Uppsnabbat landstingsfullmäktige 5 februari 2013

Sören Bergqvist (V) ställde en interpellation till kollektivtrafiknämndens ordförande Johan Örjes (C) om kollektivtrafiken till och inom Akademiska sjukhuset. Bakgrunden är att (V) i en motion föreslagit att det ska inrättas en direktbuss mellan resecentrum och Akademiska sjukhuset. Landstingsfullmäktige beslutade i november 2011 att anse den besvarad med hänsyn till att landstingets kollektivtrafiknämnd beslutat att beakta motionen i den framtida kollektivtrafikplaneringen. Hittills har inget sådant beaktande noterats och inte heller har någon informationsinsats märkts. Situationen kommer att förvärras i och med att Psykiatrins hus öppnar. En tänkbar åtgärd är att utöka turtätheten på linje 40, som passerar sjukhusområdet.

Frågor: I vilket sammanhang och när är det tänkt att motionen enligt landstingsfullmäktiges beslut ska beaktas? Hur ställer du dig till förslaget att göra ett förslag med utökad trafik på linje 40.

Svar: Akademiska sjukhuset har i grunden en bra försörjning med kollektivtrafik. Det går idag runt 25 bussturer per timme mellan resecentrum och Akademiska sjukhuset. Flertalet går Yttre Sjukhusvägen, men för dem som behöver komma närmare finns linje 40, som går två gånger i timmen dagtid. Det har vidtagits åtgärder: linjesträckningen för linje 40 har justerats, parkeringsavgifterna har höjts, ett framgångsrikt testresenärprojekt har genomförts. En utökning av trafiken med linje 40 fanns med i förvaltningens överväganden inför tidtabellen 2013, men rymdes inte i de prioriterade satsningarna, Förvaltningen tar nu fram förslag till inriktning för arbetet med nästa års tidtabell och förbättringar i trafiken till Akademiska sjukhuset kommer att vara med i dessa överväganden.

Utöver detta är det naturligtvis möjligt att få fler att använda bussen till Akademiska sjukhuset genom att förbättra informationen om de resmöjligheter som finns. Jag uppskattar att Sören Bergqvist genom sin interpellation åter uppmärksammar behovet av sådana insatser.

Annika Forssell (MP) ställde en interpellation till hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Anna-Karin Klomp (KD) om naprapater. I januari 2012 beslutade hälso- och sjukvårdstyrelsen att införa vårdval för naprapater enligt lagen om valfrihet (LOV). I maj ändrades beslutet till att i stället göra en upphandling.

Fråga: Varför är Alliansen mot valfrihet för patienterna när det gäller naprapater?

Svar: När landstinget utredde förutsättningarna för att införa vårdval inom naprapati upptäcktes svårighet med att genomföra det. Det saknas tydliga indikationer för naprapati och utan tydliga regler för vem som har rätt till vården riskerar vården att bli dyr för landstinget. Alternativet är att upphandla verksamheten. LOU begränsar dock möjligheterna att erbjuda valfrihet för patienterna.

För att behålla någon form av valfrihet har landstinget valt att upplåta lokalerna och endast upphandla driften. Patienterna får då välja mellan mottagningarna, vilket också ger en geografisk spridning av tjänsterna i länet.

Vi är inte helt nöjda med utfallet, men vi har försökt lösa frågan utifrån givna förutsättningar.

Johan Edstav (MP) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Ludvig Larsson (FP) om schemaläggning av personal vid Akademiska sjukhuset. Bakgrunden är att personalen schemaläggs i olika system, med läkare i ett system och övrig personal i ett annat. När läkare schemaläggs följs enligt Edstav inte kollektivavtalet fullt ut, utan istället schemalägger man delar av läkarnas arbetstid som jourtid, vilket medför en ökad kostnad för Akademiska sjukhuset.

Frågor: Anser du att det är bra med olika system för schemaläggning för läkare och övriga personalgrupper? Varför tillämpas inte schemaläggning fullt ut enligt kollektivavtalet för läkarna? Avser du att förändra personalens schemaläggning på Akademiska sjukhuset?

Svar: En ändamålsenlig schemaläggning ger en mer effektiv och hållbar verksamhet. Produktionsstyrelsen har beslutat att starta en upphandling av ett nytt schemaverktyg, Medinet. Systemet är för närvarande under införande som ett verktyg för schemaläggning av läkare, men på sikt även för övrig personal.

När det gäller utformning av läkarnas kollektivavtal är det en fråga för arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer att förhandla om och det ska tillämpas i vårt landsting i enlighet med lokala överenskommelser. Jag anser inte att beslut om daglig schemaläggning på Akademiska sjukhuset hör hemma i en politisk styrelse. Däremot kommer jag att följa upp införandet av schemaverktyget Medinet.

Annika Forssell (MP) ställde en interpellation till produktionsstyrelsens ordförande Ludvig Larsson (FP). Bakgrunden är den patientenkät som gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting, där Landstinget i Uppsala län fick det lägsta sammanvägda betyget för patientmaten bland alla landsting.

Frågor:
Vilka åtgärder tänker du ta för att förbättra patientmaten på våra sjukhus? När kommer Uppsala läns landsting bygga egna tillagningskök för att laga patientmat på våra sjukhus?

Svar:
Landstinget är just nu inne i en process för att förbättra patientmaten på sjukhusen. En utredning har tagit fram underlag och förslag till landstingets framtida kostförsörjning. En slutsats är att det inte enbart är själva produktionssättet som är avgörande för smak, kvalitet och patientens upplevelse av kosten. Den avgörande faktorn är att den sammantagna kedjan fungerar. Produktionsstyrelsen har beslutat att kosten ska ingå i ett framtida så kallat Facility Management-koncept för landstinget.

