Uppsnabbat hälso- och sjukvårdsstyrelsen 9 september 2013

Politisk referensgrupp för organisationsförändring

Från den 1 januari 2014 görs en organisationsförändring inom landstinget, som innebär att en stor del av den anslagsfinansierade delen av primärvården flyttas till Habilitering och hjälpmedel respektive Akademiska sjukhuset. Samtidigt ändras namnet på förvaltningen Habilitering och hjälpmedel till Hälsa och habilitering.

Hälso- och sjukvårdstyrelsen utsåg ledamöter till en politisk referensgrupp som ska följa projektarbetet. I gruppen ingår även representanter från produktionsstyrelsen.

(S), (V) och (MP) reserverade sig mot beslutet och yrkade att organisationskommittén ska få ansvar för uppdraget.

Förstärkning av vårdgarantienheten

Landstingets vårdgarantienhet ska få utökade resurser. Satsningen görs som ett led i arbetet med att minska vårdköerna.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att utöka sjukskötersketjänsterna under hösten till en kostnad av 400 000 kronor. Från och med 2014 får enheten en permanent förstärkning motsvarande två och en halv tjänst. Vårdgarantienheten har i uppdrag att systematiskt gå igenom väntelistorna, ringa upp patienter som står i kö och erbjuda slussning till vårdgivare, men också att arbeta mer proaktivt och långsiktigt för att patienter ska få vård inom vårdgarantigränsen.

Ersättningssystemet inom primärvården utreds

Landstinget ska fortsätta att utreda om man ska införa CNI (Care Need Index) som en del av kapiteringsersättningen från 2015. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

CNI är ett socioekonomiskt indextal som innebär att vårdcentraler får olika ersättning beroende på hur befolkningen ser ut i deras upptagningsområde. Exempel på faktorer som man tar hänsyn till är andelen arbetslösa, lågutbildade, utlandsfödda och ensamstående äldre.

Om ett sådant system införs kan det innebära att vårdcentralernas ersättning förändras jämfört med dagens ersättningsnivåer, där vissa vårdcentraler kan få högre ersättning, andra lägre.

En annan fråga som utreds är om landstinget ska utöka uppdraget för vårdcentralerna när det gäller akutomhändertagande som inte kräver sjukhusets resurser. I andra landsting finns modeller där vårdcentralerna får betala när deras listade patienter besöker en akutmottagning på primärvårdsnivå. Denna modell utreds nu och föreslås införas tidigast 2015.

En lägesrapport av det fortsatta utredningsarbetet ska lämnas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i maj 2014.

(S), (V) och (MP) reserverade sig mot beslutet och ansåg att även ersättning för kompensation för vårdtyngd ska utredas.

(MP) reserverade sig också till förmån för ett eget yrkande om att CNI ska införas som en del av kapiteringsersättningen från 2014.

Fler söker sig till hörselrehabilitering

Fler patienter har sökt sig till primär hörselrehabilitering sedan vårdval infördes 2011. Det visar en fördjupad uppföljning som landstinget har gjort.

Under 2012 ökade både antalet patienter och förskrivningen av hjälpmedel, vilket ledde till att kostnaderna nästan fördubblades jämfört med året innan.

I Uppsala och Enköping har vårdvalet lett till ökad tillgänglighet med flera vårdgivare och filialer. I övriga kommuner är det fortfarande landstingets hörcentral som bedriver verksamhet. Totalt sett har väntetiden till primär hörselrehabilitering minskat med cirka en månad.

Den medicinska revisionen visar att vårdgivarna håller en god nivå på verksamheten.

För att följa upp utvecklingen av ekonomi och produktion ska en fördjupad uppföljning göras och rapporteras i maj 2014.

Revisioner av Närpsykiatri AB

Landstinget har gjort en medicinsk och ekonomisk revision av Närpsykiatri i HÄTÖ AB samt en ekonomisk revision av Närpsykiatri i Enköping AB. Företagen har bedrivit psykiatrisk öppenvård på uppdrag av landstinget.

