Uppsnabbat regionfullmäktige 17 november

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har informerat om förestående höjningar av beloppen för högkostnadsskydd för vårdavgifter, och för läkemedel som ingår i läkemedelsförmånen. Bakgrunden är att regeringen har höjt det så kallade basprisbeloppet, vilket påverkar högkostnadsskyddet.

Därför fattade nu regionfullmäktige beslut om att högkostnadsskyddet för öppen vård från år 2022 höjs till 1 200 kronor (tidigare 1 150 kronor). Högkostnadsskyddet för slutenvård höjs från år 2022 till 110 kronor per dag (tidigare 100 kronor), det är alltså den avgift som tas ut per vårddag inom slutenvården.

Högkostnadsskyddet för läkemedel gäller för de flesta receptbelagda läkemedel. Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) som bestämmer högkostnadsskyddet för läkemedel (det ligger idag på 2 350 kronor). TLV kommer att höja beloppet från den 1 januari 2022 och Region Uppsala kommer att följa det beslut TLV fattar.

Neil Ormerod (V) och Sverker Åslund (V) har inkommit med en motion om att Region Uppsala borde ansluta sig till ICAN Cities Appeal, till stöd för FN:s konvention om kärnvapenförbud.

Av svaret framgår bland annat att ett beslut att ansluta sig till en kampanj som uppmanar den svenska regeringen att underteckna FN:s kärnvapenförbudskonvention är en opinionsyttring på det utrikespolitiska området som det inte ankommer på en kommun eller en region att göra. Förvaltningsrätten har också nyligen rivit upp ett liknande beslut som fattades av kommunfullmäktige i Göteborg, av dessa skäl. Bedömningen, enligt tjänsteutlåtandet, är därför att motionen i sin helhet faller utanför Region Uppsalas kompetensområde, därför avslogs motionen.

(V) reserverade sig mot beslutet.

David Perez (SD) har inkommit med en motion om att Region Uppsala bör utreda förutsättningarna för att införa en mobil ungdomsmottagning i länet.

I svaret finns en genomgång av både fördelar med mobila mottagningar och nackdelar med dessa mottagningar. Men slutsatsen är att det kan finnas behov av andra sätt av tryggad tillgänglighet – exempelvis i form av en digital onlineverksamhet med öppettider som kompletterar de fysiska mottagningarna för ungdomar. Detta därtill till en lägre kostnad än vad införandet av en mobil ungdomsmottagning skulle föra med sig (buss, chaufför etcetera). Därför avslogs motionen. 

Neil Ormerod (V) har inkommit med en motion där han yrkar på att Region Uppsala gör en regional granskning av fall med fosterdöd, samt tar fram en strategisk plan för att minska antalet dödfödda barn.

Av svaret framgår bland annat kvinnokliniken utför en så kallad Perinatal audit två gånger per år, en genomgång av samtliga fall av dödfödda barn. Även fall med exempelvis tecken till syrebrist granskas. Bland annat granskas sådant som graviditetslängd, först- eller omföderska, mammans ålder, mammans födelseland och språk, rökning, utbildningsnivå, BMI (body mass index) med mera. Detta arbete har bland annat resulterat i att man numera sätter igång födseln hos förstföderskor i vecka 41 av graviditeten.

Sammanfattningsvis sker det redan ett aktivt arbete för att minska antalet dödfödda barn. Med den redovisningen ansågs motionen besvarad. (V) och (SD) reserverade sig mot beslutet. 

Johnny Svan (S) har ställt en uppföljande interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om det pågående arbetet att säkerställa att ledamöter och ersättare i fullmäktige har tillgång till god teknisk utrustning.

Fråga:
Hur går det med arbetat att säkerställa en tillfredsställande digital miljö för fullmäktige ledamöter?

Svar:
Arbetet pågår fortlöpande. Ledamöter och ersättare i fullmäktige har haft möjlighet att besvara en enkät kring sina tekniska behov. 25 personer har angivit att de behöver en ny I-pad. Utlämning har påbörjats. 24 personer har angivit att de behöver hjälp med att logga in på sin e-post. Dessa kommer att kontaktas för att få hjälp med det. Jag vill understryka vikten av att förtroendevalda har ett egenansvar för att i god tid signalera till organisationen om de är i behov av hjälp med sin tekniska utrustning.

Birgitta Mogård (V) har ställt en interpellation till vårdstyrelsens ordförande Malena Ranch (MP) om närmottagningar, frågan besvarades av sjukhusstyrelsens ordförande Malin Sjöberg-Högrell (L).

Birgitta Mogård frågar:
1. Hur ser öppethållande i förhållande till plan ut för länets distriktssköterskemottagningar? Vilka fler distriktssköterskemottagningar har stängt som mottagningen i Morgongåva?

2. Hur långt har projektet Närmottagningar kommit? Finns det något resultat att redovisa? När får vi en slutrapport?

3. Hur långt har Region Uppsala kommit med en Etableringsplan för den nära vården? Finns det något resultat att redovisa? När får vi en slutrapport?