Ett av förslagen i utredningen är att landstinget ska undersöka möjligheterna att bygga ett kök för patientmat på Akademiska sjukhusets område. Produktionsstyrelsen ska senare i år fatta beslut om det blir ett tillagningskök eller mottagningskök.

Landstingsfullmäktige godkände ett avtal mellan landstinget, Trafikverket och Svensk Kärnbränslehantering AB om förskottering av medel för att bygga om väg 288, Hov-Alunda och Alunda-Gimo.

(MP) och(SD) reserverade sig mot beslutet.

Sören Bergqvist, Maria Fregidou-Malama, Magnus Ahlqvist och Tove Fraurud (V) föreslog i en motion att landstinget ska införa avgiftsfrihet på bussar för den som reser med barn i barnvagn. Motivet för detta är att öka tryggheten för småbarnsföräldrar i kollektivtrafiken, genom att de inte behöver lämna barnet ensamt i vagnen under det att man betalar.

Landstinget beslutade att avslå motionen med hänvisning till ett yttrande från kollektivtrafikförvaltningen. Kollektivtrafikförvaltningens bedömning är att en god säkerhet kan uppnås utan gratis resande med barnvagn, bland annat då det är möjligt att gå på i framdörren på ett flertal bussar.

(V) reserverade sig mot beslutet.

Landstinget inför ett samordnat högkostnadsskydd för öppen hälso- och sjukvård, sjukresor och hjälpmedel från den 1 april 2013.

Landstingsfullmäktige beslutade att anta regler och förtydliganden om frikortsreglementet och om det samordnade högkostnadskortet.

För att bli berättigad till samordnat högkostnadsskydd ska patienten ha betalat sammanlagt minst 2 600 kronor i avgifter inom de berörda områdena. Nuvarande belopp är 3 400 kronor.

När patienten uppnått kriteriet för högkostnadsskyddet utfärdas ett frikort. Detta gäller 12 månader framåt från det första frikortsgrundade besöket inom något av högkostnadskorten inom öppen hälso- och sjukvård, sjukresor och hjälpmedel.

(V) och (MP) reserverade sig till förmån för ett eget yrkande om bland annat att frikortet ska gälla 12 månader framåt efter det senaste frikortsgrundande besöket samt att beloppet ska vara 2 300 kronor.

Landstingsfullmäktige beslutade att Landtingsservice får gå med ett underskott på maximalt 26 miljoner kronor 2013. Man beslutade också att återta 30 miljoner kronor från hälso- och sjukvårdsstyrelsens anslag. Bakgrunden är att man har budgeterat för en ny hyresmodell som skulle ha införts 2013. Nu har detta skjutits på framtiden och därför krävs justeringar för att Landstingsservice ska kunna ha en budget i balans.

Landstinget gör en extrasatsning på 55 miljoner kronor i syfte att klara kömiljarden och vårdgarantin 2013. Det beslutade landstingsfullmäktige.

De extra resurserna ska användas för nya riktade upphandlingar, ökade slussningar till externa vårdgivare, utrymme för ökat vårdval inom höfter och knän eller som tilläggsbeställningar till egna sjukhus. Insatserna beräknas till cirka 2 900 besök och 1 000 behandlingar/operationer.

(S), (V) och (MP) reserverade sig till förmån för yrkanden om ett tillägg till beslutet att medlen i första hand ska användas till en ökad och långsiktig beställning till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt att hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska redovisa hur man använt de medel som landstingsfullmäktige ställt till förfogande.

Landstingsfullmäktige fastställde politisk inriktning för 2014-2016.

Den politiska inriktningen kommer att ligga till grund för den plan och budget som ska tas fram. Utgångspunkten i inriktningen är den enskilde och dennes behov. Det slås fast att landstinget ska erbjuda en tillgänglig och säker hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en modern och serviceinriktad kollektivtrafik samt ett brett kulturutbud.

Här följer några exempel på vad som tas upp i inriktningsdokumentet:

• Kostnaderna för landstingets verksamheter ska inte öka snabbare än utvecklingen av skatter och statsbidrag.
• Utreda vårdbehovet så att vårdbeställningen bättre motsvarar det verkliga behovet i länet.
• Förbättra produktionsplaneringen inom landstingets egen regi för att bättre använda resurser i form av medarbetare, lokaler och utrustning.
• Ge Akademiska sjukhuset ett mer renodlat uppdrag, bland annat genom utveckling av vårdvalet, utveckling av uppdraget för Lasarettet i Enköping och genom att samverkan med regionlandstingen och deras sjukhus förbättras.
• Utökade telefontider inom specialistvården för bättre tillgänglighet och service.
• Införa vårdval på fler områden.
• Utöka valfriheten till vård över länsgränserna.
• Ge vårdcentralerna ett utökat ansvar för akutsjukvård.
• Fortsatt arbete för fler mellanvårdsplatser.
• Patienternas delaktighet i vården ska förbättras, t ex genom skriftlig information om den vård de ska genomgå.
• Förbättra arbetet kring vårdrelaterade infektioner och skador.
• Fortsätta utvecklingen av E-hälsa, med tillfredsställande skydd för den enskildes integritet.

(S), (V) och (MP) lämnade särskilda yttranden.

Landstingsfullmäktige tog del av revisionsplanen för 2013, som tagits fram av Landstingets revisorer. Exempel på områden som kommer att följas upp under året är landstingets styrsystem och ersättningssystem, patientsäkerhet och patientflöden.