Campylobacter, läkarinformation

Laboratoriediagnostik

Fecesprov, se lokala laboratorieanvisningar. Det finns många olika campylobacterarter, men C. jejuni och C. coli är vanligast.

Smittvägar

Fekal-oral smitta. Omkring 40 procent av fallen är smittade i Sverige. Reservoaren finns inom djurvärlden. Fjäderfä, gris, nötkreatur, får, hund, katt är exempel på djur som kan bära på bakterien. Smitta överförs via förorenade livsmedel. Kyckling är en välkänd smittkälla, men utbrott från opastöriserad mjölk och fekalt förorenat vatten har också inträffat. Bakterien kan spridas mellan livsmedel vid oförsiktig hantering via exempelvis skärbrädor och köksredskap. Campylobacter dör vid upphettning till cirka 70 grader. Djupfrysning minskar mängden bakterier men eliminerar dem inte fullständigt.

Inkubationstid

Vanligen två till fem dagar (1–10 dagar).

Patienten och förhållningsregler:

• Smittsamhet: Normalt läker sjukdomen ut av sig själv inom en till två veckor men patienten utsöndrar bakterier i ytterligare några veckor. Längre bärarskap är ovanligt liksom smitta från person till person. 
• Behandling: Antibiotikabehandling har endast marginell effekt på symtomen och bör undvikas vid okomplicerad campylobacterdiarré. Antibiotika ges endast vid allvarlig enterokolit eller septisk infektion.
• Sjukskrivning/avstängning: Patienter med diarré ska sjukskrivas. Symtomfria personer, även inom så kallade riskyrken, som kan tillgodogöra sig hygieninformation kan återgå till arbete, skola eller förskola eftersom de erfarenhetsmässigt utgör en obetydlig smittrisk.
• Riskyrken: Personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel eller yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med kraftigt nedsatt immunförsvar. Person som arbetar med oförpackade livsmedel är enligt europeisk livsmedelslagstiftning* skyldig att omedelbart meddela sin arbetsledare om smittan.
• Förhållningsregler/hygienråd: Ge information, förhållningsregler och hygienråd till patienten (se ”Campylobacterinfektion, patientinformation”). Förhållningsreglerna ska journalföras.

Smittspårning och övriga åtgärder

Frågor till patienten:

• Ta uppgifter om arbete, skola, förskola.
• Fler sjuka i omgivningen?
• Resor inom och utom landet (resmål, arrangör, hotell, ut- och hemresedatum)?

Vid inhemsk smitta även:

• Hantering/intag av misstänkta livsmedel eller vatten (t.ex. från egen brunn eller i naturen)?
• Restaurangbesök?
• Djurkontakt?

Åtgärder:

• Provta kontakter med symtom.
• Vid misstanke om inhemsk livsmedelsburen/vattenburen smitta, samråd med smittskyddsläkare och kommunens miljö- och hälsoskyddskontor.
• Kontakta omgående smittskyddsläkaren vid misstanke om ansamling av fall.

Anmälan

Alla fall ska senast dagen efter diagnos anmälas till smittskyddsläkaren, enklast via www.sminet.se.

Kriterier för klinisk anmälan enligt smittskyddslagen
Se Folkhälsomyndighetens senaste version av Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.

*EG-förordningen 852/2004, bilaga II, kap VIII, punkt 2