Tidiga samordnade insatser

Här får du en bild av vad begreppet tidiga samordnade insatser innebär samt vilka aktiviteter och modeller det kan handla om. Område: barn och unga, samverkan.

Begreppet tidiga insatser brukar användas generellt kring t ex förebyggande insatser eller åtgärdande insatser i ett tidigt skede av ogynnsam utveckling. Tidiga samordnade insatser definieras såhär av socialstyrelsen och Skolverket:

Med tidiga och samordnade insatser menas insatser som

  • ges tidigt i ett skede av en ogynnsam utveckling, oavsett barnets ålder
  • är medvetet organiserade som en väl fungerande helhet
  • sett ur barnets perspektiv och hela situationen

Berörda aktörer

När man pratar om tidiga insatser generellt så innefattar man ofta en mängd olika verksamheter som möter barn och unga. Men när man pratar om tidiga samordnade insatser utifrån menar man samverkan mellan socialtjänst, elevhälsa, hälso- och sjukvård, förskola och skola.

Skottlandsmodellen

Många tänker på Skottlandsmodellen när man pratar om tidiga samordnande insatser. Skottlandsmodellen genomsyrar hela samhället i Skottland. Modellen består av ett antal aktiviteter/delar. Man kan använda delar av Skottlandsmodellen när man utvecklar tidiga samordnade insatser. Vill du veta mer om Skottlandsmodellen kan du se vårt inspelade bildspel.

Första linjen

Många tänker att en förstärkt första linje är en form av tidig samordnad insats. Första linjen är den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Vad som avses med och ingår i första linjens vård är inte tydligt definierat, och i olika sjukvårdssystem utförs den av olika aktörer och vårdtyper.

Första linjen kan illustreras med hjälp av en pyramid. I pyramidens bas finns de generella insatser som erbjuds alla barn. Dessa insatser är framförallt förebyggande till sin natur. I toppen finns specialistinsatser som riktar sig till en mindre grupp barn som behöver mer specialiserad hjälp och som för de allra flesta tillstånd inte kommer att vara den första instans som barn och familjer vänder sig till. Mitt emellan dessa nivåer finns första linjen.
Regioner och kommuner kan förstärka första linje-arbetet för tidiga, samordnade insatser på olika sätt, men ofta sker det genom samverkan i tvärprofessionella team.

Några arbetar elevhälsobaserat, vilket betyder att skolan, elevhälsan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården arbetar tillsammans för att erbjuda förebyggande och tidiga insatser med elevhälsan som gemensam arena och skolan som bas.
Ett annat sätt att utveckla första linje-arbetet kan vara att förstärka vårdcentralens roll och barnkompetens, till exempel med barnpsykolog. Detta kan medföra att ansvarsgränserna mellan till exempel vårdcentral och barn- och ungdomspsykiatrin /BUP) blir förtydligas.

Områden och aktiviteter

Tidiga samordnade insatser tas fram i diskussion mellan verksamheter. Det finns ingen modell som kan anses vara mer riktig än någon annan. En genomgång av olika nation­ellt förekommande modeller för tidiga samordnade insatser tydliggör att de består av en mängd olika aktiviteter. Tidiga samordnade insatser är således ett begrepp som innefattar en mängd olika aktiviteter. Dessa aktiviteter kan delas in i ett antal områden.

Tidiga samordnade insatser kan se olika ut. De flesta modeller är dock uppbyggda på någon eller några av dessa områden. Det kan vara omfattande modeller som bygger på flera/majoriteten av dessa områden och det kan vara avgränsade modeller som endast innehåller någon enstaka aktivitet från ett område.

Gemensamma styrdokument

Dessa kan vara kommunala eller regionala.
• Samverkansavtal och överenskommelser kan ange ledning och styrning, utförande och finansiering. T ex Närvårdsstrategin i Uppsala län beskriver samverkan i Uppsala län inom hälsa, omsorg, vård och stöd. Och den i Uppsala län antagna överenskommelsen om samverkan kring barn och unga placerade utanför hemmet, som anger att kartläggning av tidiga samordnade insatser ska ske lokal i Uppsala län.
• Handlingsplaner kan ange aktiviteter som ska ske för att uppnå ett visst resultat. T ex lokala och länsövergripande handlingsplaner som tagits fram gällande psykisk hälsa eller det stödmaterial som tagits fram utifrån SKR:s handlingsplan mot missbruk och beroende 13-29 år.
• Gemensamma kompetensutvecklings- eller introduktionsplaner kan ses som en del av styrning och ledning och kan utgöra ett verktyg att möjliggöra samsyn.
• Rutiner – ett tydliggörande av hur den beslutade riktningen ska utföras i praktiken, för att säkerställa utförande och kvalitet. T ex samverkan vid skolfrånvaro som indikerar risk, säkerställa överlämning mellan olika verksamheter, tidigt identifiera risk för utanförskap, agerande vid misstanke om att ungdomar missbrukar alkohol eller droger respektive begår brott, samverka kring mobbning.

