Uppsnabbat regionfullmäktige 18-19 juni 2018

2018-06-19

Årsredovisning för gemensamma kostnämnden godkänd

Den gemensamma kostnämnden för Region Uppsala och Region Västmanland gjorde ett underskott på 4,4 miljoner kronor under 2017. Orsaken beror främst på minskad försäljning av patientmat. Det framgår av årsredovisningen, som godkändes av regionfullmäktige.

Tertialrapport januari – april godkänd

Regionfullmäktige godkände tertialrapporten för perioden januari – april 2018.

Region Uppsalas resultat för 2018 beräknas bli 199 miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor bättre än budget.

Av rapporten framgår att personalkostnaderna har ökat jämfört med budget, framför allt när det gäller inhyrd personal. Kostnaden till och med april låg på 74 miljoner kronor, jämfört med 44 miljoner kronor under samma period föregående år. Att resultatet trots detta är bättre än budget beror på att skatteintäkter och specialdestinerade statsbidrag har ökat.

Årsredovisning för KAS godkänd

Regionfullmäktige godkände årsredovisningen för 2017 för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling och beviljade direktionen ansvarsfrihet. Förbundet står bakom Skandionkliniken. De sju medlemmarna är de landsting/regioner som har ett universitetssjukhus. Verksamheten gjorde ett underskott på – 52,2 miljoner kronor under året, främst beroende på att antalet remitterade patienter har varit betydligt lägre än budgeterat.

Regionplan och budget 2019-2021 fastställd

Regionfullmäktige beslutade att fastställa regionplan och budget för 2019-2021.

Regionplan och budget är ett politiskt styrdokument som anger inriktningen för hela Region Uppsalas verksamhet, dels för det kommande budgetåret 2019, dels för den kommande treårsperioden.

Den budget som nu beslutats innehåller bland annat satsningar inom vården på rehabkoordinatorer, ökade resurser till primärvården och förstärkt AT- och ST-tjänstgöring för läkarstudenter. Ersättningen till vårdcentraler, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar räknas upp med en högre uppräkningsfaktor än övrig hälso- och sjukvård. På utgiftssidan avser man att dra ner på kostnaderna, bland annat genom att minska på hyrpersonal och administration och genom förbättrad upphandling.

Nettokostnaden för regionens verksamhet 2019 budgeteras till 11,5 miljarder kronor Av detta går den största delen till hälso- och sjukvård, cirka 9,6 miljarder kronor. Anslaget till kollektivtrafik och samhällsutveckling är 1,1 miljoner kronor, till den regionövergripande verksamheten anslås knappt 600 miljoner kronor och kulturverksamheten får cirka 115 miljoner kronor. Skatten blir oförändrad, 11,71 kr per 100 kr.

(V), (M), (KD), (L), (C) och (SD) reserverade sig till förmån för egna budgetförslag.

 

(M) yrkade avslag på att överföra 60 miljoner kronor från GUB till regionstyrelsens budget. Yrkandet avslogs.

 

Regionfullmäktige ställde sig bakom målbild och strategi för vården 2030

Regionfullmäktige beslutade enhälligt att ställa sig bakom målbild och strategier enligt sammanfattningen i rapporten "Effektiv och nära vård 2030 – Målbild och strategier för ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion".

Rapporten innehåller målbild, strategier och förslag för hur hälso- och sjukvården i Uppsala län ska utvecklas.

Målbilden innebär en utveckling mot nära och effektiv vård som skapas av medarbetarna tillsammans med patienterna och anhöriga och där ökat fokus läggs på förebyggande och hälsofrämjande insatser.

De strategier som föreslås för att nå målbilden är att driva kvalitetsutveckling, påverka utbildning och utveckla kompetens, anpassa och stärka forskningen, utveckla ledning och styrning, stödja kontinuitet och egenvård med stöd av digital infrastruktur och förnya vårdstrukturen.

