Uppsnabbat regionfullmäktige 26 februari 2020

Regionfullmäktige godkände ändringar i samverkansavtalet och reglementet för den gemensamma kostnämnden. Ändringarna görs med anledning av att Region Sörmland har lämnat samverkan. Region Uppsala och Region Västmanland fortsätter att samverka om kosten till dess att ett nytt produktionskök har uppförts vid Akademiska sjukhuset.

Regionfullmäktige fastställde ändrade regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier. Ändringen gäller ett förtydligande om kostnader vid längre sjukdom, föräldraledighet eller avgång av regionråd.

Nu finns en gemensam kvalitetspolicy för all hälso- och sjukvård inom Region Uppsala.

Policyn tydliggör hur Region Uppsala definierar kvalitet och hur det fortsatta arbetet ska grundas i föreskrifter och standarder inom området. Den är det första steget i att skapa ett ramverk för ett sammanhållet kvalitetsarbete. Nästa steg är att ta beslut om en förvaltningsövergripande kvalitetsstrategi som konkretiserar hur Region Uppsala ska uppnå uppsatta kvalitetsmål. Kvalitetsstrategin ska sedan brytas ner till förvaltningsspecifika handlingsplaner som tydliggör roller och ansvar på alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar.

Regionfullmäktige beslutade att anta policyn, som benämns "Kvalitetspolicy för en värdeskapande hälso- och sjukvård i Region Uppsala."

Ett yrkande från (SD) om att ordet "kund" skulle ersättas med "patient, anhörig och andra samarbetspartner" bifölls.

Simon Alm (-) föreslog i en motion att den så kallade enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning ska ersättas med en halvprocentsregel. Regeln innebär att man i offentlig verksamhet eftersträvar att den konstnärliga utsmyckningen ska motsvara en procent av nybyggnadskostnaden i alla lokaler.

I ärenderedovisningen hänvisas till Region Uppsalas gällande kulturplan, där Region Uppsalas arbete med offentlig konst bygger på enprocentsregeln. Samtidigt konstateras det att Region Uppsala står inför stora ekonomiska utmaningar. Det kan därför finnas skäl att se över hur enprocentsregeln ska tolkas när det gäller investeringar i teknisk utrustning.

Regionfullmäktige beslutade att avslå motionen. (SD) reserverade sig och yrkade på att motionen skulle bifallas.

Regionfullmäktige förrättade en rad val. Bland annat utsågs Cecilia Linder (M) till ny ordförande för kulturnämnden. Anna-Karin Klomp (KD) valdes till ordförande för patientnämnden. Mimmi Westerlund (KD) valdes till 1:e vice ordförande i sjukhusstyrelsen.

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation om hur resultatet från projektet "Skolan som arena för psykisk hälsa" har tagits om hand. Projektet drevs under åren 2015-2018 av barnpsykiatriska kliniken vid Akademiska tillsammans med Enköping och Älvkarleby kommuner. Interpellationen besvarades av Björn-Owe Björk (KD).

Fråga: Är en fortsättning för projektet under planering?

Svar: Nej.

Fråga: Vilken uppföljning finns det av det förebyggande arbetet inom området barns och ungdomars psykiska hälsa

Svar: Kommunernas elevhälsoenheter har ett förebyggande och hälsofrämjande uppdrag, där respektive kommun svarar för sin egen uppföljning. Hälsoäventyrets hälsofrämjande och förebyggande verksamhet följs upp och utvärderas av både lärare och elever. Inom ramen för det arbete som nu görs kring förbättring av barns och ungas psykiska hälsa utvecklar vi ett mer operativt samarbete med kommunernas elevhälsa.

Fråga: Hur arbetar Region Uppsala i övrigt för att uppnå den regionala utvecklingsstrategins mål om ökad andel ungdomar som lyckas ta gymnasieexamen?

Svar: Inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget har Region Uppsala och länets kommuner utom Tierp deltagit i projektet #jagmed. Huvudsyftet med projektet var att utveckla metoder och arbetssätt som kommun och skola fortsatt kan arbeta med i syfte att öka andel ungdomar som tar gymnasieexamen.

