Uppsnabbat landstingsfullmäktige 30 november 2016

Landstingsfullmäktige godkände landstingets delårsrapport för 2016. Rapporten omfattar perioden januari till augusti.

I delårsrapporten följs 14 mål upp. 93 procent av målen uppnås helt eller delvis, en förbättring jämfört med 2015 då motsvarande siffra var 67 procent.

Landstingets årsprognos är plus 238 miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor sämre än budget.

Landstingsfullmäktige godkände delårsrapporten för kostnämnden, som är en gemensam funktion för Landstinget i Uppsala län och Landstinget Västmanland. Enligt prognosen kommer området patientmat att göra ett underskott på 2,1 miljoner kronor under 2016.

Landstingsfullmäktige fastställde en reviderad regionplan och budget för 2017-2019, förutom den del som innehåller indikatorer, nyckeltal som mäter hur målen i planen uppfylls. Denna del återremitterades.

Fullmäktige har tidigare beslutat om budgeten vid junisammanträdet, bortsett från patientavgifter. Sedan dess har revideringar gjorts i budgeten.

Tilläggsbudgeten innehåller också flera ändringar i patientavgifterna. Från den 1 januari 2017 behöver de som är 85 år och äldre inte längre betala någon patientavgift när de besöker öppenvården.

Inom primärvården införs en enhetstaxa. Patientavgiften blir 150 kronor, oavsett yrkeskategori. Avgiften gäller även vårdbesök som genomförs digitalt. Närakuten jämställs med primärvården, så att ett besök hos sköterska där kostar lika mycket som hos till exempel en distriktssköterska. En ny patientavgift för ambulanssjukvård på 150 kronor införs. Ambulansavgiften tas inte ut när patienten samma dag betalar avgift för akutsjukvård. Högkostnadsskyddet är oförändrat.

Regionskatten för 2017 är oförändrad och fastställdes till 11,71 kr per 100 kronor.

(V) reserverade sig. Bland annat avvisade de förslaget om ändrade patientavgifter. De föreslog i ett eget förslag ett tillskott till Akademiska sjukhuset på 100 miljoner kronor, satsningar inom området psykisk ohälsa och en utökad stadszon i kollektivtrafiken som får ett eget, billigare periodkort.

(C) reserverade sig. Bland annat avvisade de förslaget om ändrade patientavgifter och ville att landstingsstyrelsen skulle få i uppdrag att ta fram förslag på uppgifter och resurser som kan omfördelas från sjukhusstyrelsen till vårdstyrelsen i enlighet med tankarna i utredningen Effektiv vård.

(M) reserverade sig till förmån för flera tilläggsyrkanden, bland annat om att införa bemötandeombud på sjukhusen, inrätta ett diagnostiskt centrum och införa en chattfunktion på landstingets hemsida.

(SD) yrkade på avslag till ändringarna i budgeten.

Från 2017 byter landstingsfullmäktige namn till regionfullmäktige. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Namnbytet är en följd av att landstinget från den 1 januari 2017 får ett utökat ansvar för regionutvecklingsfrågor och byter namn till Region Uppsala.

Vid årsskiftet görs också andra förändringar i förtroendemannaorganisationen. Bland annat inrättas en nämnd för regionala utvecklingsfrågor. Ordet "landsting" ersätts genomgående med ordet "region", så att till exempel landstingsstyrelsen byter namn till regionstyrelsen.

Landstingsfullmäktige antog reglemente och arbetsordning för regionstyrelsen och övriga styrelser och nämnder i Region Uppsala 2017-2019. Man antog också en motsvarande revidering av Regler för ekonomiska ersättningar till förtroendevalda och partier i Region Uppsala.

Patienter som bor på patienthotell i anslutning till att de behandlas vid Skandionklinken ska betala 100 kronor per dygn för detta. Det beslutade landstingsfullmäktige. Tidigare har patienter betalat olika avgifter. Beslutet omfattar inte patientavgift, som alltså tillkommer.

Från 2017 inrättar Region Uppsala tillsammans med länets kommuner en gemensam nämnd för kunskapsstyrning för socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Detta har tidigare beslutats av landstingsfullmäktige. Nu har landstinget och länets kommuner tagit fram ett samverkansavtal och reglemente för den nya nämnden. Samverkansavtalet och reglementet antogs av landstingsfullmäktige.

