Uppsnabbat hälso- och sjukvårdsstyrelsen 16 mars 2015

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställer sig bakom sprututbyte

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ställer sig bakom att landstinget ska starta en öppen mottagning med sprututbytesverksamhet. Styrelsen föreslår att landstingsfullmäktige ska bifalla en motion om att landstinget ska ansöka om att starta sprututbytesverksamhet i Uppsala län.

Sprututbyte rekommenderas av bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Huvudsyftet är att minska smittspridningen av hiv och hepatit.

Frågan om sprututbyte ska närmast behandlas av landstingsstyrelsen. Därefter ska landstingsfullmäktige fatta beslut i frågan. Om det blir ja där kommer landstinget att hålla samråd med länets kommuner innan man ansöker hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om att få starta sprututbytesverksamhet.

Medan den politiska processen pågår inleds planeringen för att kunna starta verksamheten.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till utformning av en öppen mottagning med sprututbytesverksamhet, som bygger på dagens husläkarmottagning för hemlösa.

(C) reserverade sig efter att ha yrkat på återremiss. (SD) reserverade sig efter att ha yrkat på avslag. (KD) lämnade ett särskilt yttrande.

Fördjupad uppföljning av vårdcentraler

Landstinget har genomfört en fördjupad uppföljning av vårdcentraler inom Landstinget i Uppsala län. Sex offentliga och sex privat drivna vårdcentraler har granskats, dels genom journalgranskning, dels genom strukturerade intervjuer med verksamhetscheferna. Syftet med uppföljningen var att kontrollera om vårdgivarna följer avtal och uppfyller kraven i regelboken.

Resultatet visar att vårdcentralerna huvudsakligen följer avtal och regler, men att det finns utrymme för förbättringar, till exempel av diagnossättning och signering av journaler. De brister som hittats bedöms inte påverka patientsäkerheten.

Av de 12 vårdcentralerna som granskats har Tierps vårdcentral fått minst anmärkningar när det gäller den medicinska kvaliteten. Familjeläkarna i Bålsta hade något fler brister i sin journaldokumentation än övriga vårdcentraler.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen gav hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att göra en kompletterande fördjupad uppföljning av Familjeläkarna Bålsta.

Landstinget kommer att gå vidare och följa upp fler vårdcentraler. Inom en fyraårsperiod ska samtliga vårdcentraler ha granskats.

Strategi för närvårdarbete 2015-2018 antagen

Landstinget ska satsa på att förstärka närvården i länet, bland annat genom att se över struktur, inriktning och organisation. Det framgår av en ny strategi för närvårdsarbete 2015-2018, som antogs av hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Barn och unga, äldre multisjuka och psykisk ohälsa är de områden som är prioriterade för närvårdsarbetet.

Under 2015 planeras en rad aktiviteter. Bland annat ska en fördjupad analys göras för att kunna etablera närvårdsplatser i Tierp 2016.

Val av representanter i styrgrupper för närvård

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utsåg två representanter i politiska styrgrupper för närvård i hela länet: Håkan Collin (S) (ledamot och ordf) och Måns Vilhelmsson (M) (ledamot).

Representanterna får ett samlat ansvar för närvårdsfrågorna och ska delta i samtliga åtta styrgrupper i länet som företrädare för hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Syftet är att stärka närvården och samarbetet mellan landstinget och länets kommuner. Uppdraget gäller under 2015.

I de lokala styrgrupperna ingår ytterligare två politiska representanter per kommun med lokal anknytning, en från majoriteten och en från oppositionen.

Avtal om hembesök förlängs

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att förlänga avtalet med Uppsala hemläkarjour AB i 24 månader till och med 31 oktober 2017. Avtalet gäller hembesöksverksamhet inom Uppsala och Knivsta kommuner. Målgruppen är i första hand äldre och barnfamiljer, som har svårt att ta sig till sjukvårdsinrättning eller har sjukdomstillstånd som bedöms vara smittsamma.

Landstinget tillsätter projektledare för förbättrad rehabilitering

Landstinget ska tillsätta en projektledare för med uppdrag att leda arbetet med åtgärder för en optimerad rehabiliteringsprocess i länet. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Det har under de senaste åren genomförts flera utredningar inom rehabiliteringsområdet. Bland annat har rehabiliteringsansvaret inom landstinget och kommunerna utretts, där beslut väntas under våren. En samlad rehabilitering på Akademiska sjukhuset utreds också, och ska presenteras senare i vår. Uppdraget för projektledaren blir att prioritera och se till att beslutade åtgärder genomförs.

Upphandling av koloskopier

Landstinget ska göra en upphandling av koloskopier enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det nuvarande avtalet med Sollentuna specialistklinik går ut den 31 maj i år.

Samverkansavtal förlängs

Avtalet om samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan landstinget och Uppsala kommun förlängs till att gälla hela 2015. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Styrelsen beslutade också att landstinget tillsammans med länets övriga kommuner ska verka för att ett länsgemensamt avtal tas fram.

Konsekvenser av införande av vårdval

Landstinget har analyserat konsekvenserna av införandet av vårdval inom specialistvården i Uppsala län.

Analysen visar att tillgängligheten till specialistvård inom vårdvalsområdena förbättrats. Förbättringarna påverkas av flera faktorer, där vårdvalen sannolikt är en. Utbudet för patienter att välja mellan har inte ökat i någon större utsträckning.

Kostnadseffektiviteten har förbättrats genom att kostnaderna per insats har minskat inom vårdvalsområden. Samtidigt har kostnaderna för vården totalt sett ökat sedan införandet av vårdvalen. Förutsättningarna för att bedriva ST-utbildning har påverkats i viss utsträckning. Det upplevs svårare att kontrollera utbildningskvalitet och att följa ST-läkarnas kompetensutveckling. Däremot har vårdvalet ännu inte lett fram till några konkreta förändringar för forskning och utveckling på akutsjukhusen.

De analyserade vårdvalen omfattar cirka en procent av den totala hälso- och sjukvården i landstinget. De privata vårdvalsaktörernas andel uppgår till tre promille av de totala kostnaderna för hälso- och sjukvård.

Ickevalsalternativ för ögon- och öron-näsa-halssjukvård

Akademiska sjukhuset ska vara ickevalsalternativ för vårdval som gäller specialiserad ögonsjukvård och specialiserad öron-näsa-halssjukvård. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Bakgrunden är att landstinget enligt LOV är skyldigt att tillhandahålla ett ickevalsalternativ för enskilda som inte väljer leverantör.

(M), (FP), (C) och (KD) reserverade sig till förmån för yrkanden om att landstinget årligen ska följa upp kostnaderna för sådan verksamhet som omfattas av vårdvalet, men som utförs av egen regi samt att styrelsen ska begära ett yttrande från Konkurrensverket för att säkerställa att landstinget uppfyller lagens skrivning.

Granskning av landstingets omhändertagande av vuxna med psykisk ohälsa

Landstingets revisorer granskat landstingets omhändertagande av vuxna med psykisk ohälsa.

Revisorerna bedömer att landstinget i huvudsak säkerställer hälso- och sjukvård för vuxna med psykisk ohälsa. Den psykiatriska hälso- och sjukvård som bedrivs vid Akademiska sjukhusets psykiatridivision är i huvudsak ändamålsenlig. Det finns dock förbättringsområden. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redogör i sitt svar för olika planerade åtgärder. Revisionernas rekommendationer kommer bland annat att bearbetas i den handlingsplan mot psykisk ohälsa som ska tas fram.

Kontakt