Uppsnabbat vårdstyrelsen 18 mars

Mobila närvårdsteam ska utvecklas

Vid vårdstyrelsens möte presenterades en rapport som handlar om att utöka och utveckla uppdraget för Region Uppsalas mobila närvårdsteam. Åtgärdsförslagen antogs och förvaltningsdirektören för Nära vård och hälsa ska nu återkomma i med en lägesrapport i oktober.

De mobila närvårdsteamen infördes 2016 med ett antal uppdrag, som kompletterade den redan existerande vårdorganisationen. Exempelvis besök och bedömningar i samband med utskrivning från akut vårdtillfälle – här kan teamen förebygga återinskrivningar och besök på akutmottagningar. Detsamma gäller förebyggande besök och bedömningar i hemmet av akut karaktär. Teamen ska också kunna arbeta med kontinuerliga insatser till individer med komplexa behov, exempelvis mindre rörliga personer där hembesök är extra lämpliga. Därtill med medicinsk rådgivning, i första hand till kommunens sköterskor och hemtjänstpersonal.

De åtgärder som nu föreslås är i första hand att ta fram konkreta kommunikationsplaner kring vad som är Mobilt närvårdsteams uppdrag, och förmedla dessa till berörda samarbetspartner såsom Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, primärvården och länets kommuner. Det ska också säkerställas att det finns tydliga, uppdaterade och införda rutiner för samverkan med vårdgrannar (exempelvis kommunal omsorg). Syftet är att skapa förutsättningar för en god och nära samverkan.

Rapporten föreslår också att det startas ett pilotprojekt knutet till det kommande vårdcentrumet i Tierp, för att ta fram en konkret modell för de Mobila närvårdsteamens arbete med kontinuerliga insatser till personer med komplexa behov. Modellen ska sedan fungera som en grund för ett breddinförande av dessa insatser i hela länet.

Effekterna av de nyligen införda utökade öppettiderna för teamen ska följas upp och utvärderas. Öppettider samt behov av tillgänglighet under dygnet och veckoslutet ska kontinuerligt både följas upp och anpassas utifrån aktuella behov. Möjlighet för Mobila närvårdsteamet att lägga in patienter direkt vid Lasarettet i Enköping, på ett likartat sätt som redan tillämpas för Akademiska sjukhuset, ska även det utredas.

Region Uppsala ska ta fram handlingsplan för fast läkarkontakt

Region Uppsala ska skapa en handlingsplan för en fast läkarkontakt inom primärvården, i enlighet med den nationella överenskommelsen God och nära vård 2021. Detta beslutade vårdstyrelsen, hälso- och sjukvårdsdirektören fick uppdraget att ta fram handlingsplanen och redovisa denna i juni.

Enligt handlingarna i ärendet så syftar en fast läkarkontakt inom primärvården till en ökad kontinuitet inom vården. Av den nationella överenskommelsen framgår att senast vid utgången av 2022 så ska minst 55 procent av befolkningen i Sverige ha en fast namngiven läkarkontakt inom primärvården. För de i befolkningen som bor på ett särskilt boende för äldre och som där får sin huvudsakliga hälso- och sjukvård ska andelen som har en fast läkarkontakt vara minst 80 procent vid utgången av 2022.

Det finns särskilda riktade statsbidrag för satsningen på en fast läkarkontakt, under förutsättning av att dessa pengar fördelas finns det 10 miljoner kronor för satsningen under 2021.

Granskning av vårdval privat psykoterapi leder till åtgärdsplan

Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att återkomma med en åtgärdsplan till vårdstyrelsens sammanträde i juni. Detta beslutade vårdstyrelsen, efter att ha tagit del av en uppföljningsrapport om LOV privat psykoterapi, inom ramen för Lagen om Valfrihetssystem (LOV).

Hälso- och sjukvårdsdirektören beslutade 2020 att genomföra en fördjupad uppföljning av vårdgivare inom LOV privat psykoterapi. Uppföljningen har utförts av en extern oberoende granskare och kommer med ett antal förbättringsförslag. Journalgranskning visar att cirka 600 patienter har fått fler än de 40 terapisessioner som är vårdvalets gräns, under perioden 2012 – 2020. Många patienter har också en mycket omfattande problematik, med diagnoser som inte ingår i vårdvalets kriterier.

Hälso- och sjukhusdirektören lät därför de externa granskarna utföra även en fördjupad granskning av nio patienters fulla psykiatriska journaler.

Granskarna kom bland annat fram till att vårdgivarna inom vårdvalet ofta behandlar patienter med svår psykiatrisk eller psykosocial problematik, med andra diagnoser än de som ingår i kriterierna för vårdvalet. Remitterande läkare och psykologer följer oftast inte upp resultatet av behandlingen hos de upphandlade vårdgivarna. De har även svårt att kontrollera hur många sessioner som patienter redan fått och vem som tidigare remitterat patienten. Anteckningarna i journalerna vittnar inte heller om någon gemensam utvärdering av terapins effekter.

En rad rekommendationer ges till Region Uppsala, bland annat att specialistpsykiatrin behöver upprätta tydligare rutiner för vilka patienter som ska remitteras till vårdval privat psykoterapi. Remisserna behöver också bli tydligare. Dessa rekommendationer ska ligga till grund för den åtgärdsplan som hälso- och sjukvårdsdirektören ska återkomma med till junisammanträdet.
Som vanligt kan rapporten läsas i sin helhet på Region Uppsalas webbplats.