid regionstyrelsens möte i juni yrkade Neil Ormerod (V) och Sofia Rogozinska (V) på att regiondirektören skulle återkomma med en redovisning av hur dessa medel har använts, och vilken effekt denna satsning fått.

Regionstyrelsen beslutade nu att gå på denna linje. Regiondirektören får i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen så snart det är möjligt efter att löneöversyn 2019 är avslutad.

Revisionssvar om riktade statsbidrag

Region Uppsalas revisorer har granskat om organisationen av bidragshanteringen för de riktade statsbidragen är ändamålsenlig inom Region Uppsala, och om kontrollen är tillfredställande.

Revisorernas övergripande slutsats är att Region Uppsala har en tillfredställande kontroll över de riktade statliga bidragen. Dock lämnade revisorerna även ett par rekommendationer, bland annat att löpande koda utfört arbete och andra kostnader med projektmärkning.

I sitt revisionssvar skriver nu Region Uppsala att det för närvarande pågår en översyn för att bättre säkerställa att kostnader som hänger samman med statsbidrag blir kodade.

Satsning på barn och ungas psykiska hälsa

Regiondirektören får i uppdrag att förverkliga de åtgärder som föreslås i slutrapporten Förbättring av barn och ungas psykiska hälsa. 7,2 miljoner kronor i statsbidrag, öronmärkta för området psykisk hälsa, satsas på att förverkliga åtgärderna och arbeta för en köfri vård av barn och unga med psykisk ohälsa till 2020. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Utredningen har letts av Kerstin Evelius, tidigare nationell samordnare för området psykisk hälsa. En grundtanke i utredningen är att barn och unga ska få hjälp tidigt vid en utveckling av ohälsa. Fokus ligger på de vårdcentrum som ska finnas i varje kommun. 

Andra förslag tar sikte på att genomlysa den administrativa bördan inom psykiatrin, och att fortsätta att utveckla de verktyg som finns för egenvård. Exempelvis Snorkel, en mobilapp för de barn och unga som mår dåligt och Infoteket som vänder sig till barn och unga med bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Profilområden för Lasarettet i Enköping godkänns

Vid sitt möte på tisdagen godkände regionstyrelsen inriktningen för det som kallas morgondagens elektiva kirurgi, för åren 2020 – 2023. Elektiv kirurgi är den i förväg planerade kirurgin. Inriktningen innebär att Lasarettet i Enköping får ett antal profilområden, inom dessa områden kommer de i stor utsträckning att ta över operationer som idag utförs på Akademiska sjukhuset. Samtidigt fick regiondirektören i uppdrag att återkomma med förslag för inriktningen för åren 2024 – 2030 i januari 2020.

Regionfullmäktige ställde sig bakom rapporten Effektiv och nära vård 2030 vid sitt sammanträde i juni 2018. Enligt rapporten finns det effektivitetsvinster att göra på att koncentrera vissa kirurgiska verksamheter. Fristående enheter som inte störs av akutverksamhet eller högspecialiserad vård har enligt rapporten högre kapacitet än akutsjukhus.

I februari ställde sig så regionstyrelsen bakom ett förslag om att utveckla länsgemensam sjukhusvård. Projektet inkluderar beslut om profilområden och volymer som förs över från Akademiska sjukhuset till Lasarettet i Enköping, med stegvis utveckling fram till 2030.

De profilområden som nu antogs för Lasarettet i Enköping är:
Kirurgi – galla och bråck
Ortopedi – höftprotes och knäprotes
Urologi – prostata, urinblåsa och njursten

I tjänsteutlåtandet konstateras också att vid ett senare beslut om en utökning av volymerna åren 2024 – 2030 behövs ytterligare analyser av konsekvenserna, behov av lokalutveckling och medicinteknisk utrustning, samt förutsättningar för forskning, utbildning och medarbetare att flytta med det planerade patientflödet.

Region Uppsala vill få kontroll på ekonomin

Regiondirektören får i uppdrag att ta fram en fördjupad analys och en handlingsplan för en långsiktigt hållbar ekonomi. Detta ska utgöra ett underlag inför kommande arbete med Region Uppsalas Regionplan och budget. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte. Regionstyrelsen beslutade också att sjukhusstyrelsen, vårdstyrelsen och fastighets- och servicenämnden uppmanas att granska arbetet med effektivitet och produktivitet, och återrapportera denna granskning till regionstyrelsen.

Bakgrunden är den rapport med olika scenarier för Region Uppsalas ekonomi som nu föreligger. Rapporten visar att Region Uppsala står inför betydande ekonomiska utmaningar, trots flera år av god konjunktur och en växande befolkning.

En förklaring är ökade fastighetskostnader. Region Uppsala har investerat 7,7 miljarder kronor under åren 2012 till 2018. Därutöver har personalkostnaderna stigit till följd av högre pensioner, ökad inhyrning av personal och fler anställda. De yrkeskategorier som vuxit mest sedan 2012 arbetar inom olika former av ledning, handläggning och administration. Den verksamhet där kostnaderna har ökat snabbast under senare år är kollektivtrafiken, där ambitionerna i utbyggnad av trafik har varit betydande.

Om inga åtgärder vidtas visar Region Uppsalas långtidsprognos att underskottet kommer att uppgå till knappt 1,2 miljarder kronor år 2027.

Rapporten konstaterar också att givet att Region Uppsala inte längre skulle expandera i antal anställda, trots en fortsatt befolkningstillväxt, skulle det ekonomiska läget förbättras radikalt. Skulle man därutöver lägga till någon eller några ytterligare åtgärder är det möjligt att nå en långsiktigt hållbar ekonomi. Exempel på åtgärder är lägre nivåer på fastighetsinvesteringar, högre skattesats eller en minskning av antalet anställda med i storleksordningen 1,5 procent. Den långsiktigt hållbara ekonomin förutsätter också att utvecklingen med en allt äldre befolkning möts med bättre arbetssätt, inom ramen för det pågående utvecklingsarbetet Effektiv och nära vård 2030 (som bland annat innebär en mindre sjukhustung vård).

I sitt fortsatta arbete med att konkretisera planen ska regiondirektören beakta ett antal punkter. Hit hör bland annat en särskild analys när det gäller orsakerna till ökningen av antalet anställda inom ledning, handläggning och administration. Vilka utökade uppdrag etcetera har tillkommit? Vilka uppdrag skulle kunna prioriteras ner eller bort för att minska bemanningen inom dessa stödfunktioner?

Ett annat exempel är att rapporten visar på en fallande produktivitet inom Region Uppsalas största förvaltning, Akademiska sjukhuset. Här behövs fortsatt analys kring vad detta beror på och hur utvecklingen kan vändas.

(V) och (S) meddelade att de kommer att lämna ett särskilt yttrande.

Kontakt