Är renodlade tjänster mer attraktiva för undersköterskor?

Bakgrund

Sveriges åldrande befolkning blir allt större till antalet och dessutom ökar medellivslängden i landet. Detta, tillsammans med stora strukturella förändringar av omsorgens uppbyggnad, kan delvis förklara såväl den stora ökningen av anställda undersköterskor i kommunalt finansierade verksamheter, liksom ökningen av dessa anställdas årsarbetstid. Exempelvis åligger ansvaret för viss primärvård i hemmet upp till sjuksköterskenivå numera på många av Sveriges kommuner och satsningar sker även på att erbjuda omsorgens medarbetare heltidstjänster (Utredningen Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, 2017). Samtidigt lider den kommunalt finansierade äldreomsorgen av både personal- som kompetensbrist. Såväl statliga utredningar (se exempelvis Utredningen Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen, 2017) som fackförbund (se exempelvis Kommunal, 2021) har därför påtalat behovet av mer utbildad personal inom äldreomsorgen och att de utbildningar som finns också måste bli bättre då kunskapsnivån bland undersköterskor som genomgått omvårdnadsutbildning idag är ojämn. Med anledning av detta har det nyligen beslutats att titeln undersköterska ska bli en skyddad titel som kräver erhållen examen från gymnasieskolans vård och omsorgsprogram (Sveriges riksdag, 2021).

Sammanfattningsvis är bristen på kvalificerad omsorgspersonal stor och som en konsekvens av detta är konkurrensen mellan arbetsgivarna påtaglig när det kommer till att rekrytera kunniga undersköterskor (SCB, 2016). Branschorganisationen SKR, tidigare SKL (2015) menar att arbets-givarna, för att möta denna rekryteringsutmaning, därför behöver tänka nytt så att varje kompetens inom omsorgen används på rätt sätt.

Ett exempel på ett sådant nytänkande finns i Knivsta. Där har kommunens enda kommunalt drivna äldreboende, Estrids gård, sökt och tagit emot statliga stimulansmedel i ett försök att skapa mer attraktiva tjänster för undersköterskor på boendet. Förhoppningen är att detta ska leda till att de undersköterskor som redan är anställda på Estrids gård vill stanna på arbetsplatsen samt att fler undersköterskor lockas till boendet i framtiden.

Estrids gård

Estrids gård är ett boende i centrala Knivsta bestående av 54 platser, varav 9 korttids- och växelvårdsplatser, fördelat på tre våningsplan. Ett av våningsplanen består av demensavdel-ningar och avdelningarna på övriga våningsplan har omvårdnadsinriktning (F. Sanati, personlig kommunikation, juni 2021). På boendet arbetar omkring 60 medarbetare inkluderat arbets-ledare, administrativ personal, sjuksköterskor, lokalvårdare och kökspersonal. Från boendet utgår också kommunens nattpatrull. Den stora majoriteten av medarbetarna är dock boendets omsorgspersonal, det vill säga undersköterskor (n= 38) och vårdbiträden (n= 11) (Knivsta kommun, 2019) och flertalet av dessa har arbetat på boendet sedan starten 2011 (F. Sanati, personlig kommunikation, september, 2021). Under senare år har ledningen haft som mål att kunna erbjuda heltidsanställningar, något som resulterat i att 83% av medarbetarna nu arbetar heltid (F. Sanati, personlig kommunikation, juni 2021).  

Projektbeskrivning

Omsorgspersonalens dagliga arbetsuppgifter fördelades innan projektstart oberoende av deras specifika kompetens (med undantag av de arbetsuppgifter som kräver undersköterske-kompetens). Arbetsuppgifterna bestod av serviceinsatser och omvårdnadsarbete samt viss delegerad hälso- och sjukvård. Serviceinsatser innebär moment som städning av de boendes lägenheter, förberedelse inför måltider, disk efter måltider och tvätt. Omvårdnadsarbete, som sker i den dagliga kontakten med den enskilde, innebär bland annat hjälp med hygien och påklädning, samvaro och aktiviteter inom ramen för kontaktmannaskapet (Knivsta kommun, 2019). Denna arbetsfördelning upplevdes inte fungera optimalt och medarbetare uttryckte att de kände sig stressade på arbetet och hade svårt att prioritera bland arbetsuppgifterna (Knivsta kommun, 2019).

