Boka tid för att slippa långa köer vid vaccination mot covid-19

Det är långa köer till drop-in för vaccination mot covid-19. Det finns gott om lediga tider att boka.

Läs mer och boka tid på 1177.se.

Regionfullmäktige 25 november 2020

Region Uppsala följer SKR:s rekommendation kring covidvaccin

Vid sitt möte beslutade regionfullmäktige att Region Uppsala ska följa de kommande rekommendationerna från Sveriges kommuner och regioner (SKR) kring patientavgifter vad gäller vaccination mot covid-19. Region Uppsala vet ännu inte vad SKR kommer att komma fram till kring avgiften. 

Region Uppsalas delårsrapport godkändes

Region Uppsalas delårsrapport för januari till augusti 2020 godkändes av regionfullmäktige under deras möte. Region Uppsala gör ett resultat på plus 215 miljoner kronor för perioden.

I delårsrapporten följs ett antal indikatorer upp, som visar hur Region Uppsala når sina mål. Vad gäller de strategiska målen anses fyra uppnås (så som ”God och jämlik hälsa”), medan fyra strategiska mål delvis uppnås. Två av de strategiska målen nås ej.

Kopplade till de strategiska målen finns också 70 uppdrag som styrelser och nämnder ska genomföra under året. Uppdragen beskriver vad Region Uppsala ska göra för att närma sig de strategiska målen. Bedömningen är att 60 uppdrag kommer att genomföras under året och att sex kommer att genomföras delvis. Fyra uppdrag kommer inte att kunna genomföras. Anledningen till att vissa uppdrag inte genomförs eller bara delvis genomförs är att verksamheten behövt fokusera på arbetet med covid-19.

Drygt 117 miljoner kronor till byggprojekt

Vid sitt möte klubbade regionfullmäktige tre beslut som tillför ytterligare medel till byggprojekt på Akademiska sjukhuset.

Projektet ingång 100/101 tilldelades 40 miljoner kronor, medan projektet ingång 70 tilldelades 65 miljoner kronor. Slutligen tilldelades anpassningsåtgärder i centralblocket B9/B12 12,2 miljoner kronor. Detta för att projekten ska kunna färdigställas och slutregleras. Dessa tilldelningar innebär ingen utökning av investeringsmedel, utan ingår i beslutade fastighetsinvesteringsplaner i Regionplan och budget för Region Uppsala.

Ingång 100/101 har färdigställts, men här behövs pengarna med anledning av förlängd byggtid och åtgärder för att säkerställa byggnadens vattenkvalitet. Vad gäller ingång 70 har fem vårdavdelningar i byggnaden B11 genomgått ombyggnationer och sista etappen som innehåller bland annat administrativa lokaler har påbörjats. Här har det uppstått både fördyringar samt ökade kostnader för projekteringar. Anpassningarna av centralblocket B9/B12 beror på den tekniska och logistiska försörjningen av nya ingång 100/101. Flöden av allt från personer, till gods och gaser till den nya byggnaden måste fungera. Här har det uppstått en del fördyringar bland annat inom logistik, stål- och markarbeten. Även detta projekt är färdigställt.

Reviderad regionplan- och budget 2021 - 2023 godkänd

Regionfullmäktige fastställde en reviderad regionplan- och budget för 2021 - 2023.
Fullmäktige har tidigare beslutat om budgeten vid junisammanträdet. Utifrån att de ekonomiska förutsättningarna förändrats, med anledning av covid-19, justeras nu budgetramarna för 2021.

Region Uppsala erhåller generella statsbidrag på 112 miljoner kronor och riktade statsbidrag på 149 miljoner kronor för att hantera den uppskjutna vården och vården som är relaterad till covid-19. Region Uppsala erhåller även 74 miljoner kronor för testning och smittspårning. Vad gäller kollektivtrafiken utgår en ersättning från staten för de, på grund av covid-19, minskade biljettintäkterna.

Det nya generella statsbidraget förbättrar Region Uppsalas budgeterade årsresultat till 123 miljoner kronor år 2021.
I beslutet ingår en särskild avgift för resande med enkelbiljetter till och från Arlanda flygplats. Storleken på tilläggsavgiften blir 40 kronor för vuxna och 30 kronor för ungdom.
Utvecklingen av skatteintäkterna är osäker för planperioden. Utgångspunkten i budget är att Region Uppsala kommer att kompenseras för de minskade skatteintäkter som är ett resultat av covid-19.

Regionskatten för 2021 är oförändrad och fastställdes till 11,71 kronor per 100 kronor.

(S), (V) och (SD) reserverade sig till förmån för egna budgetförslag, Simon Alm (-) stödde SD:s förslag. 

Ny inbetalning från regionen till Kommuninvest förening

Region Uppsala kommer att betala in drygt 59 miljoner kronor till Kommuninvest ekonomisk förening nästa år. Det beslutade regionfullmäktige vid sitt möte.
Pengarna behövs för att ge kreditvärdighet till dotterbolaget Kommuninvest i Sverige AB, som sköter upplånings- och utlåningsverksamhet åt regionerna.
Medlemmarna behöver tillföra nytt kapital under en period av fyra år, summan motsvarar 260 kronor per invånare. Pengarna är i sig ingen kostnad för regionen, utan räknas som en finansiell tillgång.