4. Ungefär när kan en närmottagning i Morgongåva bli verklighet?

Malin Sjöberg-Högrell:
Tack för en interpellation och möjligheten att diskutera en fråga som vi har ett stort gemensamt intresse av – nämligen vikten av att utveckla den nära vården i hela vårt län.

Mottagningen i Morgongåva var tidigare bemannad med distriktssköterska två dagar per vecka, men flyttades på grund av personalresurser till vårdcentralen i Heby. Bemanningen vad gäller sjuksköterskor och distriktssköterskor är ett mycket stort problem inom primärvården.

Vårdcentralen i Heby är ej fullt bemannad ännu avseende dessa yrkesgrupper. Att flytta en distriktssköterskeresurs till Morgongåva skulle därför i nuläget få påtagliga negativa konsekvenser för teamarbetet på vårdcentralen samt innebära ensamarbete. Ett annat exempel på en distriktssköterskemottagning som inte håller öppet enligt plan är Tärnsjö som inte har öppnat igen efter sommaren. Även där handlar det om svårigheter med rekrytering. Där finns en plan för stegvis öppnande i takt med att bemanningssituationen löser sig.

”Effektiv och nära vård” är samlingsnamnet på det omfattande omställningsarbete mot en mer nära vård som pågår i Region Uppsala. Arbetet med att ta fram kriterier för uppdrag för närmottagningar är ett av delprojekten, ett delprojekt som tyvärr behövt pausas under pandemin. Projekten är starkt beroende av verksamhetsnära resurser, i många fall samma personer som också varit nyckelpersoner under pandemin. Arbetet med närmottagningar är därför försenat i relation till den ursprungliga tidsplanen, men glädjande nog löper arbetet på igen. Just nu pågår arbete med att se över uppdraget i relation till styrning samt den digitala utvecklingen.

En del av arbetet är omvärldsbevakning där projektet har kontakt med andra regioner i landet för att ta del av goda exempel av hur man arbetar med hälsofrämjande hälso- och sjukvård på landsbygden och på mindre orter. Det pågår också samtal med kommunerna i länet för att inhämta synpunkter från dem om utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård.

Det mer praktiska arbetet med närmottagningar – dvs var i länet de föreslås finnas, påverkas av ett annat projekt, nämligen Etableringsplan för den nära vården. Slutredovisningen för det uppdraget är tyvärr försenat, vilket också påverkar arbetet med närmottagningar. Arbetet med etableringplanen blir vägledande för att se var behovet av närmottagningar finns.

En rapport planeras vara klar innan årets slut och vi ser fram emot att ta del av den för att kunna gå vidare med att etablera närmottagningar.

Frågan om när en närmottagning kan vara verklighet i Morgongåva är inte möjlig att svara på idag. Vi vet idag inte vilka kriterier som kommer definiera en närmottagning. Därmed vet vi inte heller hur långt ifrån detta dagens distriktssköterskemottagningar är. Beroende på det kommer det vara olika stora behov av att göra ekonomiska förstärkningar eller utveckling avseende vilka kompetenser som krävs hos medarbetare, tex utöka vilka professioner som finns på plats. förstärkningar avseende kompetenser hos medarbetare, tex utöka vilka professioner som finns på plats.

Per Ström (V) har ställt en interpellation till regionstyrelsens ordförande Emilie Orring (M) om arbetet i Region Uppsala för att motverka korruption och oegentligheter. Av 200 utskickade enkäter till medarbetare inkom endast 24 svar. 

Emilie Orring:
Jag instämmer med interpellanten om att Region Uppsala ska motverka korruption och oegentligheter. Det gäller den egna organisationen och i uppföljningsarbetet gentemot aktörer som regionen har avtal med.

Fråga: 
Hur reagerar du på uppgifterna om medarbetarnas brister i kunskap om arbetet mot korruption som kommer fram i revisorernas granskning av Region Uppsala?

Svar:
Jag är förvånad över att så få valt att besvara enkäten. En analys behöver göras för att ta reda på vad den låga svarsfrekvensen beror på samt hur vi ska arbeta vidare. Jag är positivt inställd till flera av de förslag som revisorerna lyfter i sin rapport.

Fråga:

Håller du med Vänsterpartiet att regionstyrelsen behöver förstärka arbetet med korruption och oegentligheter?

Svar:
Revisorerna konstaterar att befintliga styrdokument och anvisningar på området skapar en tillräcklig grund för att stödja arbetet mot korruption och andra oegentligheter inom Region Uppsala. Regionstyrelsen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder såsom inrättande av en så kallad visselblåsarfunktion och en ny process för intern kontroll. Vi har också påbörjat arbetet med att skapa en mer robust organisation. Jag utesluter inte att arbete mot oegentligheter får en betydelsefull roll i den processen.

Revisionsrapporten har precis tagits emot och en analys av vilka åtgärder som eventuellt behöver vidtas pågår. Samhällskontraktet måste värnas genom att varje skattekrona används effektivt och korrekt. Det gläder mig om även Vänsterpartiet ser dessa frågor som viktiga.