Uppsnabbat regionfullmäktige 11 juni 2020

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om Region Uppsalas vårdskuld med anledning av covid-19 pandemin.

Fråga:
Hur avser du att komma till rätta med den upparbetade vårdskuld som covid-19 pandemin har inneburit och vilka konsekvenser tror du att detta får för ekonomi, vårdkvalitet och tillgänglighet?

Svar:
Regionrådet Macdisi har rätt i att ökad vårdskuld är ett problem som behöver hanteras. När planerade operationer som kan skjutas upp nu har skjutits upp för att hantera pandemin så måste ju samma insatser genomföras senare. Samtidigt har vi fått en försvårad ekonomisk situation på grund av kostnaderna och förlorade intäkter. Staten kommer att kostnadstäcka delar av detta, men det är ännu inte helt klart hur stor del.

Exakt hur omfattande konsekvenserna blir är ännu för tidigt att säga. Naturligtvis ska inte kvaliteten på den sjukvård som ges kompromissas med. Däremot kommer det bli en utmaning för ekonomin, och tillgängligheten för nya operationer som är möjliga att skjuta upp kan påverkas.

Centralt för vår förmåga att hantera såväl krisen som konsekvenserna av den är medarbetarna. Möjligheten till återhämtning är avgörande för att medarbetarna ska klara av att hantera dessa utmaningar. Trots stora svårigheter med sjukhusets planering har alla medarbetare fått 3 veckors sammanhängande semester, flertalet 3 + 1 veckor. För att klara vården och semesterplaneringen kommer sjukhuset ha inlånade resurser från offentliga och privata vårdcentraler under sommaren.

Följderna av covid-19 kräver fortfarande omfördelning mellan och inom regionens förvaltningar, och vissa vårdverksamheter kommer också sannolikt behöva längre tid än andra för att återgå till normalläge.

Sverker Åslund (V) ställde en interpellation till ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet om Region Uppsalas förmåga att testa för covid-19.

Åslund lyfter i interpellationen fram regeringens mål om att 100 000 tester i ska genomföras i riket varje vecka och att testningen är en del av strategin för att begränsa spridningen av viruset.

Frågor:

Hur väl lyckas Region Uppsala i uppdraget att testa människor för covid-19? Vilka grupper testas? Hur många behöver regionen testa för att uppnå riksmålet om 100 000 tester per vecka? Når vi upp till de nivåerna?

Svar:
Regionernas ansvar att utföra testning lyfts fram av interpellanten. Just nu testas alla med behov och symtom inom prioritetsgrupp 1–3 av Region Uppsala. Grupperna utgörs av patienter, vårdpersonal och andra samhällsviktiga funktioner. .

En utvidgning ska nu ske så att även symtomfria patienter och personal på arbetsplatser där det inträffat ett akut påvisat insjuknande, testas. Också alla med symtom som kontaktar vården och önskar få provtagning ska kunna testas.

Kravet på 100 000 prover i veckan innebär för regionens del cirka 4000 prover i veckan. Provtagningen ökar och i nuläget analyseras cirka 300 prover varje vardag. De riktlinjer som tagits fram av FHM kring testningen, följs.

Det nuvarande riksmålet kommer sannolikt ersättas med krav på att regionerna ska öka sin provtagning genom en breddad och ändamålsenlig provtagning.

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till kulturnämndens ordförande Cecilia Linder (M) om vad som händer med Wiks folkhögskolas estetiska inriktning

I interpellationen tog Ormerod upp att kulturnämnden inte har fått ta del av någon handlingsplan för hur de estetiska linjerna ska återinföras och att det saknas en analys av hur ersättningarna från Folkhögskolerådet kan komma att påverkas när utbildningarna ställs in.

Frågor:
Håller du med om det som står i kulturplanen att Wiks folkhögskola "bidrar till ett rikt konstliv i länet"? Varför tog ni beslut om att inte ge Wiks estetiska kurser i höst? Hur kommer beslutet att ställa in kurserna påverka Wiks möjligheter att producera tillräckligt många deltagarveckor? Varför fanns inte en sådan analys i underlaget som presenterades i kulturnämnden? När kommer kurserna att ges igen? Är det här slutet för Wiks estetiska inriktning?