Landstingsfullmäktige beslutade att godkänna att kommunalförbundet Svensk Luftambulans får upphandla två medeltunga helikoptrar till Landstinget i Uppsala län och Västra Götalandsregionen. Helikoptern kommer att ägas av Svensk Luftambulans och kostnaden kommer att tas ut via ägarbidrag. Landstingsfullmäktige godkände också en ändring i förbundsordningen samt delårsrapporten för januari till augusti.

Projektet att bygga en stadsbussdepå i Fyrislund ska gå vidare till genomförandefas. Det beslutade landstingsfullmäktige.

Kostnaden beräknas till 850 miljoner kronor och depån beräknas vara färdig 2019-2020.

Aranka Botka Ncomo (C) föreslog i en motion att vårdstyrelsen ska utreda om den nya vårdcentral som planeras i Almunge kan kompletteras med distriktssköterskemottagningar i Länna och Knutby.

Landstingsfullmäktige beslutade att avslå motionen eftersom det är korta avstånd mellan orterna och det finns goda bussförbindelser.

(C) och (SD) reserverade sig.

Lina Nordquist (L) föreslog i en motion att landstinget ska se över möjligheterna att införa mobil röntgen i landstinget. Enligt motionen finns det studier som visar att mobil röntgen ger positiva resultat, där äldre patienter blir tryggare samtidigt som kostnaderna blir lägre än vid röntgen på sjukhus.

Landstingsfullmäktige beslutade att avslå motionen med motiveringen att röntgenresurserna redan idag är spridda i länet med korta avstånd och snabb handläggning av akuta röntgenundersökningar.

(L), (C) och (KD) reserverade sig.

Lina Nordquist, Lena Lundberg, Carl Nettelblad, Kajsa Dovstad och Janine Bichara, samtliga (L), föreslog i en motion att landstinget ska ta fram en landstingsövergripande strategi mot undernäring och involvera länets kommuner i detta för ett effektivare, länsövergripande arbete.

Enligt Socialstyrelsen är var tredje sjukhuspatient undernärd. Akademiska sjukhuset har infört en handlingsplan, men eftersom undernäring ofta uppstår långt före sjukhusvistelsen bör den åtföljas av åtgärder på vårdcentraler och i kommuner och därför behövs det enligt förslagsställarna en länsövergripande strategi.

Av landstingsstyrelsens redogörelse framgår att det finns omfattande medicinska riktlinjer mot undernäring vid sjukhusen. Det finns också en samrådsgrupp med representanter för sjukhus, primärvård och länets kommuner som arbetar med gemensamma riktlinjer för kost och sondmat till äldre. Vidare finansierar kommunerna och landstinget gemensamt en dietisttjänst med syfte att förbättra näringssituationen för äldre. Ytterligare riktlinjer är på väg att tas fram.

Landstingsfullmäktige beslutade att avslå motionen med hänvisning till det arbete som bedrivs inom området.

(L) och (M) reserverade sig.

Annika Krispinsson (C) och Sara Sjödal (C) föreslog i en motion att de tre beredningarna under landstingsfullmäktige ska ersättas med en demokratiberedning med ett tydligt uppdrag att utveckla fullmäktiges medborgarkontakter. De föreslog också att ledamöter i landstingsfullmäktige ska ingå i beredningen och att landstingsfullmäktiges presidium ska utgöra presidium.

Enligt motionen behöver medborgarnas möjlighet till inflytande och delaktighet förstärkas. Ett sätt är att se över de demokratiska formerna. De beredningar som finns under landstingsfullmäktige har enligt förslagsställarna ett otydligt uppdrag, där vikten av medborgarkontakter och medborgardialoger inte lyfts fram.

När landstingsstyrelsen behandlade motionen höll man med om att det finns anledning att ständigt ompröva och förbättra den politiska styrningen. De tre nuvarande beredningarna i bör enligt landstingsstyrelsen ges ytterligare tid för att fullgöra sina respektive uppdrag. Landstingsstyrelsen såg inte några tydliga vinster med att omorganisera landstingsfullmäktiges arbete i den riktning motionen pekar.