Den föreslagna strukturen innehåller följande vårdnivåer, som inte är detsamma som organisatoriska nivåer:

  • Egenvård
  • Vård i hemmet och mobila team
  • Närmottagningar
  • Hälsocentraler
  • Hälsocentraler med särskilda uppdrag
  • Vårdcentrum med närvårdsplatser
  • Specialiserad vård utanför sjukhus
  • Länssjukhus
  • Riks- och regionsjukhus

Regionstyrelsen har tidigare gett regiondirektören i uppdrag att återkomma i oktober 2018 med bearbetade förslag till genomförande.

Länstransportplan 2018-2029 fastställd

Regionfullmäktige fastställde Region Uppsalas nya länstransportplan, som gäller för åren 2018 – 2029. Den inkluderar en ombyggnad av väg 288 mellan Gimo och Börstil till 100-standard och tydliga tillgänglighetsåtgärder kopplat till fyra spår Uppsala-Arlanda. I planen finns prioriteringarna för det regionala statliga vägnätet, cykelvägnätet och kollektivtrafikanläggningar som hållplatser och perronger. Planeringsramen ligger på 1 657 miljoner kronor för åren 2018 - 2029.

Länstransportplanen görs på uppdrag av staten, och är en del av den långsiktiga ekonomiska planeringen av Sveriges transportinfrastruktur, tillsammans med Trafikverkets nationella plan. I direktiven från regeringen framhålls att fokus ska vara att stärka och utveckla ett hållbart transportsystem med ett ökat nyttjande av kollektivtrafik, gång och cykel. Vad gäller vägnätet siktar planen in sig på det regionala statliga vägnätet. Vägar som exempelvis E4 ligger utanför planen.

I planen avsätts 413 miljoner kronor till bland annat tillgänglighetsåtgärder vad gäller fyrspåret mellan Uppsala och Arlanda. Det innebär satsningar på gång- och cykelvägar, samt kollektivtrafik till befintliga och nya stationer.

En ombyggnad och därmed slutförande av väg 288 Gimo – Börstil finns med i planen. Vägen har tidigare åtgärdats på sträckan Uppsala – Gimo. Efter remissförfarandet gäller nu att vägen ska få 100-standard hela vägen och bli mötesfri. I planen avsätts 225 miljoner kronor för denna etapp, något som inte fullt ut kommer att räcka – varför samfinansiering blir nödvändig.

Även en ombyggnad av väg 55 mellan Uppsala – Enköping ingår.

Region Uppsalas kulturplan 2019–2022 antagen

Region Uppsalas kulturplan 2019–2022, "Kultur i en nyskapande kunskapsregion", antogs av regionfullmäktige.

I planen beskrivs de satsningar och prioriteringar Region Uppsala vill göra för länets kulturliv. Arbetet med planen har skett i samverkan med länets kommuner och i samråd med länets kulturliv.

Den regionala kulturplanen utgår från tre kulturstrategiska utvecklingsområden med särskilda mål, satsningar och prioriteringar under de kommande fyra åren.

  • Inom utvecklingsområdet konstpolitik ska bland annat möjligheterna för kulturskapare att kunna ta del av mentorskapsprogram och residensverksamheter stärkas.
  • Inom området kulturpolitik ska konceptet kulturbuss utvidgas till att även inkludera länets gymnasieskolor för att öka tillgången till kultur för både barn och ungdomar.
  • Inom området kulturplanering ska kulturarvets betydelse i den regionala utvecklingen tydliggöras. En satsning görs också på att stödja utvecklingen för digitalisering inom kulturområdet och öka den digitala kompetensen hos länsinvånarna.

 

(M) yrkade på att vissa delar om kultur och hälsa skulle strykas. Detta avslogs.

 

Region Uppsala inför ny policy för resor och möten

Regionfullmäktige antog en ny policy för resor och möten som ska gälla inom Region Uppsala.

Av policyn framgår bland annat att digitala möten alltid ska prioriteras, möten i första hand ska förläggas till Region Uppsalas egna lokaler och möten ska planeras så att resande deltagare i första hand kan välja kollektivt resande.

