Uppsnabbat landstings- och hälso- och sjukvårdsstyrelsen 28 april 2014

Landstingets kommunikationspolicy ska ses över och ett förslag till ny policy lämnas till landstingsfullmäktige för beslut. Det beslutade landstingsstyrelsen.

Kommunikationspolicyn ger ramen för kommunikationen i landstinget och ska vara ett stöd för både chefer och medarbetare. Den nu gällande versionen fastställdes av landstingsfullmäktige 2006. Sedan dess har landstingets organisation och verksamhet förändrats och den digitala utvecklingen gör att det ställs nya krav på kommunikationen. Mot bakgrund av detta ska policyn nu ses över och aktualiseras.

Översynen leds av landstingets kommunikationsdirektör och involverar landstingets förvaltningar, fackliga företrädare och förtroendevalda politiker.

Landstinget står inför ett generationsskifte bland medarbetarna. Det framgår av den kompetensförsörjningsplan som antogs av landstingsstyrelsen.

Under 2014-2016 kommer cirka 800 av landstingets medarbetare att gå i pension. Från och med 2017 ökar pensioneringstakten ytterligare till mer än 300 medarbetare per år.

Kompetensförsörjningsplanen utgår ifrån och beskriver ett nuläge och vilka landstingsövergripande aktiviteter som skett och behöver ske i arbetet för att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Områden som lyfts fram är bland annat vikten av samarbeten med läroanstalter, strategisk och medveten lönebildning, ledarskapsfrågor och arbetet med att stärka bilden av landstinget som arbetsgivare.

Landstingets mål är att ha en genomtänkt strategi för kompetensförsörjning på lång och kort sikt, att uppfattas som en bra arbetsgivare av både chefer och medarbetare och att ha en väl genomtänkt successionsplanering.

Projektplanen för införande av ett processbaserat ledningssystem antogs av landstingsstyrelsen.

Landstinget har tidigare fattat beslut att ledningssystemet ska införas. Syftet är att förbättra nuvarande ledningssystem och skapa bättre förutsättningar för en effektiv verksamhet genom starkare fokus på kvalitet och flöden.

Projektet består av följande delprojekt:

• Dokumenthantering
• Utveckling och förtydligande av ledningssystemet på landstingsnivå
• Landstingsstandard och metodhandbok processtyrning
• Samordnare för de mest sjuka äldre
• Struktur för vårdprogramsarbete i landstinget
• Kommunikation

Ett projektkontor kommer att etableras, som inledningsvis bemannas med tre till fyra heltidstjänster. En inledande fokus i arbete är att skapa goda förutsättningar för förvaltningarna. Varje förvaltning ska ta fram en projektplan som ska innehålla beskrivning av vilka processer de kommer att utveckla inom ledningssystemet. Planerna ska vara klara senast november 2014.

Landstinget i Uppsala län kan komma att ta över dirigeringen av ambulanser i egen regi. Landstingsstyrelsen beslutade att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra ett projekt med målet att ta över ambulansdirigeringen när avtalet med SOS Alarm går ut.

Landstinget har idag avtal med SOS Alarm i Sverige AB, som dirigerar länets ambulanser från en larmcentral i Stockholm. Avtalet går ut den 31 maj 2015.

Landstingen i Uppsala län, Sörmland och Västmanland har tillsammans låtit utföra en förstudie för att fram ett förslag till en långsiktigt hållbar lösning. Valet står mellan att göra en ny upphandling eller att ta över ambulansdirigeringen i egen regi. Utredningen rekommenderar det senare.

För att minska sårbarheten föreslås ambulansdirigeringen organiseras i samverkan med andra landsting. I första hand handlar det om ett samarbete med Sörmland och Västmanland, men även andra landsting och regioner har möjlighet att ansluta sig.

Landstinget Västmanland fattar beslut i frågan den 30 april och Landstinget Sörmland den 6 maj.

Landstinget har tagit emot ett arv som ska användas till stipendier för forskning kring hörselimplantat vid Akademiska sjukhuset. Gåvan uppgår till cirka 2,5 miljoner kronor. Landstingsstyrelsen beslutade att tacksamt acceptera gåvan.

Landstingsstyrelsen har yttrat sig till Socialdepartementet över betänkandet Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten. Utredningens syfte har varit att analysera och utvärdera effekterna av införandet av lagen om valfrihetssystem inom socialtjänstområdet.