Landstingsfullmäktige beslutade att avslå motionen.

(C) reserverade sig.

Landstingsfullmäktige utsåg ledamöterna i den nya regionala utvecklingsnämnden för regionala utvecklingsfrågor, som tillträder den 1 december 2016.

I nämnden ingår:

Jenny Lundström (MP), ordförande, Lars Berglöf (S), 1:e vice ordförande, Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande, Marlene Burwick (S), Bengt-Olov Eriksson (S), Emilie Jansson (S), Rickard Malmström (MP), Ilona Szatmari Waldau (V), Klas Bergström (M), Cecilia Linder (M), Jenny Gavelin (L), Björn-Owe Björk (KD), Roger Thelander (SD).

Dessutom valdes åtta ersättare.

Landstingsfullmäktige behandlade en rad valärenden. Bland annat utsågs ledamöter till den nya gemensamma nämnden för kunskapsstyrning: Håkan Collin (S), ordförande, Fredrik Leijerstam (MP) och Lina Nordquist (L) samt tre ersättare. Fredrik Leijerstam (MP) utsågs till 1:e vice ordförande för landstingsfullmäktige. Han ersatte Jenny Lundström (MP). Malena Ranch (MP) utsågs till 1:e vice ordförande för landstingsstyrelsen. Hon ersatte Johan Edstav (MP). Jenny Lundström (MP) utsågs till regionråd och valdes in som ledamot i landstingsstyrelsen efter Johan Edstav (MP). Hon utsågs också till 1:e vice ordförande i Gamla Uppsala Buss AB, där hon ersätter Robert Damberg (MP). Cecilia Forss (M) utsågs till ordförande för landstingets revisorer.

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om stängningar av vårdplatser. Enligt Olsson har Wennberg i en TV-intervju sagt att han gör bedömningen av att antalet vårdplatser vid Akademiska räcker. Samtidigt framgår det av bland annat månadsrapporterna till sjukhusstyrelsen att vårdplatser är stängda på grund av personalbrist. Enligt dessa rapporter handlar det inte om tillfälligheter utan är ett permanent tillstånd.

Fråga: Hur många vårdplatser är stängda per dag i landstinget och vad ligger till grund för bedömningen att antalet öppna vårdplatser är tillfredsställande?

Svar: Min slutsats är att jag känner att de insatser som görs i syfte att öka tillgängligheten är tillfredsställande. Jag har förtroende för att sjukhusstyrelsen och sjukhusledningen tar de initiativ som är rimliga utifrån den rådande situationen.

Akademiska sjukhuset har och har haft ett ansträngt vårdplatsläge. Antalet platser varierar beroende på bemanningssituationen och patientflöden. Inför kommande år planläggs för en mer stabil vårdplatssituation där fler vårdplatser öppnas under första kvartalet. Situationen vad gäller sökande till sjukskötersketjänsterna ser i nuläget ljusare ut på flera vårdavdelningar. Det behöver göras mer långsiktiga insatser för att stärka tillgången på vårdstyrelsen samt hantera de akuta patientflödena. Sjukhusstyrelsen har fattat beslut om en handlingsplan för tillgänglighet. Syftet är att på kort och lång sikt vidta åtgärder för att säkerställa ett tillräckligt antal vårdplatser. Fler åtgärder och insatser för att komma tillrätta med kösituationen är på gång.

Annika Krispensson (C) ställde en interpellation till fastighets- och servicenämndens ordförande Johan Edstav (MP) om planerna för Östervåla vårdcentral. Vårdcentralen evakuerades 2014 efter en vattenläcka och verksamheten bedrivs för närvarande i paviljonger.

Fråga: När kommer Östervåla vårdcentral att kunna flytta in i permanenta lokaler igen och hur ser planeringen ut i nuläget?

Svar: Med anledning av att landstingsstyrelsen gett landstingsdirektören i uppdrag att utreda framtidens vård i länet så avvaktas med att genomföra detta projekt. Jag vill inte föregå landstingsdirektörens uppdrag och utlova ett specifikt datum för när nya lokaler kan invigas. Denna typ av investeringsbeslut innebär kostnadsåtaganden på minst 30 år framåt varför ett senareläggande av genomförandet på ett antal månader har en mindre konsekvens för verksamheten som helhet.

