Spelproblem i Sverige – Rapport 2018

Sammanställning / kartläggning av befintligt kunskapsstöd. Författare: Marianne Winqvist, FoU socialtjänst. Område: spelberoende, spelmissbruk, missbruk och beroende.

I socialtjänstlagen likställdes från och med den 1 januari 2018 spelmissbruk med missbruk av alkohol och andra substanser. Kommunerna har fått ett utvidgat ansvar för att motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga. Hälso-och sjukvårdens ansvar för barns behov av information, råd och stöd om förälder (eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med) missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel, utökas så att det även gäller vid spelmissbruk. Kravet på överenskommelse om ett samarbete mellan kommun och landsting/region om personer som missbrukar substanser ska även omfatta personer som missbrukar spel om pengar. Folkhälsomyndigheten har ettuppdrag från regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem. I uppdraget ingår bland annat att ta fram och sprida ett nationellt kunskapsstöd om spelproblem och hur de kan förebyggas. Socialstyrelsen har också tagit fram ett kunskapsstöd om spel om pengar samt specifika rekommendationer till hälso-och sjukvården och socialtjänsten för stöd och behandling. Det finns alltså en hel del arbete gjort i Sverige när det gäller att analysera och skapa kunskap om spel om pengar och spelproblem. Syftet med föreliggande rapport är att sammanställa detta kunskapsstöd. Befolkningsstudieroch använda begrepp

Folkhälsomyndigheten har genomfört tre stora befolkningsundersökningar om spel om pengar och hälsa. Inom ramen för Swegs (Swedish gambling study), åren 1997/98, telefonintervjuades 7137 personer i åldrarna 15 –74 år. I projektet, Swelogs(Swedish longitudinal gambling study), genomfördes fyra upprepade mätningar på samma individer under åren 2008/9, 2009/10, 2012 och 2014. År 2008 telefonintervjuades 8167 individer. Inom både Swegs och Swelogs har olika fördjupningsstudier genomförts. Swelogs 2.0, en prevalensstudie, genomfördes år 2015. Urvalet uppgick till 21000 personer varav 9420 svarade. Den statistik som används i denna rapport är huvudsakligen hämtad från Folkhälsomyndighetens befolkningsstudier.Spel om pengarinnefattar spel där en person satsar pengar och där slumpen är inblandad. Vanliga spelformer är lotter, bingo, spelmaskiner, kasinospel, sportspel, nummerspel som Keno, Lotto och hästspel som trav. Spelproblem är enligt Folkhälsomyndigheten ett samlingsbegrepp som beskriver negativa sociala, ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser som spel kan få. Begreppet innefattar allt från stora till små problem och allt från enstaka negativa konsekvenser till många allvarliga problem på flera områden. En person med spelproblem harsvårt att begränsa utgifter eller tiden som används för att spela om pengar. Konsekvenserna drabbar den enskilde själv, men även anhöriga och samhället. Spelproblemkan också vara ett mått på ett allvarligt spelproblem utifrån ett specifikt mätinstrument.

I Socialstyrelsens terminologi föregår spelproblem de mer allvarliga problemen som diagnosticerat spelberoende eller spelmissbruk.Ytterligare begrepp som används inom området och som ofta är kopplade till specifik diagnos eller mätinstrument är: Hasardspelsyndrom, problemspelande, riskabelt spelande, riskabla spelvanor, spelberoende och överdrivet spelande. De många olika begreppen och inkonsekvent användande av desamma försvårar ibland läsning och tolkning av texter inom området.

Omfattning av spelande

De allra flesta har någon gång spelat om pengar. Mellan åren 2008 och 2015 minskade andelen som spelat någon gång senaste året, från 70 till 58 procent. Andelen som spelade varje månad minskade från 44 till 27 procent. Hushållen lägger dock fortfarande nerlika stor andel av inkomsten på spel som förut. Det är färre personer som spelar för större summor pengar. Speldeltagandet har minskat i alla spelformer utom Bingo. Andelen män som har spelat är större än andelen kvinnor i alla spelformer utom lotterier där andelen kvinnor är större och Bingo där spelandet är lika stort mellan män och kvinnor. Mest pengar satsades enligt Swelogs 2.0 på hästar, tätt följt av poker. Internetspelandet har ökat, men när det gäller spelformerna spel på hästar och lotterier är det en större andel som spelat i butik, på travbana etc. än via Internet.

