Uppsnabbat produktionsstyrelsen 26 april 2013

Landstinget ska se över hur man kan minska informationshinder i form av språksvårigheter. Det beslutade produktionsstyrelsen.

Bakgrunden är att nationella och regionala undersökningar visar att ojämlikhet i hälsa mellan olika sociala grupper är ett växande problem och att hälso- och sjukvården inte når alla medborgare på ett likvärdigt sätt. Till exempel avstår utsatta grupper i större utsträckning från att söka vård trots att behov finns och utlandsfödda upplever att tillgängligheten i vården är sämre jämfört med dem som är födda i Sverige.

Produktionsstyrelsen gav produktionsdirektören i uppdrag att i samråd med Primärvården se över vilka åtgärder som skulle kunna genomföras för att minimera informationshinder i form av språksvårigheter. Syftet är att öka tillgängligheten till första linjens hälso- och sjukvård och att ge vård på lika villkor. Uppdraget ska redovisas för produktionsstyrelsen i september 2013.

Landstingsservice får i uppdrag att ta fram en förstudie för lokalisering av en ny logistikcentral på Akademiska sjukhuset. Det beslutade produktionsstyrelsen. Förstudiearbetet beräknas kosta upp till 1,5 miljoner kronor.

Allt gods kommer idag till en logistikcentral som är placerad i byggnad C8 på Gluntenområdet. Det innebär långa transportsträckor för allt gods som ska transporteras in till sjukhuset. En annan placering av logistikcentralen skulle kunna förenkla logistiken. Förstudien ska undersöka tänkbara alternativ.

Teknikavdelningen vid Landstingsservice i byggnaden C1 ska byggas om. Produktionsstyrelsen gav Landstingsservice i uppdrag att genomföra en ombyggnad för sammanlagt 32,6 miljoner kronor.

Ombyggnationen är en följd av att ytor som tidigare har använts för driften försvinner när avfallsstationen i C2-C3 byggs om. Därför behöver lokalerna i byggnaden C1 användas mer effektivt. De nuvarande lokalerna är uppförda 1958 och uppfyller inte gällande krav på funktionalitet och arbetsmiljö.

Rörpostsystemet vid Akademiska sjukhuset kan komma att bytas ut i framtiden. Produktionsstyrelsen beslutade att ge Landstingsservice i uppdrag att ta fram en programhandling för att byta ut den nuvarande rörposten mot en så kallad smågodstransportör.

Rörpostanläggningen används idag främst för post och i mindre utsträckning för prover och medicinska produkter. Anläggningen bedöms vara föråldrad och i behov av upprustning. Ett problem är att det är svårt att få tag på reservdelar, eftersom moderna rörpostsystem har en annan dimension på rören, 160 mm, jämfört med dagens 103 mm.

Förslaget är att Akademiska sjukhusets rörpostsystem ska ersättas med ett modernt rörsystem med större rördimension, en så kallad smågodstransportör. Anläggningen ska byggas i etapper i anslutning till ombyggnationerna som kommer att göras vid sjukhuset under de närmaste åren. En förstudie beräknar den totala kostnaden till 80 miljoner kronor. Av detta är 30 miljoner kronor kostnader för maskininstallationen, 45 miljoner kronor för byggnadsanpassningar och 5 miljoner kronor för rivning av befintligt system. Medel för detta finns avsatt i investeringsbudgeten.

Den programhandling som nu ska tas fram ska resultera i ett underlag för en upphandling som produktionsstyrelsen ska ta ställning till vid en senare tidpunkt.

Väntetiderna till nybesök och operation/behandling blev något kortare i mars jämfört med föregående månad. Det visar landstingets uppföljning av kötiderna. 65,4 procent av patienterna fick tid för besök till specialist inom två månader och 61,9 procent fick operation/behandling.

För att få del av den så kallade kömiljarden måste i genomsnitt 70 procent av patienterna ha erbjudits besök eller behandling inom två månader. Detta innebär att landstinget inte klarar gränsen för kömiljarden.

Telefontillgängligheten i den landstingsdrivna primärvården var 94 procent, vilket är en förbättring jämfört med föregående månad. 91 procent kunde erbjudas läkartid inom en vecka. Telefontillgängligheten för den privata primärvården var 92 procent. 92 procent kunde erbjudas läkartid inom en vecka.

Landstingets beräknas göra ett plusresultat på 191 miljoner kronor under 2013. Detta är 36 miljoner kronor sämre än vad som budgeterats. Det visar prognosen efter mars. Försämringen beror till stor del på minskade statsbidrag.

Prognosen för nettokostnadsutvecklingen är 5,9 procent, vilket är i stort sett i nivå med budgeten. Kostnadsökningen beror på satsningar som görs inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken. För att klara finansieringen av satsningarna har skatten höjts med 30 öre.

Om man bortser från denna särskilda satsning är nettokostnadsutvecklingen 3,4 procent.

Akademiska sjukhusets prognostiserade årsresultat bedöms bli i nivå med budget. Riks- och regionintäkterna är hittills lägre än beräknat, men det uppvägs av lägre läkemedelskostnader.