Uppsnabbat 24 maj 2012

Landstinget ska göra förstudier om att bygga nya bussdepåer i Uppsala och Enköping. Det beslutade produktionsstyrelsen. Utredningarna beräknas kosta sammanlagt drygt 6 miljoner kronor att genomföra.

I Uppsala måste depån för stadsbussarna flyttas på grund av utrymmesbrist och att bostadsbebyggelse planeras på tomten. Tänkbara placeringar för en ny bussdepå är Fyrislund, Kungsängens gård eller en kombination av dessa alternativ.

Depån i Enköping byggs bland annat för att klara tankning med biogas. Förstudierna beräknas kosta 4,3 miljoner kronor.

Hospice ska flyttas och de närmare förutsättningarna för att genomföra detta ska utredas. Det beslutade produktionsstyrelsen.

Den politiska inriktningen är att samarbetet mellan landstinget och kommunen om vård i livets slutskede ska fortsätta utvecklas och att en förutsättning för detta är att kommunens och landstingets enheter ligger nära varandra fysiskt. Eftersom kommunens enhet ska flyttas till Geneticum bör även landstingets hospiceenhet flyttas dit.

En utredning och plan för genomförande ska redovisas i oktober 2012.

(MP) hade ett förslag till tilläggsyrkande som avslogs.

Folktandvården höjer sin premie för frisktandvård med 7,8 procent för åren 2012-2014. Det beslutade produktionsstyrelsen. Premierna har legat stilla under den senaste treårsperioden samtidigt som personalkostnaderna har ökat. Därför görs denna justering.

65,3 procent av patienterna fick tid för besök inom två månader och 64,4 fick operation/behandling. Det visar aprilmätningen. Detta är en liten försämring jämfört med föregående månad.

För att få ta del av den så kallade kömiljarden måste i genomsnitt 70 procent av patienterna ha erbjudits besök eller behandling inom två månader. Detta innebär att landstinget inte klarar gränsen för kömiljarden.

Antalet väntande till besök eller behandling har minskat med cirka 10 procent eller 1 400 personer.

Telefontillgängligheten i den landstingsdrivna primärvården påverkades negativt av driftstörningar i samband med införandet av ett nytt system. Om man bortser från det nya systemet kom i genomsnitt 88 procent av patienterna fram samma dag. 86 procent av patienterna kunde erbjudas nybesök hos läkare inom en vecka.

Akademiska sjukhusets prognos för 2012 har försämrats med 82 miljoner kronor. Det visar den senaste ekonomirapporten. En förklaring är att produktionen av sjukvård för invånarna i Uppsala län har ökat. Detta har lett till ökade externa omkostnader, till exempel för medicinskt material.

Akademiska sjukhusets tertialrapport för de fyra första månaderna är klar. Den nya prognosen pekar mot ett resultat på minus 182 miljoner kronor, vilket är en försämring med 82 miljoner jämfört med vad som tidigare har sagts.

Enligt budgeten får Akademiska sjukhuset göra ett minusresultat på 100 miljoner kronor under 2012. Detta underskott har godkänts av landstingsfullmäktige.

Försämringen på 82 miljoner kronor består av två delar. En del är att Akademiska sjukhuset ska tillbaka 32 miljoner kronor av den målrelaterade ersättningen för 2011 efter ett beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Den andra delen på 50 miljoner kronor beror på att sjukhusets externa kostnader har ökat.

När det gäller övriga förvaltningar prognostiserar Lasarettet i Enköping ett underskott med -6,6 miljoner kronor. Detta beror bland annat på höga kostnader för inhyrd personal. Primärvårdens prognos är oförändrad, vilket innebär +25 miljoner kronor vilket är 8 miljoner under fastställt resultatmål. Folktandvården beräknas följa budget. Landstingsservice beräknar ett underskott på 12 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kr bättre än budget.

Landstingets kostutredning har kommit med sin slutrapport. Utredningen föreslår att samarbetet med Västmanland i dess nuvarande form upphör och att en upphandling görs. Utredningen föreslår också att frågan om ett nytt kök på Akademiska sjukhusets område ska utredas.

Landstinget i Uppsala län har sedan ett par år tillbaka ett samarbete om patientmaten med Landstinget i Västmanland, där en gemensam nämnd svarar för produktion och leverans av mat till sjukhusen i de båda länen. Avtalet sträcker sig fram till den 31 december 2014.

Hösten 2011 tillsatte produktionsstyrelsen en utredning som fick i uppdrag att utvärdera den nuvarande lösningen. Nu har utredningen kommit med sin slutrapport.

Slutsatsen i rapporten är att det inte är själva produktionssättet som är avgörande för smak, kvalitet och patientens upplevelse av kosten. Det är den sammantagna kedjan som är viktig, bland annat samspelet mellan köket och vården.

Utredningen rekommenderar att landstinget inte fortsätter med de nuvarande samarbetsformer som idag finns med Landstinget i Västmanland. I stället föreslås att kosten ska läggas ut på upphandling alternativt bedrivas i egen regi, på samma villkor som en extern leverantör skulle ha haft. Man rekommenderar också att frågan om att bygga ett nytt kök på Akademiska sjukhusets område utreds.

Produktionsstyrelsen fick information om utredningen vid sitt möte den 24 maj. Beslut i frågan kommer att fattas först efter sommaren.

(MP) föreslog ett tilläggsyrkande som avslogs.

Anställda vid förvaltningar som gör ett positivt resultat och samtidigt uppfyller alla mål i vårdavtalet ska kunna få del av överskottet. Det föreslår produktionsstyrelsen.

System med resultatdelning, så kallade incitament, finns idag i fem landsting och regioner i landet och nu finns det ett förslag om att införa det även inom Landstinget i Uppsala län.

Enligt förslaget ska ett belöningssystem införas i ett första steg från budgetåret 2012 inom Folktandvården samt inom vårdcentralsuppdraget i landstingets förvaltning Primärvården.

Effekterna ska utvärderas under 2014.

För att belöningen ska betalas ut krävs det att en rad förutsättningar är uppfyllda. Bland annat ska förvaltningen ha ett positivt eget kapital och gå med överskott. Man måste också nå samtliga mål i vårdavtal och styrkort. Dessutom ska systemet vara självfinansierat.

De pengar som överträffar förvaltningens resultatmål fördelas mellan medarbetare och förvaltning. Alla medarbetare får samma belopp, oavsett yrkeskategori. Det som styr är hur mycket man har arbetat, där heltidsarbetande får mer än deltidsarbetande.

Som mest kan en medarbetare få ett halvt basbelopp per år i resultatdelning, vilket med 2012 års siffror skulle motsvara 22 000 kronor.

Beslutet om att införa resultatdelning kommer att fattas av landstingsstyrelsen.

(S), (V) och (MP) reserverade sig mot beslutet och yrkade på avslag.