Interpellation om barn- och ungdomspsykiatrin besvarad

David Perez (SD) ställde en interpellation till ordföranden i sjukhusstyrelsen, Malin Sjöberg Högrell (L) med anledning av pandemins negativa effekter på den psykiska ohälsan. Enligt Perez så upplever fler unga att de mår dåligt och att de behöver hjälp. Han menar att det är särskilt viktigt att regionen prioriterar arbetet inom BUP under rådande situation.
Fråga:
På vilket sätt prioriterar Region Uppsala arbetet med att få ner väntetiderna inom BUP?
Svar:
Att förbättra barn och ungas psykiska hälsa har varit en högt prioriterad fråga för styret i Region Uppsala sedan början av mandatperioden.
I februari förra året tillsatte regionstyrelsen utredningen ”Förbättring av barn och ungas psykiska hälsa”, där slutrapporten lämnades i augusti samma år. Utskottet för hälso- och sjukvård beslutade att arbeta enligt slutrapportens många förslag.
Ett av målen var att alla barn och unga som upplever psykisk ohälsa ska få tillgång till vård och behandling på rätt vårdnivå i enlighet med vårdgarantin från och med augusti 2020. Arbetet innefattade bland annat att kartlägga behovet av vård i den kö av väntade barn och unga. Samverkan mellan alla aktörer inblandade har stärkts och BUP fick mer resurser via statsbidrag. Den viktigaste förändringen var att arbetssättet på BUP förändrades för att frigöra mer tid för medarbetare att träffa patienter.
Det systematiska arbetet för att korta väntetiderna har gett mycket goda resultat. Köerna till nybesök på BUP har sjunkit från ca 600 väntande till ett 80-tal som i augusti inte har kunnat garanteras en tid för nybesök inom 30 dagar. För de verksamheter som utgör primärvårdsnivån har samtliga barn och unga kunnat erbjudas ett nybesök inom 30 dagar.
Arbetet fortsätter nu med att förbättra tillgängligheten till BUP. Bland annat med uppbyggnaden av ”en väg in”, vilket innebär en tidig triagering (bedömning) av patienter för att kunna avgöra vilken vårdnivå som är lämplig för den som söker vård. Uppbyggnaden av en gemensam första linjen verksamhet på primärvårdsnivå pågår också och kommer att vara färdig januari 2021.
Fråga:
Hur har pandemin påverkat väntetiderna inom BUP?
Svar:
Barn- och ungdomspsykiatrin har varit en av de verksamheter som snabbt ställde om när pandemin slog till genom att erbjuda fler digitala besök.
Arbetet med köfri vård påverkades inte så mycket som befarat. Den digitala utvecklingen gjorde att arbetet fick en skjuts framåt. Även medarbetare på BUP har jobbat mycket bra med att ställa upp för varandra och arbetat tillsammans. Barn och ungdomar har därför kunnat få fortsatt stöd, råd och behandling efter behov.
Fråga:
Vilket triagesystem använder sig regionen av inom BUP?
Svar:
Triagesystemet som används på BUP:s telefonrådgivning har samma grund som den telefonbaserade intervjuformen ”brief child and family phone interview” (BCFPI) . Detta är samma som används i bland annat region Skåne och flera andra regioner.
Fråga:
Stämmer det att BUP i Region Uppsala har betydligt mindre telefonrådgivning än Region Stockholm och Region Skåne?
Svar:
BUP erbjuder telefonrådgivning både till andra vårdenheter som exempelvis vårdcentraler samt till patienter och är öppen för allmänheten måndag till fredag klockan 13-16.
Hur barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten ser ut skiljer sig från region till region, vilket är skälet till att det inte går att jämföra antalet timmar och dagar som just telefonrådgivningen är öppen rakt av. Region Uppsalas BUP verksamhet är till för de svårast sjuka i behov av specialiserad psykiatrisk vård. Det är därför inte meningen att alla ska vända sig till just BUP.