Sara Sjödal (C) ställde en interpellation om landstingets sjukskrivningsprocess som besvarades av landstingsrådet Malena Ranch (MP). Bakgrunden är en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, där det framgår att kvinnor i Uppsala län sjukskrivs i medeltal 3,1 dagar kortare tid än män. Det är en större skillnad än riksgenomsnittet.

Frågor: Varför har landstinget i Uppsala län en tydligt ojämställd sjukskrivningsprocess? Vad kommer du göra för att uppnå en jämställd sjukskrivningsprocess?

Svar: Uppsala län utmärker sig inte i den rapport som hänvisas till. Skillnaden mellan kvinnor och män återfinns i samtliga landsting och regioner. Utifrån statistiken går det inte att självklart dra slutsatsen att sjukskrivningsprocessen är ojämställd. Till exempel finns det stöd i forskningen för att män generellt söker senare än kvinnor i sjukdomsförloppet och därför kan ha mer allvarliga sjukdom och mer uttalad funktionsnedsättning, vilket skulle kunna rättfärdiga längre sjukskrivningstider. En annan möjlig orsak till skillnaden är att den arbetsförmåga som bedöms vid sjukskrivning ska bedömas mot patientens arbetsuppgifter. En könssegregerad arbetsmarknad kan förklara olikheter i sjukskrivningslängd.

Landstinget arbetar systematiskt för att uppnå en effektiv, kvalitetssäker och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. I arbetet ingår att lära ut arbetsverktyg som "genushanden" vars syfte är att säkerställa likvärdigt bemötande av patienter oavsett kön.

Lennart Hedquist (M) ställde en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om den tänkta Region Svealand. Interpellationen tog bland annat upp hanteringen av landstingets remissvar, som behandlades i landstingsstyrelsen men som inte togs upp i landstingsfullmäktige för debatt, trots kommunallagens bestämmelse om att principiellt viktiga ärenden ska avgöras i fullmäktige. Enligt Hedquist finns det många nackdelar med en storregion och förslaget är illa folkligt förankrat.　

Frågor: Vad föranledde att just vårt landstingsfullmäktige inte skulle få behandla och besluta i ett för vårt landsting synnerligen viktigt ärende? Anser Börje Wennberg det försvarbart att vårt landsting nu ska lägga mer tid och resurser på ett kostnadskrävande ärende vars framtid är högst osäker? Varför ställer sig landstingsstyrelsens majoritet bakom ett förslag som så uppenbart innebär särskilda nackdelar för tillväxtkraften i Uppsala län, har bristande folklig förankring och innebär en för Uppsala och Uppland artfrämmande regionstruktur?

Svar: I stället för att inkalla ett extra fullmäktige valde vi att hantera frågan som vi hanterar andra remisser, nämligen i landstingsstyrelsen. Frågan har överklagats och utfallet av den rättsliga prövningen får utvisa om detta var ett riktigt sätt att agera. Utgångspunkten har hela tiden varit att det slutliga ställningstagandet om att bilda Region Svealand skulle ha fattats av fullmäktige, något som antagligen inte kommer att bli aktuellt under de kommande åren. Mycket av det arbete som har lagts ner har varit oerhört värdefullt för samverkansklimatet både inom länet och relation till de andra länen i den tilltänkta regionen. Dessa insatser är inte förgäves utan kommer att komma Region Uppsala till godo. När det gäller den tredje frågan kan jag bara konstatera att jag och Lennart Hedqvist har helt olika uppfattningar. Jag är trots allt glad åt att en överväldigande majoritet i landstingsfullmäktige delar min uppfattning. Jag är övertygad om att Region Uppsala hade haft mycket att vinna på en Svealandsregion.

Johan Örjes (C) ställde en interpellation till kollektivtrafiknämndens ordförande Bertil Kinnunen (S) om införandet av att skicka med kollektivtrafikbiljetter med kallelser till vården. Detta finns vid Lasarettet i Enköping och enligt Örjes har det utlovats att detta skulle utvidgas till Akademiska sjukhuset. Detta har dock ännu inte genomförts.

