Uppsnabbat regionstyrelsen 28 januari 2020

Vid sitt möte tog regionstyrelsen ett antal beslut som alla hänger ihop med planen för en långsiktigt hållbar ekonomi. Därtill togs beslut om en förändring i budgetarbetet, som innebär att det slutliga budgetbeslutet nu ska tas i juni – istället för att kompletteras under hösten.

Den 3 mars ska regiondirektören redovisa för regionstyrelsen hur sjukhusstyrelsens beslut om åtgärder på Akademiska sjukhuset har verkställts. Därutöver får regiondirektören i uppdrag att se över kostnader för resor, kurser och konferenser, extern inhyrning av konferenslokaler och trycksaker för hela Region Uppsala.

Anvisningar till förvaltningar inför Regionplan och budget 2021 – 2023 fastställdes, där förändringsarbetet för en ekonomi i balans ska förstärkas under 2020. Region Uppsalas förvaltningar ska i samband med budgetarbetet redovisa hur de anpassar sin verksamhet utifrån medborgarnas ökade användning av och efterfrågan på digitala tjänster och verktyg.

Under 2019 har Region Uppsala tagit fram en plan för en långsiktigt hållbar ekonomi, och Regionplan och budget för åren 2021 – 2023 ska ta sin utgångspunkt i denna rapport. Planen listar ett antal effektiviseringsområden, bland annat vad gäller antal anställda inom ledning, handläggning och administration, vad gäller inhyrd personal och vad gäller digitalisering.

I planen står bland annat att Region Uppsalas ekonomi skulle vara långsiktigt hållbar givet att personalkostnader inom Region Uppsala under 2021 minskar med 3 procent jämfört med 2020, och därefter inte ökar.

Enligt handlingarna i ärendet har Region Uppsalas ökning av anställda skett främst inom ledning, administration och handläggning. Sedan 2012 har antalet anställda inom denna yrkeskategori ökat med 320 årsarbetare, vilket motsvarar 30 procent. Under samma tid har befolkningstillväxten och antalet anställda som helhet ökat med 10 procent.

Med denna bakgrund är det, enligt handlingarna, rimligt att en betydande del av reduktionen av medarbetare sker inom ledning, administration och handläggning. Reducering av personalkostnader ska i första hand ske utifrån naturlig personalomsättning, där ersättningsrekrytering inte sker och/eller vid pensionsavgångar där ersättningsrekrytering inte sker.

Målsättningen är också att kostnaderna för resor, kurser och konferenser, extern inhyrning av konferenslokaler och trycksaker ska halveras för hela Region Uppsala.

Tanken med den nya budgetprocessen, där ramarna alltså nu ska vara färdiga redan i juni, är bland annat att kunna använda hösten till uppföljning, analys och åtgärder.

(S) deltog inte i beslutet, de kommer att lämna ett särskilt yrkande. (V) yrkade avslag på att anvisningar till förvaltningar inför Regionplan och budget 2021–2023 fastställdes, och reserverade sig mot beslutet.

Avtalet om samverkan inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion förlängs till den 31 december 2020, beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Bakgrunden är den samverkan som existerar inom sjukvårdsregionen mellan sju regioner: Region Uppsala, Region Dalarna, Region Sörmland, Region Värmland, Region Västmanland, Region Gävleborg och Region Örebro län. Nuvarande avtal gäller för perioden 2016 – 2019, med möjlighet till förlängning med 12 månader i taget.

Det var det avtalet som nu förlängdes, samtidigt pågår ett arbete med framtagande av ett avtal som ska gälla från den 1 januari 2021.

Region Uppsala ska införa en så kallad visselblåsarfunktion, där medarbetare ska kunna anmäla sådant som misstankar om korruption, ekonomiska oegentligheter och sexuella trakasserier. Regiondirektören får i uppdrag att upphandla en extern mottagarfunktion, samt att tillsätta en intern utredningsgrupp för hantering av inkomna anmälningar. Detta beslutade regionstyrelsen vid sitt möte.

Visselblåsarfunktionen kommer att införas under våren, och regiondirektören fick också i uppdrag att återkomma med en uppföljning av funktionen till våren 2021.

Tjänsten ska vara tillgänglig för all personal, och tanken är att anmälaren ska kunna vara anonym och icke spårbar (dock gäller svensk lag, vilket innebär att den som lämnar in handlingar i sitt eget namn kan råka ut för att handlingarna och därmed vederbörandes namn lämnas ut, om handlingarnas innehåll inte omfattas av sekretess).

Tanken är, enligt handlingarna i ärendet, fortfarande att det vanligaste sättet att anmäla sådant som trakasserier och brottsligt beteende ska vara att prata med i första hand sin chef. Visselblåsarfunktionen ska användas endast i de fall det finns misstanke om missförhållanden som allvarligt kan påverka regionens verksamhet. Allmänt missnöje ska alltså inte anmälas till visselblåsarfunktionen.

I november 2018 beslutade regiondirektören att ge i uppdrag till ekonomidirektören att ta fram en modell för samverkan mellan Region Uppsala och civilsamhället. Den modellen (som utgår från utredningar på nationell nivå) samt riktlinjer ska presenteras i mars 2020.