För tjänsteresor gäller att resan ska vara så kostnadseffektiv som möjligt sett till samtliga kostnader såsom arbetstid, restid, logi och traktamente. Gång, cykel, tåg och buss ska alltid när så är möjligt väljas framför bil och flyg. Tåg eller buss ska alltid väljas före flyg för resor under 55 mil. Körning med privatbil i tjänsten ska undvikas, och vid hotellbokningar ska i första hand ett medelklasshotell med ett aktivt miljöarbete väljas.

Flera skärpta mål i nytt miljöprogram

År 2022 ska all allmän kollektivtrafik utföras med fossilfria bränslen. Det är ett av målen i Region Uppsalas miljöprogram för 2019-2022, som fastställdes av regionfullmäktige.

Programmet omfattar Region Uppsalas interna miljöarbete och bygger på tre övergripande mål: minskad klimatpåverkan, hälsosam och giftfri miljö samt hållbar och effektiv resursanvändning.

Här följer ytterligare några exempel på mål:

  • Minst fem förbrukningsvaror av fossilbaserad plast ska fasas ut eller bytas mot förbrukningsvara i förnybart eller flergångsmaterial.
  • Akademiska ska minska sina halter av antibiotika i avloppsvatten med 20 procent.
  • Andelen ekologiskt producerade livsmedel ska vara minst 55 procent av det totala inköpsvärdet.
  • Andelen livsmedel som har producerats med etiska och socialt godtagbara förhållanden ska vara minst 25 procent av det totala inköpsvärdet.
  • Andelen avfall som återvinns ska öka med 8 procent jämfört med 2018.Fler gröna, läkande miljöer ska göras tillgängliga i anslutning till fastigheter, dess stråk och entréer, så kallade fickparker, och riktlinjer för grönytor ska tas fram.

(M) och (KD) yrkade på vissa ändringar i texten, som syftar till att varumärket Fairtrade inte ska favoriseras vid upphandlingar, och på att "socialt ansvarstagande" inte ska vara med som kriterium. (M) yrkade också på att länet inte ska avsätta ytterligare fyra naturområden som skyddat område. (SD) yrkade på återremiss. Samtliga yrkanden avslogs.

Uppföljning av privata utförare redovisad

Region Uppsalas uppföljning av privata utförare under 2017 redovisades för regionfullmäktige.

Region Uppsala har sedan 2016 ett program som innebär att man systematiskt följer upp och kontrollerar verksamhet som enligt avtal drivs av privata utförare och ger allmänheten möjlighet till insyn.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet har Region Uppsala under 2017 bland annat följt upp vårdvalet gynekologi öppenvård och utvärderat patientsäkerhetsarbetet hos privata specialister. En fördjupad uppföljning har också gjorts av läkarinsatserna vid kommunernas särskilda boenden.

Regionfullmäktige beslutade att lägga återrapporteringen till handlingarna.

Region Uppsala minskar kostnader för förtroendevalda 

Reglerna för ersättning till förtroendevalda i Region Uppsala ändras nästa år efter ett beslut av regionfullmäktige.

Vid dagens sammanträde beslutade regionfullmäktige om ändrade arvodesregler för förtroendevalda. De nya reglerna innebär att arvodesnivåerna för 1:e vice ordförande i de politiska organen sänks. Man begränsar också ersättningarna till regionråden, så att de i fortsättningen inte ska få extra arvode för sammanträden i utskott och beredningar eller för övriga förrättningar, som till exempel deltagande i kurser och konferenser. Detta ger en besparing på knappt 400 000 kronor.

Sedan tidigare har regionfullmäktige beslutat att slå samman kollektivtrafiknämnden och den regionala utvecklingsnämnden till en gemensam nämnd, vilket ger en besparing på ytterligare 730 000 kronor. Regionfullmäktige beslutade nu om namnet på den nya nämnden, som blir "trafik- och samhällsutvecklingsnämnden". Fullmäktige har även tidigare beslutat att avveckla två beredningar, vilket innebär en kostnadsminskning med 800 000 kr. Sammanlagt ger de ändrade arvodesreglerna och organisationsförändringarna minskade kostnader med cirka 2 miljoner kronor.