Frågor: Vad har hindrat införande av kollektivtrafikbiljetter i samband med kallelser till vården? När kommer kollektivtrafikbiljetter tillsammans med kallelsen att genomföras i hela landstinget?

Svar: Att få fler kollektivtrafikresenärer att välja kollektivtrafik för sina sjukresor är en prioriterad fråga. Redan 2010 beslutades det att starta ett projekt med detta syfte. Tyvärr prioriterades inte frågan tillräckligt under föregående mandatperiod vilket har gjort att den nödvändiga processen med samordningen av tekniska och andra system tyvärr har dragit ut på tiden.

Kollektivtrafikförvaltningen UL har tagit fram en app med ett antal funktioner för kollektivtrafikresenären. Dock finns det idag ingen möjlighet att koppla kallelser till vården till leverans av elektronisk biljett i appen. En projektledare för att lösa detta har utsetts. Bedömningen är att det ska vara klart under 2017.

Johan Örjes (C) ställde en interpellation till fastighets- och servicenämndens ordförande Johan Edstav (MP) om fossilbränslefria ambulanser. Frågan har tidigare tagits upp i landstingsfullmäktige och svaret var då att ett test skulle påbörjas våren 2016.

Frågor: Hur har testen utfallit? När kommer ambulanserna i Uppsala län att vara fossilbränslefria?

Svar: Dessvärre har inte några tester kunnat genomföras eftersom HVO 100 ännu inte är godkänt enligt dieselstandarden EN 590. Då kommer personbilstillverkarna av de fordon som ambulansverksamheten använder att kunna godkänna användning av nämnda bränsle i fordonen.

Ambulanserna omfattas av samma mål om fossilbränslefritt landsting år 2020 och arbete pågår med att kunna möjliggöra test av såväl HVO 100 som andra fossila bränslen. Det är min förhoppning att vi kan uppnå fossilbränslefri ambulansverksamhet innan år 2020.

Simon Alm (SD) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om Brukshälsan i Söderfors. Vårdcentralen har drivits i privat regi, men kommer inte att finnas kvar efter årsskiftet.

Frågor: Vilka åtgärder har du vidtagit för att se till att patienterna vid Brukshälsan fortsättningsvis har en vårdcentral att gå till i Söderfors efter årsskiftet? Kommer du att verka för att fatta beslut om en ny vårdcentral i Söderfors innan mandatperioden är över? Hur är det möjligt att patienterna hos Brukshälsan ska kunna vara lika nöjda med sin vårdcentral om de tvingas byta till en inte lika uppskattad sådan?

Svar: Primärvården gör bedömningen att det inte finns förutsättningar att långsiktigt upprätthålla en robust och kvalitetsmässigt god verksamhet i Söderfors, eftersom små enheter är mycket sårbara vid exempelvis sjukfrånvaro. En mindre enhet, där det kan bli ensamarbete för personalen, kommer med stor säkerhet också att möta svårigheter avseende rekrytering. Trots sitt bredare utbud och långtgående försök har Brukshälsan inte kunnat rekrytera nya läkare eller överlåta verksamheten.

I debatten framställs det som att landstinget och Primärvården skulle vara negativ till Brukshälsan i Söderfors. Tvärtom skulle det vara mycket positivt om någon privat aktör funnit det möjligt att fortsätta verksamheten i Söderfors. Som ordförande i vårdstyrelsen och med ansvar för hela länets primärvård kan jag inte, sett till den bemanningskris som råder, ta beslut om att landstinget tar över driften av Brukshälsan i Söderfors. Även om patienterna hos Brukshälsan har varit nöjda med sin vårdcentral finns ingen anledning att misstro att andra vårdcentraler också har patienten i fokus och vill ge ett bra bemötande och en god vård.

Nina Lagh (M) ställde en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om oönskad omlistning vid vårdcentralerna. Enligt Lagh har det från flera håll, såväl offentliga som privata vårdcentraler, framkommit att patienter listas om utan att själva begära det. För den enskilde kan det leda till att hen tvingas vara listad på en vårdcentral mot sin vilja under längre tid eftersom omlistning endast kan göras två gånger om året.

