Uppsnabbat regionstyrelsen 24 oktober 2017

2017-10-24

325 miljoner plus, men ökade kostnader för inhyrd personal

Region Uppsalas årsprognos är 325 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budget på 200 miljoner kronor. Den positiva avvikelsen mot budget beror främst på en förbättrad prognos för regionstyrelsens finansförvaltning där ökade statsbidrag, framförallt läkemedelsförmånen, utgör den största positiva avvikelsen. På kostnadssidan finns ökade personalkostnader, inhyrning av personal står för den största ökningen jämfört med budget. Jämfört med föregående prognos har Region Uppsala ett försämrat prognostiserat resultat på 25 miljoner kronor.

Det genomsnittliga antalet årsarbetare för perioden januari till och med september är 8 484, vilket är en ökning med 108 årsarbetare vid en jämförelse med samma period föregående år. Det motsvarar en ökning med drygt en procent.

Den totala sjukfrånvaron i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat ytterligare och är efter september 5,1 procent.

Kostnaderna för inhyrd personal är 124 miljoner kronor till och med september. Utfallet för samma period föregående år var 74 miljoner kronor. Kostnaderna för inhyrda läkare har ökat jämfört med föregående år, men främst är det kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar. Sjuksköterskor hyrs in framför allt inom den somatiska vården. Inhyrda läkare förekommer inom allmänmedicin, somatisk och psykiatrisk vård.

Nu har Region Uppsala en innovationsstrategi för hälso- och sjukvården

Nu har Region Uppsala en innovationsstrategi för hälso- och sjukvården, den fastställdes av regionstyrelsen på tisdagen.

Här slås bland annat fast att framgångsfaktorer för ett gott förändrings- och förnyelsearbete är att uppmuntra individerna, bygga vidare på egna och andras styrkor, tänka i helheter och system, att samverka gränsöverskridande samt att prova i praktiken och därefter sprida resultaten.

Det är, enligt handlingarna i ärendet, extra viktigt att ha en innovationsstrategi inom hälso- och sjukvården då det är en sektor under snabb förändring där just innovationer kan vara en lösning på framtidens stora utmaningar. Dessutom är hälso- och sjukvården en mycket viktig del av life science-industrins ekosystem, där tillgång till sjukvårdens infrastruktur är en avgörande faktor för en framgångsrik utveckling av produkter och tjänster.

Region Uppsala måste bli bättre på att hantera sina arkiv

Regionstyrelsen fungerar som arkivmyndighet för Region Uppsala och har tagit fram en tillsynsrapport för år 2016 (det rör sig alltså inte om en extern granskning). Vid sitt sammanträde godkände regionstyrelsen tillsynsrapporten – som visar på allvarliga brister.

Enligt rapporten uppfyller inte regionens myndigheter grundläggande krav i arkivlagen och regionens egna arkivregler. Med några få undantag saknas styrdokument om arkivbeskrivning, dokumenthanteringsplan och arkivförteckning. Leveranser till regionarkivet sker oregelbundet eller inte alls. Allmänna handlingar förvaras i flera fall på icke godkänt sätt och otillåten gallring förekommer.

Tillsynsrapporten pekar utifrån denna genomgång ut flera förbättringsområden som Region Uppsala bör ta till sig. Nämnder och styrelser bör exempelvis se till att myndigheten har en väl dimensionerad arkivorganisation med en tydlig rollfördelning. Bland flera andra förslag finns också att regionens myndigheter ska ta fram dokumenthanteringsplaner och arkivbeskrivningar.

Fördelning av FoU-medel

Fördelningen Region Uppsalas riktade FoU-medel för 2018 är nu klar. Regionstyrelsen beslutade att godkänna bedömningsgruppens förslag.

Region Uppsala delar årligen ut särskilda FoU-medel för att finansiera projekt som har patientnära inriktning. För 2018 delas 3,5 miljoner kronor ut. 19 forskningsprojekt får mellan 75 000 kronor och 175 000 kronor (sammanlagt 2 472 000 kronor). Nio utvecklingsprojekt får mellan 74 000 kronor och 80 000 kronor (sammanlagt 709 400 kronor). Resterande medel används för att finansiera det elektroniska ansökningsformuläret, samt som arvode till bedömarna.