Inför detta har Region Uppsala tittat på de partnerskap som finns idag, en utvärdering som regionstyrelsen la till handlingarna, men som kommer att utgöra underlag inför kommande beslut om samverkan med civilsamhället.

Region Uppsala har idag överenskommelser om så kallat idéburet offentligt partnerskap med Adoptionscentrum Uppland, Friluftsfrämjandet, Nationalförsamlingen för trafiksäkerhetens främjande (NTF), Röda Korsets behandlingscenter, SISU Idrottsutbildarna, Upplands Idrottsförbund och Uppsala läns Nykterhetsförbund.

Enligt handlingarna i ärendet har partnerskapen sammanfattningsvis följt gällande överenskommelser. Dock är överenskommelserna allmänt hållna och saknar tydlighet i vad som förväntas av de medverkande i en samverkan. Vad gäller Adoptionscentrum, NTF, Friluftsfrämjandet och Upplands Nykterhetsförbund har det snarast varit en fråga om bidrag till verksamheter som anses komplettera Region Uppsalas egen verksamhet. Vad gäller Upplands Idrottsförbund, SISU Idrottsutbildarna och Röda korset har samarbetet fungerat mer som ett partnerskap med gemensamma möten kring den verksamhet som bedrivs. Dock måste en del oklarheter kring exempelvis journalsystem klaras ut med Röda korset.  

Överenskommelserna tecknades innan regionbildningen. Region Uppsala har nu ett regionalt tillväxt- och utvecklingsansvar. Enligt handlingarna i ärendet innebär detta bland annat att Region Uppsala framöver vill se ett gemensamt ansvarstagande för genomförandet av målen i den regionala utvecklingsstrategin. Då är det viktigt att vara tydlig med vad samverkan innebär, och att partnerskap tecknas för ett gemensamt behov.

Lars-Erik Appelgren, legitimerad veterinär och professor emeritus i farmakologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, utses till mottagare av 2019 års medicinhistoriska stipendium. Stipendiet inrättades av regionstyrelsen 2006 och delas ut en gång per år av samma styrelse, stipendiet är på 20 000 kronor.

Enligt motiveringen har Lars-Erik Appelgren under många år utfört ett mycket betydelsefullt arbete för att lyfta fram ett viktigt men ofta förbisett område av medicinhistorien: veterinärmedicinen.

Regionstyrelsen antog vid sitt möte en politisk viljeinriktning för vård vid psoriasis, samt en politisk viljeinriktning för vård vid epilepsi. Samverkansnämnden i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion (med sju medverkande regioner) stod bakom en rekommendation om att göra just detta.

Syftet med inriktningarna är att skapa en mer likvärdig vård vid olika sjukdomstillstånd inom sjukvårdsregionen. Införandet av riktlinjer innebär, enligt handlingarna i ärendet, initialt ofta ökade kostnader. Men på sikt också möjligheter till besparingar, genom en förbättrad vård, minskat antal återbesök och en förbättrad hälsa hos länets invånare.

Fortsättningsvis kommer samverkansnämnden inte längre att arbeta med att rekommendera regionerna att anta olika politiska viljeinriktningar. Istället ska Socialstyrelsens nationella riktlinjer implementeras, som en del av det som kallas för kunskapsstyrning.

Region Uppsala har nu svarat Inspektionen för vård och omsorg (IVO) med anledning av höstens materialbrist, regionstyrelsen antog svaret vid sitt sammanträde. Bakgrunden är det tillsynsärende som IVO initierade med anledning av den brist på sjukvårdsmaterial som uppstod i oktober 2019.

IVO har i sin tillsyn ställt ett antal frågor till Region Uppsala. Av svaren framgår bland annat att materialbristen sammantaget utgjorde en risk för vårdskada. I sjukhusets avvikelsehanteringssystem finns dock ingen händelse registrerad som tyder på att någon vårdskada till följd av materialbristen faktiskt inträffade.

Nära vård och hälsa (den förvaltning som bland annat har ansvar för vårdcentralerna) har identifierat att det finns patientsäkerhetsrisker på längre sikt. På grund av brist på laboratoriematerial har prover inte blivit tagna i tid, vilket kan medföra försenad diagnosticering. På samma sätt kan brist på omläggningsmaterial innebära att sår inte läker som de ska. Men inte heller här finns det några rapporter om att dessa konsekvenser faktiskt har inträffat.

I svaret till IVO listas även åtgärder som Region Uppsala har vidtagit med anledning av materialbristen. Exempelvis har förbrukningsmaterial löpande inventerats, och material som behövdes akut löpande beställts från andra leverantörer. Bland mycket annat har Region Uppsala också påbörjat uppdraget med att inrätta ett beredskapslager (som ska minska risken för något liknande i framtiden).

Av svaret framgår också att 376 operationer senarelades under perioden 11 - 21 oktober. Akademiska sjukhuset befann sig i stabsläge den 9 – 23 oktober. De regioner som ingår i Varuförsörjningsnämnden har förordat att en extern utredare ska utreda bland annat orsakerna bakom materialbristen.

Som vanligt kan svaret i sin helhet läsas på Region Uppsalas webbplats, under Demokrati och insyn, Politik, Regionstyrelsen, aktuellt datum för handlingar.