Svar på interpellation om tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till regionrådet Björn-Owe Björk (KD) om användningen av statsbidrag och tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Interpellationen ställs mot bakgrund av rapportering i media om att bara runt hälften av de 14 miljoner kronor som tilldelats Region Uppsala för att korta köerna till BUP har gått till Akademiska sjukhusets barn- och ungdomspsykiatri. Medierna har även rapporterat om att verksamhetsområdet psykiatri ska spara pengar, samtidigt som inflödet av patienter ökat med 50 procent.

Fråga: Varför stoppas statsbidraget för psykisk ohälsa från att användas inom barn- och ungdomspsykiatrin?

Svar: Under 2019 uppgick BUP:s totala kostnader till cirka 158 miljoner kronor. Region Uppsala fick under 2020 13,9 miljoner kronor i riktade statsbidrag för ökad tillgänglighet inom BUP. 8,7 miljoner kronor av dessa tillfördes BUP direkt via regionplan och budget och 5,2 miljoner kronor inom ramen för Effektiv och nära vård – barns och ungas psykiska hälsa.

Vidare kan noteras att kostnaden för vården för barn och ungas psykiska hälsa på primärvårdsnivå endast uppgick till cirka 13,3 miljoner kronor 2019, det vill säga knappt 8 procent av totalkostnaden.

I syfte att nå en köfri vård för barn och unga till sommaren 2020 har Region Uppsala nu vidtagit åtgärder både för att korta köer till BUP och för att förstärka vården på primärvårdsnivån. Långsiktigt krävs en bättre balans i vårdkedjan mellan primärvårdsnivå och specialistnivå. Det kan innebära organisationsförändringar, förändrade arbetssätt, systematisk produktionsplanering, ökad produktion, "en-väg-in" för patienten och en utbyggd primärvård tillsammans med stärkt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Att endast skjuta till mer medel till BUP är således inte en lösning på problemet. I syfte att säkerställa att alla barn och ungdomar får den vård de är i behov av, behöver Region Uppsala vidta ett flertal åtgärder, där en utbyggd vård på primärvårdsnivå är prioriterad.

David Perez och Veronica Mattsson, båda (SD), ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om Region Uppsalas arbete med anledning av den nya tobakslagen som trädde i kraft den 1 juli 2019. Lagen innebär bland annat att uteserveringar och andra utemiljöer förväntas vara rökfria. Den omfattar även lokaler för hälso- och sjukvård. Interpellanterna har fått uppgift om att det funnits askkoppar i nära anslutning till flera vårdcentraler i regionen. Det har också saknats tydlig skyltning om det nya rökförbudet.

Frågor: På vilket sätt arbetar Region Uppsala med att upplysa vårdcentralerna i regionen om den nya tobakslagen? Hur säkerställer Region Uppsala att vårdcentralerna följer dessa upplysningar? Vilka åtgärder har vidtagits på vårdcentralerna i regionen efter att den nya tobakslagen börjat gälla?

Svar: Mig veterligen har Region Uppsala inte gjort någon riktad informationssatsning om den nya tobakslagen, däremot finns en allmän formulering i förfrågningsunderlaget för vårdcentralerna som säger att leverantören ska följa lagar, förordningar och föreskrifter. Självklart gäller detta även tobakslagen. Region Uppsala arbetar aktivt för att minska beroendet av tobak, till exempel med förebyggande insatser som Hälsoäventyret och genom rökavvänjning och rökstopp inför operation. Det är självklart att vi också ska bidra till att främja tobaksfria utomhusmiljöer.
Vad gäller de offentligt drivna vårdcentralerna har ansvarig förvaltning Nära vård och hälsa sedan i somras upptäckt ett par askkoppar som nu är borttagna.

Linnea Bjuhr (SD) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L) om Akademiska sjukhusets rutiner för igångsättning vid överburenhet. Bjuhr hänvisar till den medialt uppmärksammade studie som visar att det är säkrare att starta förlossningen vid vecka 41 än att vänta till vecka 42.