Spelproblem

Spelproblem är ett folkhälsoproblem. Ungefär två procent (1,7 procent) av befolkningen i åldern 18 –84 år har problem med sitt spelande, det vill säga ungefär 134000 personer. För 31000 av dessa är problemen allvarliga. Ytterligare fyra procent av befolkningen ligger i riskzonen. Problemspelande har minskat från drygt 160000 till 134000 personer, men bland dessa har andelen med mer allvarliga problem ökat. Longitudinella studier visas att andelen personer med spelproblem är ”rörlig”. Många som hade spelproblem vid ett mättillfälle hade inte det vid nästa mätning då nya personer istället tillkommit. Spelproblem förekommer i alla befolkningsgrupper och i alla spelformer, men syns inte och är ojämnt fördelade. Fler män än kvinnor har spelproblem. Män spelar oftare, för högre insatser, på fler spel och på spel med högre riskpotential. På senare tid har andelen medelålders kvinnor med problemspelande ökat.

Riskfaktorer

  • Spel om pengar under skol-eller arbetstid
  • Otrygg uppväxt
  • Frekvent TV-och datorspelande
  • Närstående spelar om pengar
  • Vänner tycker att spel om pengar är viktigt
  • Riskkonsumtion av alkohol
  • Att spela ofta, för höga summor och på spel med hög riskpotential
  • Dålig allmän och psykisk hälsa
  • Hög impulsivitet, tro på att spelandet leder till ökad inkomst
  • Livshändelse som separation och dödsfall
  • Tidigare spelproblem

Skyddsfaktorer

  • Tryggt bostadsområde
  • Ekonomisk trygghet
  • Utbildning
  • Trygg uppväxt
  • Närstående och vänner som inte spelar själva och som inte tycker spel om pengar är viktigt
  • Senarelagd speldebut
  • Sociala aktiviteter och goda sociala relationer
  • God allmän och psykisk hälsa

(Folkhälsomyndigheten 2017).

En del spel är mer farliga än andra när det gäller utvecklande av spelproblem. Problemspelande är vanligast bland dem som spelar minst varje månad på spelautomater (38 procent), kasino (34 procent) och poker (31 procent). Personer med problemspelande är desom satsar mest pengar på spel med hög risk och andelen med problemspelande är högre bland dem som spelat via Internet det senaste året i jämförelse med ombud, i butik etc. En annan riskfaktor är servering av alkohol i samband med spel. Spelreklamen har stadigt ökat. Personer med spelproblem utsätts för mer spelreklam än andra. Slutsatser som Folkhälsomyndigheten drar utifrån egna studier och internationell forskning är att spelreklam inte tycks vara en avgörande faktor till spelproblem bland befolkningeni stort, men den kan öka spelandet och upplevas som problem av enskilda personer.

Konsekvenser av spelproblem

Spelproblem kan leda till stora negativa konsekvenser för den enskilde, anhöriga och för samhället i stort. Följdverkningarna liknar dem som förekommer vid missbruk och beroende av alkohol och narkotika, men de ekonomiska problemen är i allmänhet mer uttalade. Förutom de personer som har spelproblem drabbas även cirka 170000 personer som lever tillsammans med någon som har spelproblem, varav 82000 är barn.Svårigheter som förekommer hos anhöriga är försämrad ekonomi, ohälsa, alkoholkonsumtion och känslor av skuld och skam. Relationer skadas av bristande tillit, konflikter och irritation. Anhöriga bidrar till att personer med spelproblem söker hjälp, ökar sannolikheten att spelaren stannar kvar i behandling och att den får effekt. Anhöriga behöver stöd för egen del och för att kunna hjälpa sin närstående med spelproblem.

Att uppmärksamma och behandla spelproblem

Det är enligt Kunskapsguiden.se intelätt att veta att någon har spelproblem. Ekonomiska problem är centrala och socialtjänstens verksamhet för ekonomiskt bistånd samt budget-och skuldrådgivningär viktiga för att upptäcka spelproblem. Socialtjänsternas barn, familje-och ungdomsenheterböruppmärksamma eventuella spelproblem hos unga och föräldrar i samband med barnavårdsutredningar. Psykisk ohälsa, självmordstankar och alkohol-och narkotikaproblem kan vara orsakade av spelproblem och kan också vara samsjuklighet med spelproblem. För att kunna lösa de problem personerna primärt söker för och för att kunna erbjuda tidiga åtgärder, är det av vikt att socialtjänstens missbruksvård, psykiatrin, beroendevården och primärvårdenär medvetna om eventuell förekomst av spelproblem. Även rättsväsendethar en viktig funktion när det gäller att upptäcka spelproblem.

