Kartläggning av hur socialtjänsten i Uppsala län arbetar med skyddade boenden – Rapport 2020

Hur definierar, hanterar och samverkar kommunerna när det gäller skyddade boenden? Författare: Ehline Larsson, Geli Lytter. Område: barn och unga, missbruk och beroende, kvinnofrid, våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor, skyddat boende.

Kartläggningens syfte är att erhålla ökad kunskap om socialtjänstens arbete utifrån individens olika behov vid placering i skyddade boenden.

Frågeställningar

  • Hur definierar verksamheterna skyddat boende?
  • Hur arbetar kommunerna med skyddat boende?
  • Hur sker kommunernas samverkan med kvinnojouren gällande skyddat boende?
  • Hur sker kommunernas samverkan med polisen gällande skyddat boende?
  • Vad kan bidra till regional samverkan rörande skyddat boende?

Bakgrund

Våld inom nära relationer är ett samhällsproblem som kräver insatser på flera nivåer. För de individer som lever i en utsatt eller rentav livshotande situation, behövs skyddade boenden. Våldsutsatta personer i behov av skyddat boende är inte en homogen grupp, varje skyddssökande har individuella behov och förutsättningar.

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga skyddade boenden för våldsutsatta personer och göra en uppföljning av kvaliteten på dessa boenden samt en fördjupning vad gäller tillgänglig-het för personer med en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller våldsutsatta med missbruks- eller beroendeproblematik. Socialstyrelsen uppdrag redovisas i rapporten Kartläggning av skyddade boenden i Sverige1. Undersökningen riktas till landets samtliga skyddade boenden såväl ideella och kommunala som privata. Undersökningen avser inte kommunernas handläggning av ärenden som gäller våldsutsatta personer.

Länsstyrelserna i Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län har under år 2018 genomfört en kartlägg-ning av skyddade boenden i syfte att överblicka kvaliteten och identifiera olika utvecklingsområden. Resultatet tyder på att det finns ett behov av att effektivisera processen vid placering av våldsutsatta kvinnor. Särskilt problematiskt är det att finna boenden som kan möta behoven om det finns ytterligare problematik än enbart våldsutsatthet.2

Rådet för social hållbarhet i Uppsala län har beslutat att i det fortsatta länsgemensamma arbetet inom social hållbarhet prioritera området mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Inom detta område har Länsstyrelsen i Uppsala län fått ett uppdrag att tillsammans med kommunerna undersöka möjligheten till ett gemensamt skyddat boende för kvinnor med missbruksproblematik.

Den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS) i Uppsala län deltar under perioden 2018–2020 i ett av Sveriges kommuner och Regioner (SKR) finansierat projekt gällande Kvinnofrid.3 Syftet med projektet är att stödja länets socialtjänster kring samordning och utveckling inom området. I projektet bjuds utsedda kommunala kontaktpersoner regelbundet in till ett nätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling. I detta nätverk har rests önskemål att kartlägga hur kommunerna i länet arbetar med skyddat boende.

Den kartläggning som görs av FoU Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård (FoU-S) ska ge en överblick över kommunernas nulägessituation och utgöra ett underlag för systematiskt förbättringsarbete. Resultatet av kartläggningen kan användas som ett diskussionsunderlag för vidare arbete inom regionen, till exempel vid en diskussion om samverkan kring skyddat boende för kvinnor med missbruksproblematik.

Källor

  1. Socialstyrelsen, Kartläggning av skyddade boenden i Sverige, 2020.
  2. Länsstyrelserna i Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län, Kvalitén i skyddat boende En kartläggning i Gävleborg, Uppsala och Västmanland, 2018.
  3. SKR:s kvinnofridssatsning.

Kontakt

Geli Lytter

FoU-samordnare

Ehline Larsson

FoU-samordnare