Frågor: Hur följer politiken upp att omlistning sker enligt de regler som gäller? Vad avser du göra åt det faktum att ogiltig omlistning av våra patienter sker? Hur följer du och vårdstyrelsen upp att våra vårdcentraler, såväl egna som privata, inte nekar patienter vård för att de är listade på en annan vårdcentral?

Svar: Vårdgivaren ska följa landstingets listningsregler. Enligt nu gällande listningsregler kan inte listning ske utan patientens underskrift. Det är inte tillåtet att neka vård för en olistad patient eller för en patient listad på en annan vårdcentral/mottagning. Patienterna ska inte heller behöva lista om sig för att få vård.

Någon ogiltig omlistning på vårdcentral ska inte vara möjlig i och med att all omlistning kräver patientens underskrift och hanteras via Husläkarkansliet. Om interpellanten har ett konkret fall av ogiltig omlistning så är det lämpligt att informera landstingets hälso- och sjukvårdsavdelning så att landstinget kan undersöka om det rör sig om ett missförstånd eller om det finns skäl för landstinget att agera gentemot vårdgivaren.

Simon Alm (SD) ställde en fråga till landstingsstyrelsens ordförande Börje Wennberg (S) om förslaget om bildande av storregioner. Enligt Alm är frågan om storregion avgörande för väljarnas möjlighet till påverkan. Som förslaget är utformat kommer väljarna inte ha någon möjlighet att påverka hur deras inflytande ska se ut. När väljarnas grundläggande inflytande radikalt ska förändras är det enligt Alm demokratiskt väsentligt att tillfråga dem genom en folkomröstning eller ett allmänt val där frågan tillåts ta stort utrymme.

Frågor: Tycker du att det är viktigt att låta folket rösta i stora sakfrågor? Anser du att det skulle vara bra för demokratin om folket skulle få rösta i viktiga sakfrågor? Kan du under någon/några förutsättningar tänka dig att låta länets röstberättigade invånare rösta om huruvida vi ska uppgå i en storregion?

Svar: Jag är en stor vän av representativ demokrati. Vi har det systemet där vi utser ombud. Det får inte innebära att vi fegar ur när det gäller komplicerade frågor och låta dem avgöras av folkomröstningar. Det är svårt att formulera frågeställningar på ett bra sätt. Det tar också alltför lång tid att genomföra. Den sista frågan svarar jag kategoriskt nej på. Jag har svårt att se varför vi i ett enskilt län skulle rösta om en fråga som skulle avgöras av riksdagen.

Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) ställde en fråga till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om målrelaterad ersättning.

Enligt frågeställaren behöver patienterna i länet vänta allt längre på att få vård. I september 2014 fick 20,2 procent av patienterna vänta mer än 90 dagar på besök i specialistvården, att jämföra med september 2016 då 35,3 procent väntade mer än 90 dagar. Samtidigt har den politiska styrningen av sjukhusen blivit mer otydlig. Från att ha ersatts för utförd vård får sjukhusen nu ett fast anslag utan krav på motprestation. Inte ens den målrelaterade ersättningen finns kvar.

Fråga: Kan du tänka dig att återinföra målrelaterad ersättning som ett medel för att korta väntetiderna till operation och behandling?

Svar: Nej, inte som det ser ut nu. Den målrelaterade ersättningen har inte någon gång bidragit till kortare köer. Den styr inte på det sättet.

Kajsa Dovstad (L) ställde en fråga till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om den lasarettsanslutna hemsjukvården i Heby.

Frågan ställdes mot bakgrund av att landstinget har beslutat att införa ett mobilt närvårdsteam i Heby kommun. Landstinget tillhandahåller redan hemsjukvård i Heby genom lasarettsansluten hemsjukvård (LAH), som utgår från Enköpings lasarett.

Fråga: På vilket sätt skiljer sig närvårdsteamets verksamhet från lasarettsansluten hemsjukvård? Vill (S) och (MP) avveckla den lasarettanslutna hemsjukvården i Heby?

Svar: Nej det finns inget hot mot den lasarettsanslutna hemsjukvården och inga planer på att ersätta det. Det är olika vårdnivåer. Det är inte konkurrerande verksamheter utan kompletterande.