Interpellation om försäkringspatienter besvarad

Marcus Wennerström (S) ställde en interpellation till ordföranden i vårdstyrelsen, Malena Ranch (MP), med bakgrund av att förekomsten av försäkringspatienter har ökat inom sjukvården. Han lyfter fram att över en halv miljon svenskar tecknat en privat sjukvårdsförsäkring och menar att det finns åtskilliga exempel där försäkringspatienter har fått prioritet framför ”vanliga ” patienter.
Vidare skriver han att Socialdemokraterna ser det som en självklarhet att vårdcentralerna endast tar emot försäkringspatienter om man först har lyckats arbeta bort eventuella köer till besök och behandlingar.
Fråga:
Vilka åtgärder avser du att vidta för att säkerställa att försäkringspatienter inte tränger undan andra patienter på vårdcentralerna?
Svar:
Grundprincipen i svensk hälso- och sjukvård och därmed också i Region Uppsala, är att vården ska ges efter behov och på lika villkor för hela befolkningen. Det är hälsotillståndet som ska avgöra vårdinsatsen.
Det finns krav i förfrågningsunderlaget för LOV vårdcentral respektive barnmorskemottagning som reglerar vårdcentralernas rätt att bedriva annan verksamhet vilket innebär att vårdgivarna har rätt att bedriva annan verksamhet om den inte inverkar negativt på kvaliteten på vårduppdraget.
Vårdstyrelsen följer tillgängligheten för vårdgivarna för det uppdrag de utför åt Region Uppsala. Det finns inga indikationer på att den typen av undanträngningseffekter som lyfts i interpellationen har förekommit eller förekommer i vårt län. Men eftersom de avtal vårdstyrelsen skriver med vårdgivare inte omfattar någon klausul som förhindrar vårdgivare att också skriva avtal med andra uppdragsgivare kan vi inte utesluta att en vårdgivare i teorin kan komma att prioritera bland sina uppdragsgivares patienter.
Om Region Uppsala skulle få en indikation på att vårdgivare inte fullföljer sitt uppdrag så inleds en fördjupad uppföljning av vårdgivaren. De senaste åren har arbetet med uppföljning utvecklats. Vi genomför både planerad fördjupad uppföljning med bland annat journalgranskningar och uppföljning på indikation – dvs om det inkommer synpunkter och klagomål på en verksamhet.
Vetskapen om att det finns en tillgänglig hälso- och sjukvård av god kvalitet när den behövs är viktig för att människor ska känna tillit och acceptera principen för gemensam finansiering med skattemedel – och minska intresset för privata sjukvårdsförsäkringar. Bara misstanken om att hälso- och sjukvårdslagen inte följs är förödande för tilliten till hälso- och sjukvården.

 

Interpellation om försäkringspatienter besvarad

Neil Ormerod (V) ställde en interpellation om patientsäkerhetsrisker som följer av privatiseringar av sjukvården, som besvarades av ordföranden i utskottet för hälso- och sjukvård, Björn-Owe Björk (KD). Ormerod anser att det finns en risk att patienter med privata sjukförsäkringar går före i kön om vården inte ges av en offentlig vårdgivare. Interpellanten nämner att både Myndigheten för vård och omsorgsanalys och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) funnit att väntetiden skiljer mellan patienter som har privat sjukvårdsförsäkring, där de med privat försäkring får vård snabbare.

Det är de äldre som är mest utsatta för corona och som har fått begränsa sig mest under pandemin. Då ska de inte riskera att halka ner i kön på grund av ökad privatisering, skriver han.
Fråga:
Vilka åtgärder tänker du vidta för att eliminera de patientssäkerhetsrisker förenat med privat sjukvård som Vårdanalys och IVO har identifierat, alltså att patienter med sjukvårdsförsäkring ges företräde till sjukvården istället för den med störst behov?
Svar:
När det gäller den första frågan om patienters eventuella företräde till hälso- och sjukvård så är principen lika för alla. Det innebär att den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska prioriteras, vilket är i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.
Det stämmer att Myndigheten för vård och omsorgsanalys i en rapport från i mars angivit att personer med sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare i Sverige, men utan att de samtidigt har hittat några tydliga skäl till detta. Myndigheten skriver i sin sammanfattning att det sannolikt inte finns några skillnader i medicinska behov mellan försäkringspatienter och övriga patienter, men det finns heller ingen fördjupad undersökning som pekar mot att detta är ett faktum, att hänvisa till.
De skriver också att det är svårt att entydigt visa hur patienter i den offentligt finansierade vården påverkas av privata sjukvårdsförsäkringar.
En förstudie från IVO om konsekvenser av privata sjukvårdsförsäkringar som blev klar i oktober har inte hittat något som bevisar att det finns skillnader mellan hur olika patientgrupper prioriteras. Däremot lyfter de fram att det utgör en patientsäkerhetsrisk om så skulle vara fallet. I förstudien föreslås att det bör tas fram mätbara data på hur stora riskerna med försäkringspatienter i vården är.
Socialdepartementet har nu tillsatt en särskild utredare som ska beskriva privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt föreslå åtgärder för att säkerställa vård på lika villkor. Utredningen ska redovisas senast den 30 september 2021.
Region Uppsala kommer att avvakta resultatet av utredningen och kommer följa eventuella förändringar som kan följa i lagstiftningen och även ta ställning till eventuella rekommendationer.
Fråga:
Hur ska du säkerställa att den privatisering av sjukvården som sjukhusstyrelsen har öppnat upp för inte kommer att leda till att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde över andra patienter med större behov? Alltså att patienter med sjukvårdsförsäkring ges företräde till sjukvården istället för den med störst behov?
Svar:
Innan Socialdepartementets utredning är klar blir det svårt att besvara fråga två då den utgår från att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ges företräde i sjukvården i regionen.
För det blågröna styret är det viktigaste just nu att hitta lösningar på de största problemen i vården som handlar om de omfattande köerna vi har till specialistvården, där en del av dessa beror på pandemin men där huvudproblemet är brister i effektivitet på grund av bristande produktionsstyrning och uppföljning.