Frågor: Vad har Akademiska sjukhuset för rutiner gällande igångsättning? Vad har Akademiska sjukhuset vidtagit för åtgärder kopplat till de preliminära resultat som framkommit av Swepi-studien?

Svar: Region Uppsala har som en konsekvens av studiens resultat startat med igångsättning av överburenhet i vecka 41. Kvinnosjukvården beslutade att börja med den nya rutinen från den 18 november 2019. Alla kvinnor kommer nu för en kontroll i graviditetsvecka 41 och igångsättning sker inom de närmaste dagarna därefter.

Per Ström (V) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om vilka effekter privata sjukvårdsförsäkringar får för tillgängligheten till sjukvården. Enligt Per Ström leder privata sjukvårdsförsäkringar till en mer ojämlik vård. Interpellationen besvarades av sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg Högrell (L).

Fråga: Anser du att det är rimligt att privata försäkringspatienter får vård före patienter med större behov?

Svar: Inom de avtal som Region Uppsala har tecknat med privata vårdgivare ska vård ges i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga patienter med störst behov ska ges företräde till vården. För mg är det viktigt att hälso- och sjukvårdslagen följs.

Fråga: Finns det idag någon samlad bild av hur många privata vårdgivare som har avtal med både Region Uppsala och privata försäkringsbolag?

Svar: Nej, det är inget som Region Uppsala har information om eller har i uppdrag att samla in information om.

Fråga: Anser du att Region Uppsala ska ställa tydligare krav på att vårdgivare inte ska få ta emot privata sjukförsäkringspatienter när vi gör upphandlingar av vård?

Svar: Region Uppsala har inte rätt att förhindra ett privat företag att bedriva annan verksamhet. Däremot kan vi ställa krav på att vi får leverans i den omfattning och till det öppethållande som vi har behov av och att annan verksamhet då inte får påverka leveransen av det vi har avtalat. Om vi exempelvis säger att en vårdcentral ska ha öppet mellan 8-17 och leverera fullt ut under den tiden kan företaget inte bedriva annan verksamhet samtidigt med samma personal. Däremot kan de ha annan verksamhet med annan personal i andra delar av lokalen eller i annan lokal samt ha separata dator/affärssystem för den verksamheten. Region Uppsala kan inte förhindra det.

Per Ström (V) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om arbetet för att komma tillrätta med bristen på vårdpersonal. Frågan besvarades av Stefan Olsson (M), ordförande i utskottet för personal, kompetensförsörjning och utbildning.

Frågor: Hur avser de styrande i Region Uppsala arbeta för att ta bort underskottet av utbildad personal i regionen? Vilka tidsramar har vi att ställa in oss på? När kommer balans att ha uppnåtts?

Svar: Regionstyrelsen tillsatte under våren 2019 utredningen Region Uppsalas viktigaste resurs. Regionstyrelsen kommer att fatta beslut i enlighet med utredningsresultatet den 31 mars. Utan att föregripa behandlingen kan vi peka ut några områden som sannolikt kommer att behöva ses över.

För anställda inom hälso- och sjukvården handlar det om att se till att anställda känner att de kan utföra ett bra arbete och kan känna en tillfredsställelse att varje dag ha gjort ett bra arbete. Utredningen har visat att en av de viktigaste orsakerna till att personal säger upp sig är att de inte upplever att de lyssnas på, att de inte känner att de kan utvecklas inom sitt yrke samt att de påfallande ofta är missnöjda med sin närmaste chef och hur denne hanterar schemaläggning och ledigheter.

Regionen kommer därför att börja sitt reformarbete just i denna ände. Första linjens chefer behöver ges förutsättningar att vara goda ledare, hälso- och sjukvården behöver lära sig vad som menas med förändringsledning och alla sjukvårdsverksamheter behöver tydliggöra vilka karriärvägarna är för den som vill ta extra ansvar och utveckla sig inom sitt yrke. Akademiska sjukhuset har lanserat en kompetensmodell som skulle kunna omarbetas för att passa även övriga sjukvårdsverksamheter. Tillsammans med ytterligare reformer inom HR-området bör detta ge bättre förutsättningar än idag för att rekrytera och behålla sjukvårdspersonal.