Det förhållningssätt som Socialstyrelsen förordar i professionellas möten med personer med spelproblem är att lyssna aktivt, bekräfta det som personen säger och att ha ett öppet förhållningssätt och respektfullt bemötande. Det är viktigt att erbjuda insatser snabbt. Eftersom spelproblem ofta är förknippade med andra problem behövs ofta samverkan mellan olika aktörer och instanser. Enligt Kunskapsguiden kan följande aktörer vara inblandade:

  • Husläkarmottagning/vårdcentral i fråga om till exempel läkemedelsbehandling eller stressproblem och lättare psykisk ohälsa.
  • Psykiatrisk vård när det gäller alvarlig psykisk ohälsa och akut psykisk sjukdom.
  • Specialistpsykiatri vid exempelvis utredningar av adhd eller bipolaritet.
  • Beroendemottagning vid samsjuklighet med andra beroenden.
  • Budget-och skuldrådgivning gällande skulder.
  • Ekonomiskt bistånd vid otillräckliga inkomster.
  • Socialtjänstens barn-och familjeenheter vid misstanke om att barn far illa.
  • Socialtjänstens missbruksvård vid samtidigt substansmissbruk.

Socialstyrelsens har publicerat ett kunskapsstöd med nationella rekommendationer om behandling av spelmissbruk och spelberoende. (Socialstyrelsen 2017b). Socialstyrelsen ger sex bör-respektive kan-rekommendationer till hälso-och sjukvården och socialtjänsten att använda i arbetet med personer med spelproblem, spelberoende eller spelmissbruk. Rekommendationerna kan ligga till grund för beslut på gruppnivå, men bör anpassas till individens särskildabehov, förutsättningar och omständigheter i mötet med enskilda. Rekommendationerna gällande kartläggnings-och utredningsarbetelyder:Hälso-och sjukvården och socialtjänsten -bör använda korta frågeformulär för att upptäcka och uppmärksamma spelproblem.-bör använda bedömningsinstrument vid utredning av missbruk eller beroende av spel om pengar.-kan använda speldagbok för att få information om spelmönster hos personer med missbruk eller beroende av spel om pengar.Rekommendationerna när det gäller behandlinglyder:Hälso-och sjukvården och socialtjänsten -bör erbjuda KBT till personer med missbruk eller beroende av spel om pengar.-bör erbjuda kombinationen KBT och MI till personer med missbruk eller beroende av spel om pengar, som har särskilt behov av motivationshöjande insats.-böroerbjuda KBT till personer med missbruk eller beroende av spel om pengar och samtidigt missbruk eller beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel.oerbjuda KBT till personer med missbruk eller beroende av spel om pengar och en samtidig annan psykiatrisk diagnosSammantaget gör Socialstyrelsen bedömningen att den förändrade lagstiftningen och de nya rekommendationerna kommer att leda till att hälso-och sjukvård och socialtjänst kommer i kontakt med fler personer med spelmissbruk eller spelberoende och att fler kommer att erbjudas stöd och behandling. Personal behöver ökad kompetens och utbildning.För råd och stöd till personer med spelproblem och deras anhöriga finns den nationella Stödlinjen, dit man kan vända sig via telefon, chatt och e-post. För den enskilde finns också specifika spelansvarsverktyg utarbetade för att hjälpa till att hålla spelandet på en hälsosam nivå.

Förebyggande arbete

Det går enligt Folkhälsomyndigheten att förebygga spelproblem, men vi vet inte vilka metoder som är effektiva. Den kunskap som finns om risk-och skyddsfaktorer kan användas samt metoder som haft effekt inom ett annat ANDTS-område. Genomförda åtgärder måste följas upp och utvärderas noga.Kartläggning av Folkhälsomyndigheten visade år 2015 att det i de allra flesta kommuner intepågick något förebyggande arbete. Förebyggande arbete förekom i tio procent av landets kommuner och exempel är ekonomiskt stöd till ideella organisationer, kompetensutveckling, medvetenhet om var spelautomater placeras vid tillståndsgivning, samverkan med andra aktörer samt informationsinsatser på arbetsplatser, i skola och föreningsliv. De allra flesta kommunerna angav att de behövde kunskap om spelproblem eller kunskap om hur spelproblem kan förebyggas. Fem landsting/regioner arbetade förebyggande mot spelproblem. Detta gjordes genom ekonomiskt stöd till ideella organisationer eller genom att integrera insatser i folkhälsoinsatser rörande ANDT-frågor eller indirekt i samband med insatser mot missbruksfrågor eller datorspelsprevention. Nästan samtliga landsting/regioner uppgav att de behövde mer kunskap om spelproblem och förebyggande arbete.