Region Uppsala godkänner SKL:s förslag till kunskapsstyrning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett förslag till så kallad sammanhållen struktur för kunskapsstyrning. Detta förslag godkändes nu av regionstyrelsen.

Den sammanhållna strukturen innebär att det inrättas nationella programområden för ett 20-tal sjukdomsområden: exempelvis infektioner, cancer och psykiska sjukdomar. Dessutom inrättas samverkansgrupper av experter inom de områden som berör alla sjukdomar, exempelvis läkemedel och medicinteknik. Syftet med arbetet är att skapa en vård över hela Sverige som är mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv.

Värdskapet för de olika programområdena fördelas mellan regionerna, och landets samtliga regioner och landsting finansierar gemensamt den sammanhållna strukturen. Kostnaden fördelas utifrån befolkningsmängd. För Region Uppsalas vidkommande för det sig om en kostnad på cirka 5,4 miljoner kronor för år 2018.

Anpassning till EU:s dataskyddsförordning kommer att kosta pengar

Region Uppsala har fått yttra sig över Socialdepartementets betänkande Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66).

Region Uppsala är i huvudsak positiv till utredningens förslag, men har ett antal synpunkter. En sådan synpunkt är att personer dömda till rättspsykiatrisk vård med förslaget kommer att beröras av både brottsdatalagen och delar av patientdatalagen. Olika lagstiftning kommer att gälla på en och samma avdelning, beroende på om personen är dömd till vård eller inte. Det innebär att lagstiftningen blir svår att tillämpa.

Ett annat påpekande är att det är utredningens bedömning att förslagen inte får några ekonomiska konsekvenser. Region Uppsala påpekar istället att det får stora ekonomiska konsekvenser. Exempelvis måste Region Uppsala då införa ett dataskyddsombud, vilket innebär ökade personalkostnader. Man måste också se över alla avtal och register, och sannolikt måste även många IT-system förändras, med omfattande kostnader som följd.

Fullt utbyggt fyrspår viktigt i RUFS 2050 anser Region Uppsala

Region Uppsala har fått yttra sig över regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050. Det är Stockholms läns landsting (SLL) som står bakom denna plan, och Region Uppsala instämmer i det mesta av det planen föreslår.

Några påpekanden kommer dock Region Uppsala med. Ett sådant är att såväl SLL som Region Uppsala (och även andra aktörer) måste trycka på hårt för att säkerställa att fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm byggs ut i sin helhet, utan fördröjning. Det är först med ett färdigt fyrspår som de stora effekterna kommer: integrering av regiondelarna, bättre matchning på utbildnings- och arbetsmarknaden med mera. Därtill vill Region Uppsala också betona behoven av ytterligare kapacitet på Ostkustbanan, även mellan Arlanda/Märsta och centrala Stockholm.

Exempel på ytterligare synpunkter är att befolkningsutvecklingen och näringslivsutvecklingen talar för att RUFS 2050 bör göra ett ställningstagande om en lokalisering av en framtida Stockholm Nord, där regionaltågen kan göra uppehåll och där det finns goda möjligheter att byta till tvärförbindelser.

Tät dialog med Knivsta kommun efterfrågas

Region Uppsala har även fått yttra sig över Knivsta kommuns Översiktsplan 2035 med utblick mot 2050.

Region Uppsala har redan i våras yttrat sig över ett samrådsförslag av planen, och konstaterar nu att förtydliganden har gjorts av Knivsta kommun. Region Uppsala tycker dock fortfarande att det saknas en koppling till Arlandaregionens strukturplan, och efterlyser nu en tät dialog mellan Knivsta kommun, Uppsala kommun och Region Uppsala.

Kommunens starka befolkningsutveckling innebär bland annat stora samverkansbehov kring transportsystem, kollektivtrafik och samhällsservice som hälso- och sjukvård. Ett nära samarbete med Uppsala kommun är också nödvändigt med tanke på de stora utbyggnadsplanerna runt Bergsbrunna.

Kontakt