Interpellation om framtida läkarförsörjning besvarad

Per Ström (V) ställde en interpellation om den framtida läkarförsörjningen som besvarades av ordföranden för utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning, Stefan Olsson (M). Interpellationen ställs mot bakgrund av Sveriges Yngre Läkares Förenings årliga medlemsundersökning. Enligt Ström har Region Uppsala lägst andel platser för AT-tjänstgöring i landet i relation till folkmängden och väntetiden för att göra AT-tjänstgöring är i snitt 18 månader. För läkare som kommer till Sverige från andra länder kommer det från nästa sommar att krävas att de går igenom en bastjänstgöring för att få svensk legitimation. Region Uppsala har inte tagit fram något koncept för detta och det finns risk att dessa läkare söker sig till andra orter.

Fråga:

Vad tänker de styrande göra för att nuvarande underläkarvikariat konverteras till AT-tjänster?

Svar:

Antalet AT-platser i vår region är inte i nivå med vad vi borde ha sett till riksgenomsnittet. Blågrön samverkan har som ambitionen att antalet platser ska öka, men det kan inte ske i snabbare takt än nu på grund av det ekonomiska läget och att organisationen även måste kunna erbjuda handledning. Det kommer att ske större förändringar inom utbildningsverksamheten inom regionen. Arbetet initierades av regionstyrelsen i mars i år och syftar till att skapa en enhetlig utbildningsorganisation för hela regionen. Här kommer AT-utbildningen att ingå, vilket kommer att göra att vi får bättre fokus på kvalitet och ekonomi.

Fråga:

Kommer det att innebära att nuvarande underläkarvikariat konverteras till AT-tjänster

Svar:

Här rör det sig om två olika typer av tjänster. Vikariat fyller ett behov i verksamheten och AT-utbildningen är som namnet säger en utbildning. Någon konvertering från det ena till det andra låter sig alltså inte göras, men interpellanten har ändå en poäng i att man kan undersöka hur mycket pengar regionen avsätter för underläkarvikariat och om dessa medel används på ett effektivt sätt. Men det ska då bedömas utifrån hur verksamhetens produktionsplanering ser ut. Verksamheterna har ett uppdrag som ska utföras, det vill säga en grupp patienter som ska behandlas. Det är uppdraget som definierar hur mycket pengar som avsätts för underläkarvikariat. Det finns inte en fast budget för underläkarvikariat i regionen som kan omfördelas till andra typer av läkartjänster, utan måste ses som en budgetpost som vilken som helst. Jag kommer att som ordförande i Utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning inhämta mer kunskap om hur mycket underläkarvikariat vi har och vilken betydelse dessa har för verksamheterna.

Fråga:

Hur är planen på sikt för att säkra att en adekvat läkarkompetens finns i Region Uppsala?

Svar:

Som en del i Region Uppsalas arbete med kompetensförsörjning genomförs kontinuerligt kompetensskattningar. Syftet är att utifrån verksamhetens mål och behov skapa förutsättningar för att identifiera, kartlägga, planera och följa upp organisationens behov av kompetens på kort och lång sikt. Läkarna innefattas av denna kompetensskattning. Parallellt med detta pågår ett fördjupat arbete för ett utvecklat stöd för att identifiera och kartlägga läkarkompetens. Detta arbete pågår just nu på Akademiska sjukhuset i samarbete med ST-enheten.

Fråga:

Kommer regionen att skapa den bastjänstgöring som behövs för att utländska läkare ska kunna få svensk legitimation?

Svar:

Sjukhusstyrelsen har gett Akademiska sjukhuset i uppdrag att samordna införandet av Bastjänstgöring för utlandsutbildade läkare i Region Uppsala. Arbetet genomförs i form av regionövergripande projekt. Nyckelfunktioner från regionnivå och från de tre berörda hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas förvaltnings- och verksamhetsnivå är involverade i arbetet.