Så tycker man om biståndshandläggningen i Uppsala län 2020 – Rapport 2021

Synpunkter på biståndshandläggning utifrån en enkät till brukare. Författare: Sanna Tjernström, FoU Socialtjänst. Område: delaktighet, brukarmedverkan, bistånd, äldre, äldreomsorg, funktionshinder, LSS.

Denna rapport presenterar och beskriver data som samlats in av Heby, Enköpings, Knivsta, Uppsala, Älvkarleby och Östhammars kommun i 2020 års enkätundersökning i syfte att kvalitetssäkra den myndighetsutövande verksamheten i frågor som gäller information, tillgänglighet, bemötande och den enskildes möjlighet till delaktighet och måluppfyllelse.

I huvudsak har resultatet av undersökningen presenterats på kommunnivå och länsnivå. Då datainsamlingen nu genomförts för andra året i rad och 2020 års material dessutom är mer omfattande, har även jämförelser mellan kön, ålder och uppgiftslämnare presenterats liksom jämförelser mellan 2019 och 2020 års resultat. Även om materialet från några kommuner är mer knapphändigt har vissa utvecklingsområden kunnat ringats in.

Resultatet har presenterats genom tre teman; Tillgänglighet, Bemötande och delaktighet samt Måluppfyllelse.

Tillgänglighet

När det kommer till tillgänglighet visar data att i genomsnitt nästan fyra av fem svarande är nöjda med möjligheterna att komma i kontakt med handläggare och att en högre andel män än kvinnor är nöjda. Materialet visar även att i genomsnitt nio av tio svarande tycker att det är mycket lätt eller ganska lätt att förstå informationen från handläggaren, med vissa skillnader mellan kommunerna. I genomsnitt tre av fyra svarande är även ganska nöjda eller nöjda med omfattningen på den information som lämnats och även här är fler män nöjda.

Förbättringspotential finns samtidigt. I genomsnitt uppgav var tionde svarande exempelvis att det är ganska eller mycket svårt att komma i kontakt med handläggaren. Denna studie ger dock inga svar kring bakomliggande orsaker. En fördjupande studie som ringar in på vilket sätt det är svårt att komma i kontakt med handläggare rekommenderas därför innan eventuella förändringar genomförs i syfte att förbättra tillgängligheten.

Bemötnde och delaktighet

Biståndshandläggare är idag både myndighetsutövare och socialarbetare, grindvakter och ansvariga för förebyggande och motiverande insatser. Det är därför av stor vikt att handläggaren både kan kommunicera sitt deltagande och inhämta synpunkter från den enskilde och dennes anhöriga. När det kommer till bemötande och delaktighet visar data att i genomsnitt fyra av fem svarande uppgett att handläggaren visar mycket eller ganska stor förståelse för den enskildes situation och att anhöriga och personer 81 år och äldre är mer restriktiva i sin bedömning. Vissa variationer mellan kommunerna förekommer även. Data visar också att i genomsnitt sex av tio av de svarande uppgett att handläggaren i ganska hög eller hög utsträckning frågar efter den enskildes synpunkter på hur dennes situation skulle kunna förändras. Här är skillnaden marginell sett till kön men desto större sett till ålder där de allra äldsta i en lägre grad uppgett att de tillfrågats. Av materialet följer även att i genomsnitt fler än sex av tio svarande uppgett att den enskilde omsorgsanvändaren mycket eller ganska mycket kunnat påverka valet av de insatser som handläggaren sedan beviljar. Även här är anhöriga är mer restriktiva i sin skattning än den enskilde själv. Fler än i genomsnitt var femte svarande har samtidigt uppgett att möjligheten att kunna påverka valet av insatser varit få eller obefintliga.

Ovanstående uppgifter är intressanta då verksamhet enligt socialtjänstlagen ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet (1 kap. 1 § SoL) och lagstiftaren även betonat att äldre personer så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges (5 kap. 5 § SoL). Detta signalerar att kommunerna inte ska nöja sig med att fyra av fem upplever att handläggaren visar förståelse för deras situation eller att sex av tio upplever att handläggaren frågar efter den enskildes synpunkter och att de verkligen kan påverka valet av de insatser som handläggaren sedan beviljar. Kommunerna behöver ställa sig frågan hur kommunikationen mellan handläggare, den enskilde omsorgsanvändaren och anhöriga kan förändras.

Måluppfyllelse

För det avslutande temat, måluppfyllelse, visar data att flertalet svarande skattar insatsens betydelse högt och endast ett fåtal har svarat att insatsen varken har stor eller liten betydelse eller att insatsen har liten eller ingen betydelse. Flertalet svarande har även uppgett att beviljat stöd motsvarar behovet av hjälp i ganska hög eller hög utsträckning. Data visar även att ju större förståelse den enskilde eller dennes anhöriga upplever att handläggaren har för den enskildes situation, och ju större upplevda möjligheter det finns att påverka valet av insatser, desto större betydelse och träffsäkerhet tillskrivs beviljad insats. Även här finns skillnader sett till kön, ålder och svarande. Anhöriga och äldre pensionärer är mer restriktiva i sin skattning av insatsens betydelse och kvinnor och äldre pensionärer är mer restriktiva i sin skattning av insatsens träffsäkerhet. Förbättringspotential föreligger således.

Kontakt

Sanna Tjernström

FoU-samordnare