Gemensamma kartläggningar/beskrivningar

• Målgruppen: gemensam definition, volym, problematik.
• Processkartor: tydliggör ansvar och roller, visar glapp eller överlappningar, tidskritiska perioder m.m. Processkartan ska tas fram ur individens perspektiv och inte organisationernas.
• Genomförda och pågående projekt, satsningar och aktiviteter. Här är viktigt att även undersöka om de utfördes som planerat, om de kvalitetssäkrades och vilket resultat de fick.
• Berörda aktörers ansvar och uppdrag. Detta är en grund för att skapa samsyn och något som medarbetare ofta tar upp som ett behov, att få veta mer om varandras ansvar och uppdrag.
• Begrepp och termer. Synliggörande av begrepp och termer bidrar till samsyn.
• Befintlig extern och intern samverkan. Synliggörande av den samverkan som sker. Ofta pratas mest om extern samverkan, men intern samverkan är lika svårt och behöver lika tydlig styrning. Befintlig samverkan är en viktig bas för utveckling av nya samordnade insatser.
• Modeller för delaktighet. Vilka modeller för delaktighet används inom era olika verksamheter och hur kan dessa nyttjas även inom tidiga samordnade insatser.
• Avvikelser och synpunkter är viktiga delar inom kvalitetssäkring. Att analysera sin verksamhets avvikelser och synpunkter för att sedan diskutera dessa i samverkan, är ett bra verktyg för att utveckla och kvalitetssäkra samverkan ur ett individperspektiv.

Gemensam information

Att informera om varandras verksamheter underlättar för individen. Det finns flera exempel på databaser där individen själv kan söka på befintliga verksamheter hos både kommunen och landstinget. Individen får då en beskrivning av verksamheten och kontaktuppgifter. I Uppsala län fanns tidigare t ex SAGA-portalen.

Familjeguiden i Degerfors är en databas där de samlat information om de verksamheter och resurser som arbetar för att stärka barn, unga och familjer i Degerfors kommun. https://www.degerfors.se/omsorg-och-stod/stod-till-barn-unga-och-familj/familjeguiden.html

I Jönköping har man in samverkan tagit fram en liknande hemsida där föräldrar kan få råd och stöd i sitt föräldraskap.

Även broschyrer är ett bra sätt att gemensamt formulera information kring gemensamma insatser eller insatser riktade till individen.

Infoteket om funktionshinder, som är en verksamhet inom Region Uppsala, har på sin hemsida information om var barn och vuxna med funktionsnedsättning kan vända sig vid behov av stöd och hjälp. Den informerar både om verksamheter inom region och kommun.

Gemensamma kompetensinsatser

Gemensamma kompetensinsatser är en grund för att skapa samsyn. Det bästa är om dessa gemensamma kompetensinsatser är kopplade till en gemensam kompetens- och utvecklingsplan. Det kan vara utbildningsdagar, föreläsningar, föreläsningar, seminarier. Även att man i verksamheterna läser utvald litteratur skapar samsyn och bidrar till samverkan.

Även gemensamma planeringsdagar och workshops är verktyg för att skapa samsyn och utveckla samverkan. Gemensam handledning kan vara ett verktyg som bidrar till verksamhetsutveckling.

Gemensamma teorier, synsätt och verktyg

Trygghetsperson/samordnare: utsedd person som fungerar som den främsta kontakten i frågor där ett barn, ungdom eller föräldrar har bekymmer och som ger råd, information, stöd och, om det behövs, hjälper till i kontakt med andra professioner. (Skottlandsmodellen)

Välbefinnandehjulet: Bedömningsverktyg som kan användas för att avgöra om barnet ges de förutsättningar det behöver för en gynnsam uppväxt eller om ytterligare åtgärder behöver initieras. (Skottlandsmodellen)

Min världstriangel används för att identifiera mer signifikanta problem som riskerar att påverka barnets utveckling. Den används för att säkerställa en holistisk syn på barnet och för ta fram information om hur barnet växer och utvecklas, vilka resurser som finns runt barnet och vad barnet behöver av de vuxna. (Skottlandsmodellen)

Motståndskraftsmatrisen visar barnets motståndskraft och sårbarhet utifrån karaktärsdrag hos barnet, familjekretsen och det samhälle barnet befinner sig i samt utifrån händelser, omständigheter och faktorer i barnets miljö. (Skottlandsmodellen)

Fem grundläggande frågor är ett verktyg för att t ex tydliggöra om all viktig information kommit fram, vilka insatser som kan ges direkt och om det behövs samverkan med fler aktörer. (Skottlandsmodellen)

Barnets plan: verktyget ska bidra till att snabbt kunna identifiera behov av extra stöd och därmed kunna sätta in tidiga, samordnade åtgärder för att vända den uppkomna problematiska situationen i en mer positiv riktning. (Skottlandsmodellen)