Frågan när balans kommer att uppnås är betydligt svårare att svara på eftersom vi inte har politiskt fastställda mål för hur många anställda det ska vara på en viss arbetsplats. Sannolikt får vi räkna med att alla verksamheter ständigt arbetar med nyrekrytering.

Birgitta Mogård (V) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om hur Region Uppsala tar tillvara klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga som kommer in på andra vägar än via patientnämnden.

Frågor: Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut avseende inkomna klagomål och synpunkter? Har berörda politiska styrelser efterfrågat hur verksamhetsområdena tillvaratagit inkomna klagomål och synpunkter? Har de politiska styrelserna efterfrågat information om det systematiska kvalitetsarbetet?

Svar: Fullmäktige har tidigare beslutat att ställa sig bakom kvalitetsdriven verksamhetsutveckling som en av strategierna ur Effektiv och nära vård 2030. Denna mandatperiod tas kliv framåt med en gemensam kvalitetspolicy för Region Uppsalas förvaltningar.

Skriftliga klagomål som idag kommer direkt till verksamheten ansvarar verksamhetschefen för med stöd från chefläkare för bedömning i fall där det finns misstanke om vårdskada.

Patientnämnden står för kategorisering och statistik då klagomål inkommer till dem men de hanteras i övrigt av verksamhetscheferna. Patientnämnden skickar även ut sammanställningar till alla verksamhetsområden samt analyserar samtliga inkomna klagomål. Patientnämnden återrapporterar löpande till styrelserna och vid dessa tillfällen brukar förvaltningarna delta.

Till sjukhusstyrelsen sker en utökad kvalitetsuppföljning två gånger per termin, liksom vårdstyrelsens återkoppling för patientsäkerhet och läkemedel två gånger per termin. Hälso- och sjukvårdsutskottet har haft presentationer från de övergripande hälso- och sjukvårdsrapporterna och från specifika diagnosområden.

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg-Högrell (L) med anledning av Dagens medicins rankning av universitetssjukhus, där Akademiska sjukhuset tappade placeringar.

Fråga: Vilka åtgärder avser du vidta för att förbättra Akademiska sjukhusets status bland Sveriges universitetssjukhus? 

Svar: Kvalitetsarbetet för en så adekvat vård som möjligt och förbättrad tillgänglighet på Akademiska sjukhuset pågår hela tiden. Vårt fokus är i första hand patienterna och deras rätt till en god vård. Mätningar som Dagens Medicin kan vara vanskliga att utgå ifrån och kan i bästa fall ge en indikation, men också innehålla jämförelseproblem. Givetvis är det inte positivt att backa i mätningarna och vi tar det som en signal att vi behöver jobba ännu hårdare med kvalitetsfrågorna. En åtgärd är att säkra att den information som förs in i kvalitetssystemen är korrekt.

Fråga: Vilka åtgärder avser du vidta för att stärka vårdkvaliteten, öka tillgängligheten och minska förekomsten av undvikbara vårdskador?

Svar: Sjukhusstyrelsen ska fatta beslut om en handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet 2020-2022. Handlingsplanen utgår från kvalitetspolicyn och är ett strukturerat sätt att arbeta med och följa upp frågorna. Arbetet för att minska tryckskador pågår och ingår i patientsäkerhetsdelen av handlingsplanen, där även kvalitetsarbete för smärtlindring, fallprevention, förebyggande av malnutrition och fortsättning av arbetet mot vårdrelaterade infektioner ingår. Ett system för att bättre hantera synpunkter och klagomål från patienter är under uppbyggnad. Tillgängligheten är i stor utsträckning beroende av tillgången till vårdplatser. Där handlar det till stor del om att kunna anställa medarbetare i de kategorier där det råder brist. En prioriterad reform är därför Region Uppsalas viktigaste resurs, som innebär en total genomlysning av medarbetarsituationen och ska resultera i politiska förslag för att förbättra den.