 

(SD) yrkade på att beloppet i arvodesreglementet som utgår från riksdagsmannaarvodet justeras till att utgå från prisbasbeloppet i stället samt att resurstilldelningen per mandat för anställningar halveras. Detta avslogs.

 

Motion om geriatriskt centrum besvarad

Lina Nordquist, Lena Lundberg, Kajsa Dovstad, Carl Nettelblad och Jenny Gavelin, samtliga (L), föreslog i en motion att Region Uppsala ska inrätta ett geriatriskt centrum på Samariterhemmet med äldrevårdcentral, äldreakut och närvårdsavdelning med vårdplatser.

I redovisningen av ärendet hänvisas till rapporten Effektiv och nära vård 2030, där det bland annat föreslås att det ska skapas ett antal vårdcentrum. Till dessa ska, förutom hälsocentraler, också vissa specialistmottagningar och närvårdsplatser knytas, och de bör utgöra basen för mobila närvårdsteam. Ett vårdcentrum ska även kunna erbjuda invånarna dygnet-runt-öppen akutverksamhet på primärvårdsnivå. Förslagen ligger i linje med intentionen i motionen och motionens förslag kommer att beaktas inom ramen för den handlingsplan som kommer att tas fram under hösten.

Med hänvisning till detta beslutade regionfullmäktige att anse motionen besvarad.

(M), (L), (C) och (KD) yrkade på att regionstyrelsen skulle få i uppdrag att i samband med genomförandeutredningen för Effektiv och nära vård 2030 prioritera frågorna om ett geriatriskt centrum i enlighet med motionen. Detta avslogs.

Ja till motion om mobil mottagning för vård nära hemmet på små orter

Lina Nordquist (L) föreslog i en motion att Region Uppsala ska utreda mobila mottagningar i länet.

Utredningen ska belysa för- och nackdelarna med att ge vård närmare hemmet dagtid med hjälp av en mobil mottagning på olika platser i länet och vilka typer av hälso- och sjukvård som är möjlig att ge i mobil mottagning. För- och nackdelarna med att låta en mobil mottagning hålla kvällsöppet och ge jourhjälp närmare hemmet ska också utredas.

Av ärendebeskrivningen framgår att förslagen ligger i linje med förslagen i utredningen Effektiv och nära vård 2030. I rapporten föreslås att Region Uppsala inrättar tillfälliga och flexibla mottagningar på utvalda mindre tätorter i länet, alternativt mobila enheter som besöker mindre orter.

Regionfullmäktige beslutade att bifalla motionen.

Valärenden

Regionfullmäktige genomförde en rad val. Bland annat utsågs Johan Sundman (S) till ordförande i kollektivtrafiknämnden, Uppsala Buss AB och Upplands Lokaltrafik AB till och med 2018. Han ersätter Bertil Kinnunen.

Svar på interpellation om lokaler för Hälsoäventyret

Björn-Owe Björk (KD) ställde en interpellation om att Hälsoäventyret står utan lokaler i Uppsala sedan april 2017. Den besvarades av Håkan Collin (S), 1:e vice ordförande för vårdstyrelsen.

Fråga: Ska Hälsoäventyret i Uppsala bedriva verksamhet överhuvudtaget?

Svar: Ja, definitivt. Hälsoäventyret fyller en mycket viktig funktion vad gäller hälsofrämjande arbete i Region Uppsala och Uppsala län.

Fråga: Ska Hälsoäventyret i Uppsala erbjuda samma verksamhet som tidigare?

Svar: Jag ser ingen anledning att ompröva Hälsoäventyrets verksamhetsuppdrag. Att Hälsoäventyret för närvarande inte kan bedriva verksamhet i Uppsala har sin orsak i avsaknad av lämplig lokal, inte i förändrad syn på dess verksamhet.

Fråga: När får Hälsoäventyret i Uppsala ändamålsenliga lokaler?