Den medicinska revisionen visar att Närpsykiatri i HÄTÖ uppfyller avtalet när det gäller prestationer och vård. Däremot har bemötandet av patienter inte varit helt tillfredsställande, men detta bör kunna förbättras efter förändringar i organisationen.

Den ekonomiska revisionen visar att verksamheten i Enköping har uppfyllt kraven på antal besök och patienter. Man har också haft de kompetenser som finns angivna i avtalet. För verksamheten i HÄTÖ har företaget inte fullt ut nått upp till de volymkrav som anges i avtalet för antal besök och patienter. Under hösten har det fattats 1,5 specialistläkare.

Landstinget har inte längre något avtal med Närpsykiatri i Enköping AB. När det gäller Närpsykiatri i HÄTÖ AB finns ett avtal som löper ut den 31 januari 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att landstinget, om man väljer att förlänga avtalet, ska göra en ny medicinsk revision av verksamheten våren 2015.

I övrigt vidtar landstinget inga särskilda åtgärder med anledning av revisionsrapporterna.

Landstinget sätter press på företag att ansluta sig till läkemedelsförsäkringen

Landstinget kan vidta åtgärder för att påverka företag att ansluta sig till läkemedelsförsäkringen. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Idag ingår inte alla läkemedel i läkemedelsförsäkringen. Regeringen har utrett frågan och presenterat förslag på åtgärder som syftar till att påverka företag att ansluta sig. Landstinget anser att frågan bör lösas på nationell nivå, men i avvaktan på att den nationella utredningen ger resultat kan man göra lokala insatser. Exempel på sådana åtgärder är att informera via läkemedelskommitténs hemsida om vilka företag som står utanför läkemedelsförsäkringen. Landstinget kan också ställa krav i samband med upphandlingar på att ett läkemedel omfattas av försäkringen.

(S), (V) och (MP) reserverade sig till förmån för ett eget förslag om att landstinget ska stoppa förskrivningen av läkemedel som står utanför försäkringen.

Uppföljning av väntetider granskad

Landstingets revisorer har granskat hur landstinget följer upp och rapporterar väntetider i vården. Revisorernas sammanfattade bedömning är att hanteringen i huvudsak är ändamålsenlig och att uppgifterna är tillförlitliga och kvalitetssäkrade. Det finns dock utrymme för förbättringar. Bland annat rekommenderar revisorerna att landstingets väntetidssamordnare ges en tydlig strategisk position, att IT-systemen ska utvecklas för ökad användbarhet och att det ska tas fram gemensamma instruktioner för att hålla väntelistor till vården aktuella och korrekta.

Vårdgarantirapport juli

Tillgängligheten till primärvård i Uppsala län är mycket hög. Det visar den senaste vårdgarantirapporten.

Från en redan hög nivå har siffrorna ytterligare förbättrats under sommaren. När det gäller telefontillgängligheten fick 94 procent av patienterna hos den landstingsdrivna primärvården och 96 procent av patienterna hos den privata primärvården svar samma dag. Andelen patienter som kunde erbjudas besök inom en vecka var 93 procent i den landstingsdrivna primärvården och 90 procent i den privata.

Väntetiderna till specialistvård har blivit längre under sommaren. Detta följer mönstret och beror på att tillgängliga resurser koncentreras till akutverksamheten under semesterperioden. Vårdproduktionen låg på samma nivå som motsvarande period tidigare år.

Eftersom den planerade vården minskade fick fler patienter vänta på sitt första specialistbesök respektive på att få behandling. Under juli fick 46,9 procent av patienterna tid för besök och 43,9 procent fick behandling inom två månader.

För att få del av den så kallade kömiljarden måste i genomsnitt 70 procent av patienterna ha erbjudits besök eller behandling inom två månader. Detta innebär att landstinget i nuläget inte klarar gränsen för kömiljarden.

Kontakt