ESTER – Evidensbaserad strukturerad bedömning av Risk och skyddsfaktorer. Bedömningen syftar till att underlätta, systematisera och strukturera bedömning och dokumentation av risker, skydd och insatser till unga i risk för eller med normbrytande beteende. Ester-bedomning.se
Samordnad individuell plan (SIP): ska upprättas tillsammans med brukare om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas och brukaren önskar det. https://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-13053&docId=DocPlusSTYR-13053

Gemensamma team

Tvärprofessionella team på ledningsnivå: Ett viktigt forum för att diskutera styrning och utveckling av samverkan. Inom HSVO finns en grupp för tjänsteledning länsövergripande och en grupp för tjänsteledning inom varje lokal närvårdssamverkan.

Det kan även skapas tvärprofessionella ledningsteam inom en tidig samordnad insats och ha uppdraget som styrgrupp. Detta är en viktig funktion inom en tidig samordnad insats.

Konsultationsteam med avidentifierade ärenden: Detta är ett sätt att stödja varandra med individen i fokus. Det kan vara fasta tvärprofessionella team som diskuterar avidentifierade ärenden. Det kan även vara så att en yrkesgrupp stödjer en annan yrkesgrupp, t ex socialtjänsten stödjer skolan eller psykiatrin stödjer socialtjänsten. SUF t ex utgör ett konsultationsteam.

Tvärprofessionella team som diskuterar ärenden: Detta är ett sätt att skapa helhetssyn kring individen. Det är här viktigt att arbeta med samtycke. Alla verksamheter behöver ta in samtycke för att kunna delge information. SIMBA-team/SAMLA-team i Västra Götaland är en form av sådant team. Teamet består (oftast) av barnpsykolog från primärvården, kurator eller specialpedagog från elevhälsan och familjerådgivare från socialtjänsten. Teamet är inriktad på konsultation kring barn där familjen gett samtycke samt upprättandet av professionell plan /samordnad individuell plan. Målgrupp är barn och unga mellan 6 och 18 år med lindrig psykisk ohälsa. Kan ses som en insats inom förstärkt första linje. HTL team i Västerbotten fungerar på liknande sätt. De har även tagit fram en handbok för att beskriva hur de arbetar.

Tvärprofessionella team som utför insatser: Detta är ett operativt verktyg för samverkan. De diskussioner som SIMBA/SAMLA/HTL-teamens för på individnivå kan leda fram till att även insatser utförs. Insatserna kan utföras samtidigt eller i en planerad följd. Inom denna kategori kan även gemensamma insatser utvecklas och utföras.

Gemensamma arenor / Resurser på varandras arenor

”Tillsammans för varje barn” i Falun är ett pilotprojekt där elevhälsoteamet på en grundskola har kompletterats med personal från socialtjänsten och Regionen (familjebehandlare och arbetsterapeut). De finns på skolan en gång per månad. Inom tre förskolor har det startats en barnhälsogrupp, där till exempel familjebehandlare, arbetsterapeut och BVC-sköterska kommer till förskolan varannan månad. Inom projektet har kommunens och Regionens föräldraskapsstöd flyttats till skolan och förskolan.

I Karlskrona har man tagit fram en modell för tidiga samordnade insatser för barn, unga och deras familjer förskola & skola. Där deltar t ex personal från socialtjänsten och Regionen på föräldramöten och man bjuder in till gemensamma temakvällar.

I Bjuv testar man att kommunens råd och stöd kan genomföra stödsamtal och att regionens första linje kan genomföra behandlingssamtal i skolans lokaler under dagtid för berörda barn och föräldrar.

I Uppsala kommun finns projektet Socialarbetare i skolan, där två medarbetare från socialtjänsten finns i skolan och arbetar relationsskapande med att identifiera barn och unga som riskerar att hamna i utanförskap och erbjuder bland annat gruppverksamheter.

I Hallstahammar finns barn- och ungdomscoacher som arbetar uppsökande och förebyggande med ett relationsskapande och coachande arbetssätt. Coacherna fungerar som en länk mellan barn och unga, familjer och myndigheter och har ett tätt samarbete med skola, socialtjänst, ungdomsmottagning, polis, fritidsverksamhet, kultur- och föreningsliv. Vid misstanke om narkotika- och/eller alkoholpåverkan kan de lotsa vidare till behandling.

En familjecentral är en verksamhet som riktar sig till barn och föräldrar och som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande. En familjecentral ska minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. Familjecentraler finns i lite olika omfattning/organisation i alla kommuner utom Heby.

Inom den utveckling som sker genom Effektiv och nära vård är tanken att samverkan ska kunna ske vid vårdcentrum. På ett vårdcentrum ska olika kompetenser från båda huvudmännen kunna samarbeta i team och i nätverk utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Kontakt