Svar:
Interpellanten anser att beslutet att pausa de estetiska utbildningarna på Wik är illa berett och riskerar att få mycket negativa konsekvenser för folkhögskolan och länets kulturliv och har ställt ett antal frågor utifrån detta. 

Skolan har sedan många år haft arbetsmiljöproblem där lärarna och ledningen inte har haft samma syn på hur verksamheten ska bedrivas. Eftersom omfattande insatser för att komma tillrätta med detta inte har gett ett önskat resultat, så är det inte ansvarsfullt att ta in nya kursdeltagare hösten 2020.

Istället kommer statsbidragen användas till allmän kurs samtidigt som en nystart ska göras inom estetik 2021. Även andra spår kan vara aktuella såsom hälsa och naturkurser. Folkhögskolan behöver kunna ställa om när nya kompetensbehov uppkommer i regionen liksom inom kultursektorn.

Wiks folkhögskola ska producera 7713 deltagarveckor detta år. Planen för hösten är inte helt klar, men de allmänna kurser som planeras att starta upp plus de korta kurserna uppgår till 900 i antal tillsammans. Detta ska motsvara de veckor som folkhögskolan får i statsbidrag även utan estetiska linjer.

Planen för vilka kurser som ska ges hösten 2021 kommer beslutas av kulturnämnden i september 2020.

Vid sitt möte beslutade regionfullmäktige att inte bevilja varuförsörjningsnämnden ansvarsfrihet för år 2019.

Bakgrunden är de stora problem med leveranser av material som blev följden i samband med ett upphandlat byte av tredjepartsleverantör av förbrukningsmaterial. Varuförsörjningsnämnden, som är gemensam för regionerna Dalarna, Örebro, Västmanland, Sörmland och Uppsala, ansvarade för upphandlingen.

Region Uppsalas revisorer skrev i sin revisionsberättelse för 2019 att varuförsörjningsnämnden inte bedrivit sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Nämnden hade inte heller haft tillräcklig intern kontroll. Därför avstyrkte revisorerna att ge varuförsörjningsnämnden ansvarsfrihet. Något som nu alltså bifölls av regionfullmäktige.

(V) yrkade på återremiss av ärendet, vilket inte väckte bifall.

(M) yrkade på att regionfullmäktige uppdrar till regionstyrelsen att tillsammans med övriga involverade regioner stärka hanteringen av regionövergripande upphandlingsfrågor, inklusive att omhänderta ökade krav på lagerhållning för att skapa bättre beredskap och robusthet. Detta väckte bifall. 

Vid sitt möte fastställde regionfullmäktige Regionplan och budget 2021 – 2023.  

Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som anger inriktningen för hela Region Uppsalas verksamhet, dels för det kommande budgetåret 2021, dels för den kommande treårsperioden.

Region Uppsala går in i planperioden med ett underskott från 2019 på 80 miljoner kronor, samtidigt som Akademiska sjukhuset prognostiserar ett större underskott för 2020. Utbrottet av covid-19 har under inledningen av 2020 lett till en konjunkturnedgång, med stort produktions- och inkomstbortfall och kraftigt minskad sysselsättning. Någon klar bild över hur stora konsekvenser utbrottet får finns inte i dagsläget.

Region Uppsala budgeterar på grund av det ekonomiska läget ett resultat på 11 miljoner kronor för 2021. Nettokostnaden för regionens verksamhet 2021 budgeteras till drygt 12,6 miljarder kronor. Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård, cirka 10,1 miljarder kronor. Anslaget till kollektivtrafik och samhällsutveckling är cirka 1,2 miljarder kronor, övergripande verksamhet under regionstyrelsen 970 miljoner kronor och kulturområdet 117 miljoner kronor.

Fastighetsinvesteringarna under perioden 2021 - 2023 uppgår till drygt 2,1 miljarder kronor.

Skatten blir oförändrad: 11,71 kronor per 100 kronor.

(V) och (S) yrkade på att budgetbeslut ska tas först i november, med hänvisning till den rådande osäkerheten. Detta bifölls inte.

(SD) reserverade sig till förmån för sitt eget budgetyrkande.