Fråga: Hur kommer sjukhusets förutsättningar att förbättra kvalitet och tillgänglighet att påverkas av beslutet om att föreslå en nollbudgetering för 2020?

Svar: Kvalitetsfrågor ska alltid vara i fokus oavsett om det är en nollbudget eller inte. Att arbeta med att undvika vårdskador som till exempel trycksår leder till att vi sparar pengar. Givetvis kommer vi att få följa upp kvalitetsfrågorna än mer för att säkerställa att kvaliteten inte sjunker när vi ger verksamheterna uppdrag om nollbudget, men jobbar vi på rätt sätt så ska vi spara pengar genom att minska undvikbara vårdskador.

Vivianne Macdisi (S) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om Region Uppsalas ekonomiska situation, där hon bland annat pekade på minusresultatet för 2019.

Fråga: Bedömer du det som att de föreslagna åtgärderna kommer att leda till att Region Uppsala i allmänhet och Akademiska sjukhuset i synnerhet kommer att klara att hålla budget under 2020?

Svar: Det ekonomiska läget är mycket ansträngt. Förutsättningarna att hålla budget finns men kräver målinriktat och uthålligt agerande från hela organisationen, framför allt från Akademiska sjukhuset.

Fråga: Vilka konsekvenser kommer de föreslagna åtgärderna att få för Region Uppsalas förmåga att leverera en bra verksamhet och uppnå de mål som vi politiskt har satt upp?

Svar: Region Uppsalas verksamheter ska arbeta utifrån de beslutade målsättningarna både gällande ekonomi och verksamhet. Vi följer detta löpande och har infört en förstärkt uppföljning. Det slutliga resultatet har vi först i samband med årsredovisningen.

Fråga: Bedömer du att de åtgärder som har vidtagits genom instruktioner till förvaltningarna inför budgetarbetet för 2020 är tillräckligt väl konsekvensutredda och kommer att nå avsedda effekter? 

Svar: Utgångspunkten för underlaget i budgetarbetet är en nolluppräkning. Det innebär att konsekvenser och effekter utvärderas under budgetarbetets gång. Hur det slutliga budgetbeslutet ser ut är för tidigt att säga. Vi ser att kostnaderna i flera av våra verksamheter måste dämpas omgående för att vi ska kunna nå en ekonomisk situation som är långsiktigt hållbar.

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation till Emilie Orring (M) om hur Region Uppsala lever upp till nya krav i minoritetslagen. I interpellationen hänvisas till ett tidigare interpellationssvar där det bland annat en kommande med Sverigefinnarnas språk- och kulturförening nämndes.

Frågor: När kommer samråd med gruppen sverigefinnar att ske? Hur har statsbidraget för finska använts 2019? Och hur mycket har använts? När kommer Region Uppsala att anta mål och riktlinjer i enlighet med de nya kraven i minoritetslagen? Håller du med om att vi behöver en bättre struktur för att säkerställa ett gott samråd med sverigefinnarna och de andra minoriteterna?

Svar: Interpellanten belyser ett område som blivit eftersatt. Årliga möten skulle ha inletts hösten 2019 men genomfördes ej. Region Uppsala har nu som målsättning att tillsammans med länsstyrelsen träffa Rusukki, kommunerna och övriga organisationer för dialog under april 2020.

Kultur och bildning använde statsbidraget för en barnteaterturné på bibliotek, gåvobok, direktsänd finsk teater och turné med ny finsk film. Kostnaderna för dessa satsningar uppgick till drygt 65　000 kronor av de 250　000 kronor Region Uppsala får i årligt statsbidrag. Ytterligare 85　000 användes för utbildning och information.

Riktlinjer utifrån minoritetslagen kommer att lyftas in i budgetarbetet 2021. En bättre struktur ska skapas med hjälp av Regionkontorets representant för mänskliga rättigheter och årliga möten hållas.