I svaret påtalar landstinget behovet av att hitta samverkanslösningar mellan landsting, kommuner och andra huvudmän.

Landstinget i Uppsala län är positivt till detaljplanen för en ny bro över Fyrisån vid Kungsängsesplanaden. Det framgår av landstingets yttrande till Uppsala kommun.

Landstinget anser att staden behöver ytterligare förbindelser över Fyrisån för att avlasta Islandsbron och Kungsängsbron. En ny bro stöder stadsutvecklingen på bägge sidor om ån.

(V) och (MP) reserverade sig till förmån för ett eget förslag om att avstyrka byggnation av en bro.

Landstinget beräknas göra ett minusresultat under 2014 på 141 miljoner kronor när engångsintäkterna för försäljningen av Ulleråkersområdet har räknats bort. Det visar ekonomiprognosen för mars.

Underskottet beror främst på att Akademiska sjukhuset väntas göra ett negativt resultat på 190 miljoner kronor, vilket är samma prognos som gavs i februari.

Kostnaderna för inhyrd personal ligger över budget, 18 miljoner kronor för årets tre första månader, att jämföra med en årsbudget på 48 miljoner kronor. De medel som finns avsatta för köpt vård och kösatsningar har hittills inte förbrukats i planerad omfattning.

Under mars klarade landstinget grundkraven för kömiljarden. Det visar den senaste vårdgarantirapporten.

När det gäller specialistvård fick 76,2 procent av patienterna behandling inom två månader. Kömiljardens grundkrav är 70 procent. 74,7 procent av patienterna fick tid för besök hos specialist inom två månader. Gränsen för att klara kömiljardens grundkrav ligger på 70 procent..

För att få del av kömiljarden måste landstinget också klara ett prestationskrav. Landstinget klarar gränsen när det gäller utförda behandlingar och kommer alltså att få del av kömiljarden för mars för detta område. Däremot klarar man inte gränsen för besök och får alltså inte del av kömiljarden.

Telefontillgängligheten till primärvården låg på 93 procent inom den landstingsdrivna och 92 procent inom den privata primärvården. Kriteriet är att komma fram samma dag. Andelen patienter som kunde erbjudas besök inom en vecka var 90 procent i den landstingsdrivna primärvården och 89 procent i den privata.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade beslut om återbetalning av målrelaterad ersättning. När målen inte uppfylls eller endast delvis uppfylls ska ersättning betalas tillbaka.

Styrelsen beslutade om återbetalning från ett antal vårdcentraler och barnavårdscentraler. Återbetalningarna för privata vårdcentraler uppgick till sammanlagt 122 000 kronor och vårdcentraler i egen regi sammanlagt 442 000 kronor. Privata barnavårdscentraler betalade tillbaka 33 000 kronor och barnavårdscentraler i landstingets regi 70 000 kronor.

Akademiska sjukhuset ska återbetala 18,2 miljoner kronor av den målrelaterade ersättningen för 2013 och Lasarettet i Enköping 945 000 kronor. Habilitering och hjälpmedel uppnådde samtliga mål och behöver därför inte återbetala några medel.

Styrelsen fattade också beslut om att betala ut målrelaterad ersättning till vissa externa vårdgivare.

Uppsala Närakut, CityAkuten i Praktikertjänst AB tilldelas 761 000 kronor, 1177 Vårdguiden, Medhelp Care Uppsala 683 000 kronor, Närpsykiatri i HÄTÖ 1 miljon kronor, Närpsykiatri i Enköping AB 66 000 kronor och Unilabs AB 290 000 kronor.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att förlänga avtalet angående barnmedicinsk öppenvårdvårdsmottagning med Fredrik Cederblad med 24 månader till och med 31 december 2016.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade också att förlänga avtalet med Sollentuna specialistklinik AB avseende koloskopier med 24 månader till och med 31 maj 2016.

Landstinget har under hösten 2013 förstärkt uppföljningen av vårdgivare. Under hösten och vintern 2013/2014 har sex vårdcentraler granskats. Uppföljningen, som presenterades för hälso- och sjukvårdsstyrelsen, visar att majoriteten av de granskade vårdcentralerna följer reglerna när det gäller journalföring och rapportering.