Svar: Jag är den förste att beklaga att det tagit tid att hitta ändamålsenliga lokaler för Hälsoäventyret. Det är svårt att hitta lokaler i centrala Uppsala som passar både Hälsoäventyrets behov och svarar mot de ekonomiska förutsättningarna. Fastighet och service har fortsatt uppdraget att söka efter ändamålsenliga lokaler inom en rimlig kostnadsnivå.

Svar på interpellation om väntetider på Akademiskas akutmottagning

Björn-Owe Björk (KD) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi om väntetiderna till Akademiska sjukhusets akutmottagning. Enligt Socialstyrelsens statistik ligger Akademiska sjukhuset näst sist i landet när man jämför väntetiderna på akutmottagningen.

Fråga: Vilka åtgärder vidtar socialdemokraterna i sjukhusstyrelsen för att komma tillrätta med landets näst längsta väntetider på akuten på Akademiska sjukhuset?

Svar: Under mandatperioden har ett intensivt arbete gjorts för att förbättra situationen på akutmottagningen. Sjukhusstyrelsen har en nära dialog med Akademiska sjukhuset för att förbättra uppföljningen och resultaten. Här är ett urval av det som gjorts under mandatperioden:

Vi anställer fler akutläkare som har bästa kompetens inom akutsjukvård, vilket stärker patientsäkerheten och personalkontinuiteten på akuten.

Vi ger full lön för sjuksköterskor som vill utbilda sig till specialist i akutmedicin.

Vi inför snabbspår och direktinläggning på vårdavdelning av äldre patienter som inte ska behöva sitta i väntrum om de har akuta behov.

Vi har öppnat en särskild vårdavdelning med fler vårdplatser för att kunna lägga in personer från akuten.

Vi inför mobila team med läkare och sjuksköterska som åker runt i hela länet och hjälper främst äldre patienter i hemmet i stället för att de ska åka till akuten.

Vi förstärker ambulansen med mer pengar och personal så vi kan ha dygnet-runt-station även i Knivsta och Tierp.

Vi tittar på möjligheten att öka öppettiderna på vårdcentralerna och har ökat budgeten för primärvården med över 40 miljoner 2018 för att de ska ha bättre förutsättningar att förbättra sin tillgänglighet och minska behovet av resor till akuten.

Svar på interpellation om Östervåla vårdcentral

Annika Krispinsson (C) ställde en interpellation till fastighetsnämndens ordförande Johan Edstav (MP) om Östervåla vårdcentral.

Frågor: Har ni tagit något beslut om en förstudie? Och när ska den i så fall vara färdig?

Svar: Fastighet och service har påbörjat en fördjupad förstudie kring vårdcentralen i Östervåla. Inriktningen för arbetet i den fördjupade förstudien är att utreda alternativet nybyggnation respektive att återställa i samma lokaler.

Att bygga helt nytt påverkar Folktandvården ekonomiskt. De befinner sig idag i lokaler de är nöjda med, både hyres- och utformningsmässigt. Att enbart återställa lokalerna åt vårdcentralen bedöms ge en lägre kostnad, men detta ska ställas mot att lokalerna blir begränsade av byggnadens nuvarande konstruktion. Det finns alltså för- och nackdelar med dessa alternativ och det är nu viktigt att vi får ett bra underlag i form av en fördjupad förstudie. Förstudiearbetet beräknas ta cirka 2-3 månader.

Fråga: När kommer Östervåla vårdcentral att kunna flytta in i permanenta lokaler igen och hur ser planeringen i övrigt ut i nuläget?

Svar: Jag kan i dagsläget inte ge något datum för inflyttning.

Svar på interpellation om barnspecialistmottagningar

Anna-Karin Klomp (KD) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om tillgängligheten till länets barnspecialistmottagningar. Enligt Klomp är det inte längre möjligt för privatpersoner att ringa barnspecialistmottagningarna utan man måste använda 1177:s e-tjänster. Även vårdcentraler och skolhälsovård vittnar om att de inte kan komma fram på telefon och att de får sina remisser avvisade.

Fråga: Hur stor andel av vårdcentralernas remisser till barnspecialistmottagningarna avvisas?