De faktorer om omständigheter som enligt Folkhälsomyndigheten (2017a) påverkar omfattning och utveckling av spelproblem och som därmed skulle kunna utgöra underlag för utformande av förebyggande arbete och andra insatser, är:

  • Lagar och policy; spelreglering och resurser till förebyggande verksamhet och behandling.
  • Vård och stöd; tillgång till behandling och skuldreglering.
  • Spelens utformning; snabbhet på spel, ljus-och ljudeffekter, spelansvarsåtgärder som gränssättning av tid och pengar.
  • Socialt stöd och relationer; spelmönster och spelproblem bland familj och vänner.
  • Spelmiljö; personalens utbildning, tillgång till alkohol ochspelens placering i lokalen.
  • Tillgänglighet och exponering; öppettider, ålderssättning och prissättning.-Marknadsföring; reklamens målgrupper och innehåll.
  • Individens situation, egenskaper och beteende; psykisk ohälsa, bristande impulskontroll, riskabla alkoholvanor och livshändelser som påverkar spelandet.
  • Information och utbildning; konsumentupplysning, information om negativa konsekvenser och risker med spel, utbildning och kunskap om var man kan få stöd och hjälp

(Folkhälsomyndigheten 2017a).

Spel ochspelproblem hos barn och ungdomar

I Sverige råder en 18-årsgräns för att få spela om pengar, men spel förekommer ändå bland barn och ungdomar. Lotterier, spelautomater och sportspel är de vanligaste spelformerna i åldern 16 –17 år. För pojkar tillkommer också poker. Andelen minderåriga som spelar om pengar har minskat kraftigt under åren 2008 –2015. Även spelproblemen har minskat. Andelen med problemspelande bland flickor i åldern 16 –17 år minskade från drygt två till knappt en procent och bland pojkarna från fem till en och en halv procent. Låga betyg, otrygg uppväxt, förtäring av alkohol samt psykisk ohälsa är riskfaktorer.
8(43)För att undvika spelproblem som vuxen är det viktigt att skjuta upp speldebuten, skapa spelfria miljöer, begränsa marknadsföringen och se till att unga med spelproblem får stöd. Vägen till spelproblem kan enligt Fröberg (2015) vara olika för unga kvinnor och unga män. Det finns enligt SBU inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna uttala sig om vilka förebyggande interventioner som kan ha positiv effekt för barn och ungdomar. En majoritet av barn och ungdomar har någon gång varit med i en idrottsförening och eftersom studier har visat att det finns en förhöjd risk för spelproblem bland unga inom idrottsrörelse och på idrottslinjer, utgör idrottsrörelsen, enligt Folkhälsomyndigheten, en viktig arena för att förebygga spelproblem.

Många barn växer upp med spelproblem i familjen. Åtgärder som gynnar barn som växer upp i familjer med spelproblem är enligt Folkhälsomyndigheten att föräldrarna får en bättre situation och hälsa och att barnet har tillgång till andra stödjande vuxna, får stöd i skolarbetet och bygger upp en förmåga att hantera situationen.Vanliga problem i samband med att förälder eller vårdnadshavare har spelproblem och som drabbar barn och unga är: ekonomiska svårigheter, vräkning eller hot om vräkning, arbetslöshet, separation eller skilsmässa, konflikter, våld mot barnet eller någon annan i familjen, föräldern riskkonsumerar alkohol eller använder droger, föräldern är deprimerad eller har ångest, föräldern är känslomässigt eller praktiskt frånvarande samt bristande tillit (www.Kunskapsguiden.se).

Kunskapsläget

Vi vet en hel del om spelproblemens omfattning och vad de innebär, men mindre om behandlingars effektivitet och framför allt hur problemen kan förebyggas.Enligt Socialstyrelsen är kunskapsområdet som behandlar utredning, vård och behandling av spelmissbruk och spelberoende relativtungt och det finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att kunna bedöma nyttan av olika insatser. För de rekommendationer som Socialstyrelsen ger har den forskningsbaserade kunskapen kompletterats med erfarenhetsbaserad kunskap från en konsensuspanel. Studier om kostnadseffektivitet för behandlingsåtgärder saknas också. Forte fann år 2013 att kunskap saknas om hur effektiva de spelansvarsåtgärder är som spelbolagen genomför, hur balansen ser ut mellan positiva och negativa samhällseffekter av spelande (intäkter och arbetstillfällen i relation till vårdkostnader och lidande) och sambandet mellan spelkonsumtion och spelproblem. Vi saknar också, enligt Folkhälsomyndigheten, kunskap om hur faktorer på samhällsnivå påverkar spelproblem liksom hur likheteroch skillnader gällande risk-och skyddsfaktorerna ser ut för olika grupper i befolkningen. Kunskap om effekter av regleringsformer, tillsyn och tillståndsgivning, reklam, öppettider, kampanjer, åldersgränser, information i spellokalen, uttagsautomater påspelställen och klocka på spelmaskiner, saknas också.

Vill du läsa mer? Vi skickar materialet snabbt, digitalt och utan kostnad.

Mejla beställning