Landstinget har under de senaste åren förstärkt uppföljningen av vårdgivare. Tidigare har det gjorts riktade kontroller där det har funnits misstankar om oegentligheter. Nu har landstinget också börjat göra slumpvisa fördjupade uppföljningar.

Under hösten och vintern 2013/2014 har konsultföretaget BDO Consulting Group på uppdrag av landstinget följt upp sex vårdcentraler, varav hälften landstingdrivna och hälften privata. Medicinskt sakkunniga personer har granskat journaldokumentationen från 70 läkarbesök vid varje vårdcentral. Verksamhetscheferna har också intervjuats.

Uppföljningen visar att de granskade vårdcentralerna till största delen följer reglerna när det gäller journalföring och rapportering. Det finns enstaka läkare som har inte har angett diagnos eller som har låtit bli att signera journalen. Men det finns inga misstankar om medvetet fusk för att nå ekonomisk vinning.

Avvikelser har hittats både hos landstingets vårdcentraler och hos privata vårdgivare i ungefär samma omfattning.

Landstinget har fört en dialog med vårdgivarna och de flesta är positiva till att få bristerna påtalade och kommer att vidta åtgärder för att det ska bli rätt i fortsättningen. Landstinget kommer att följa upp de fall där det brustit för att se att det sker en förbättring.

Ytterligare fördjupade uppföljningar är tänkta att genomföras kommande år. På sikt är det meningen att samtliga vårdcentraler ska följas upp.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tar inte ställning i frågan om att erbjuda sprututbyte för missbrukare som en åtgärd för att minska smittspridning. Styrelsen beslutade att överlämna frågan till landstingsstyrelsen.

Landstinget har gjort en utredning om förutsättningarna för att inrätta en mottagning för särskilt utsatta, där sprututbytesverksamhet skulle kunna ingå. I rapporten föreslås en ny öppen mottagning som bygger på landstingets husläkarmottagning för hemlösa. Målgruppen är främst missbrukare och hemlösa som inte får sina vårdbehov tillgodosedda på andra håll.

Syftet med mottagningen är att stärka förutsättningarna för effektivt samarbete mellan sjukvården och myndigheter runt de mest utsatta, få en bred syn på utsatta människors hälsa samt att göra målgruppsanpassade insatser för att minska smittspridning, erbjuda injektionsmissbrukare vaccination och behandling och fånga upp personer som annars inte kommer i kontakt med vården.

I rapporten framkommer att merparten av de intervjuade från berörda verksamheter inom landstinget, några kommuner i länet, polisen och frivilligorganisationerna är positiva till en kombinerad mottagning med hälso- och sjukvårdsinsatser och sprututbytesverksamhet. Några av de intervjuade är dock tveksamma till behov och nytta av sprututbyte.

Om mottagningen ska bedriva sprututbytesverksamhet måste detta godkännas av Inspektionen för vård och omsorg. För att ett sådant tillstånd ska ges krävs det att även Uppsala kommun står bakom ansökan. Det ska också hållas samråd med övriga kommuner i länet.

Det finns många brister i vårdkedjan för rehabiliteringen inom flera områden. Det framgår av en utredningsrapport som presenterades på hälso- och sjukvårdsstyrelsen idag. Nu ska en åtgärdsplan tas fram för att rätta till bristerna.

Utredningens uppdrag var att kartlägga brister i vårdkedjan när det gäller rehabilitering och att ta fram förslag på åtgärder för att rätta till bristerna. Slutsatsen är att det finns många brister i vårdkedjan. Bland annat saknas enhetliga rutiner för samverkan och informationsöverföring. Det finns också oklarheter kring ansvarsfördelningen, särskilt mellan primärvård och kommun. Dessutom har rehabilitering som kunskaps- och kompetensområde låg status och det saknas både resultatmått och kvalitetsmått.

Med utredningen följer också en lista med förslag till åtgärder. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan med en ekonomisk kalkyl till hälso- och sjukvårdsstyrelsens junimöte.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde revideringar av regelboken för landstingets tandvårdsstöd. Revideringarna gäller retroaktivt från den 1 januari 2013. Regeländringen innebär att man tar bort kravet på förhandsbedömning av tandvård som överskrider 20 000 kronor. I stället införs slumpmässiga efterkontroller.

Beslutet gäller bastandvård för personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning samt för nödvändig tandvård.