Svar: Idag finns inte det inte tillgång till dessa uppgifter. Utvecklingsarbete pågår tillsammans med Nära vård och hälsa angående vårdriktlinjedokument som kommer att förenkla handläggningen av ärenden och tydliggöra remissgångar. Dessa dokument är under utveckling,

Fråga: Vilka möjligheter har vårdcentralerna att kontakta mottagningarna via telefon?

Svar: Tillgängligheten till att nå barnspecialistmottagningen via tjänstemobilen bör vara hög. Om det är upptaget av annat samtal går det bra att lämna meddelande i röstbrevlåda, så ringer barnsköterska upp. Under 2017 och 2018 har tillgängligheten till samverkande verksamheter varit högt prioriterad. Idag är barnsjuksköterskorna schemalagda för att hantera 1177 e-tjänster inom ett dygn. De är då också schemalagda för att hantera tjänstetelefonen.

Fråga: Hur kan en mottagning som ska fungera som första linjen kräva remiss?

Svar: Första linjen till barn- och ungdomspsykologerna i länet kräver inte remiss men för att bedöma prioritet och se att det är rätt vårdnivå behövs ett underlag. Det kan komma från BUP:s telefonrådgivning, via egen vårdbegäran som görs av de berörda familjerna, och från elevhälsan. Remiss kan även komma från primärvården.

Fråga: Är det rätt att särbehandla patienter som av någon anledning inte har tillgång till 1177:s vårdtjänster? Det handlar ju t ex om alla barn mellan 13-16 år? Under den perioden får ju inte heller föräldrarna agera ombud via 1177.

Svar: Barnspecialistmottagningarna har ett direkttelefonnummer för de som inte har bank-id eller tillgång till internet eller av annan anledning behöver snabb kontakt med verksamheter.

Svar på interpellation om kostnader för inhyrd personal

Stefan Olsson (M) ställde en interpellation till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg om Region Uppsalas kostnader för inhyrd personal. Olsson refererade till regionledningens budget, där ambitionen är att minska beroendet av hyrpersonal och därmed kostnaderna. En plan för detta presenteras först i oktober enligt beslut i regionstyrelsens personalutskott. Olsson jämförde kostnaderna under föregående och innevarande mandatperiod, där trenden varit uppåtgående.

Fråga: Varför redovisas inte handlingsplanen i god tid före valet?

Svar: I de landsting och regioner som lyckats vända trenden har tydliga politiska beslut tagits av en enig politik. Mot den bakgrunden lyfte jag frågan i regionrådsberedningen om inte även vi skulle kunna gå fram med ett tydligt politiskt budskap som samtliga partier stod bakom. Till min stora besvikelse meddelade ett av de större partiernas företrädare att de inte avsåg att ställa upp på detta mot bakgrund av att det var valår. Mot bakgrund av detta fick frågan hanteras på annat sätt, först personalutskottet och därefter i aktuella nämnder. Regiondirektören har utifrån ett beslut i personalutskottet uppdragit åt hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att till den 8 juli ta fram handlingsplaner hur de ska kunna uppnå ett oberoende av hyrpersonal innan utgången av 2021. Därefter ska regiondirektören ta fram en övergripande handlingsplan, som presenteras vid personalutskottets nästa sammanträde, den 12 oktober. En väl genomarbetad plan hinner tyvärr inte arbetas fram förrän dess.

Sjukhusstyrelsen har också gett sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra en genomlysning av samtliga verksamhetsområdens användning av hyrpersonal. Konkreta och tidsatta åtgärder för hur kostnaderna för hyrpersonal ska begränsas kommer att presenteras i regiondirektörens handlingsplan för hela organisationen i oktober.

Till interpellationssvaret bifogas en sammanställning av aktiviteter som bidrar till att minska inhyrningen av personal.

Svar på interpellation om väntetider i prostatacancervården

Allan Kruukka (M) ställde en interpellation till sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) om väntetiderna inom prostatacancervården. Under 2015-2017 tog Region Uppsala emot 45,2 miljoner kronor i specialdestinerade statsbidrag för kortare väntetider i cancervården. Kruukka refererade till nationella prostatacancerregistret, där Akademiska sjukhuset har den näst längsta väntetiden från remiss till behandling av de åtta sjukhusen i sjukvårdsregionen. För en viss kategori av strålbehandling har väntetiden ökat de senaste två åren.

Frågor: På vilket sätt har pengarna använts för att korta väntetiderna i prostatacancervården? Hur följs det upp att åtgärderna verkligen medfört kortare köer i prostatacancervården?

Svar: Den nationella cancersatsningen syftar till att korta väntetider och minska de regionala skillnaderna i cancervården. Det huvudsakliga arbetssättet är införandet av 31 standardiserade vårdförlopp, varav prostatacancer är ett. Processen har utformats centralt, och alla landsting och regioner har skrivit handlingsplaner utifrån en mall som utformats av Cancercentrum i samverkan/SKL. Koordinatorer har anställts för att svara för de registreringar och mätningar som föreskrivits i handlingsplanerna. Vi har också skapat ett system för inmatning av ledtider och redovisning till den centrala databasen. Arbetet inom Region Uppsala har sammanfattats i årliga rapporter. Den största posten i budgeten är personalkostnader, bland annat för kontaktsjuksköterskor, men även läkare och annan personal.

Syftet med standardiserade vårdförlopp har varit att standardisera utredning och ledtider samt att bygga upp ett system för redovisning av ledtider. Målet är att 80 procent av de aktuella patienterna utreds inom systemet och att angivna ledtider hålls för 70 procent av patienterna. Nationellt har man inte sett någon tydlig minskning av ledtider, och man ser arbetet som långsiktigt. S-MP-regeringen har beslutat att ge de regionala cancercentrumen ett extra tillskott för att stärka sitt arbete med tidig upptäckt och diagnostik av prostatacancer.

Svar på fråga om kostnader som ålagts Upplandsmuseet

Emilie Orring (M) ställde en fråga till regionstyrelsens ordförande Börje Wennberg om en kostnad som uppstått i samband med att Stiftelsen Upplandsmuseet flyttade ut ur sina tidigare kanslilokaler. På grund av en tvist har Upplandsmuseet tvingats stå för kostnader på nära en miljon kronor. Man har dock inte kunnat råda över den uppgörelse som förhandlades fram mellan hyresvärden och Fastighet och service, som Upplandsmuseet haft avtal med.

Fråga: Tänker Region Uppsala kompensera Stiftelsen Upplandsmuseet för dessa kostnader?

Svar: I samband med att Stiftelsen Upplandsmuseet flyttade ut ur sina tidigare lokaler begärde den externa fastighetsägare ersättning för bla återställning av lokalerna. Den externa fastighetsägaren begärde initialt ca 2 miljoner kronor i ersättning. Fastighet och service förhandlade med den externa fastighetsägaren och i dialog med Upplandsmuseet. Förhandlingen slutade i att kravet på ersättning från den externa fastighetsägaren sänktes från ca 2 miljoner till 0,9 miljoner kronor. Därefter uppstod en diskussion mellan Fastighet och service och stiftelsen Upplandsmuseet om vem som skulle stå för 0,9 miljoner kronor.

Fastighet och service och Stiftelsen Upplandsmuseet enades om att utse Region Uppsalas juridiska enhet som avdömare i detta fall. Partena förband sig att följa utfallet av juridiska enhetens tolkning av ansvar för kostnaderna. Juridiska enheten ansåg att Stiftelsen Upplandsmuseet är ansvarig för kostnaderna och ska ersätta Fastighet och service för kostnader om 900 000 kr. Stiftelsen Upplandsmuseet accepterade detta och allokerade medel för detta i sitt bokslut.

Ärende om uppförande av nytt kök återremitterades

Regionfullmäktige beslutade efter votering att återremittera ärendet om att genomföra projektet att bygga ett nytt tillagningskök för patientmat på Akademiska sjukhuset.

Kontakt