Knivsta kommun sökte därför år 2019 stimulansmedel utifrån SKR:s och statens överens-kommelse En investering för utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare för projektet
att skapa mer attraktiva tjänster för undersköterskor på Estrids gård. Enligt planeringen skulle stimulansmedlen finansiera två heltidstjänster som servicemedarbetare under projektperioden 1 april – 31 december 2020. Servicemedarbetarna skulle arbeta på var sitt våningsplan där verksamheten har omsorgsinriktning och arbetsuppgifterna skulle bestå av serviceinsatser såsom städning, tvätt, disk och måltidshjälp samt att tillsammans med omsorgspersonal genomföra gruppaktiviteter. Servicemedarbetarna skulle därigenom avlasta undersköterskorna som då enbart skulle kunna ägna sig åt att ge omvårdnad och sina uppdrag inom kontaktmannaskapet, det vill säga uppgifter inom ramen för sin yrkeskompetens. Projektets idé var att denna ren-odling av tjänsterna gör dem mer attraktiva för undersköterskor (Knivsta kommun, 2019).

Studier har visat att det finns en rad aspekter som leder till att människor upplever en tjänst som attraktiv (se exempelvis SKR, 2019). Det kan handla om arbetsuppgifterna i sig men även kompetens, psykosocial arbetsmiljö, lön och huruvida arbetstiderna är flexibla (se exempelvis SKR, 2019). Projektet på Estrids gård handlade om att renodla tjänster för undersköterskor, vilket knyter an till aspekterna arbetsuppgifter, kompetens, och psykosocial arbetsmiljö. Med bakgrund av detta formulerades fyra effektmål för projektet, på följande vis:

Effektmål 1: Undersköterskorna tycker att deras kompetens tillvaratas i större utsträckning, i jämförelse med innan projektet startade.
Effektmål 2: Undersköterskorna är mer nöjda med sin arbetssituation, i jämförelse med innan projektet startade.
Effektmål 3: Undersköterskorna känner sig mindre stressade, i jämförelse med innan projektet startade.
Effektmål 4: Sjukskrivningarna minskar.

Genomförande – det blir inte alltid som man tänkt sig

Projektet genomfördes som planerat under nio månaders tid. Vissa svårigheter förekom dock inledningsvis kring rekrytering av servicemedarbetare. Båda tjänsterna tillsattes under projek-tets inledande månad men en av tjänsterna var därefter vakant under två månaders tid. En ytterligare resurs provade på uppdraget innan denna tjänst från och med slutet av september bemannades med den servicemedarbetare som sedan arbetade under hela den avslutande projektperioden. Vid det andra berörda våningsplanet har anställningen fungerat väl under hela projektet (F. Sanati, personlig kommunikation, juni 2021).

Projektets genomförande sammanföll också med covid-19 pandemins intåg i Sverige och Knivsta kommun. Boendet drabbades av ett utbrott under juni 2020 och många personer beviljade särskilt boende, korttidsplats eller växelvårdsplats valde att inte nyttja platsen på Estrids gård. Beläggningen per helår som för år 2019 låg på 97 % var därför vid utgången av år 2020 nere på 80 % (F. Sanati, personlig kommunikation, juni 2021).

Trots den låga beläggningen minskade inte ordinarie bemanning under projekttiden, men under hösten skedde anpassningar genom att vikarie inte sattes in som ersättare under ordinarie personals frånvaro, då beläggningen under denna tid var särskilt låg (F. Sanati, personlig kommunikation, september 2021). Men oaktat den lägre beläggningen och de extra resurserna i form av servicemedarbetare, har projekttiden inneburit en delvis hektisk arbetssituation för medarbetarna. Många nya rutiner har införts med anledning av pandemin och rutiner och direktiv har ändrats fortlöpande vilket påverkat medarbetarna som varit tvungna att uppdatera sig. Estrids gård har även haft svårigheter kring rekrytering av sjuksköterskor under projekttiden med resultat att flera inhyrda sjuksköterskor haft kortare uppdrag. Bemanningen med fysioterapeut och arbetsterapeut har dock varit stabil (F. Sanati, personlig kommunikation, juni 2021). Sammantaget finns det således flera aspekter, utöver en renodling av undersköterskornas tjänster, som påverkat det dagliga arbetet på Estrids gård under projekttiden.

Utvärdering av projektet

FoU Socialtjänst fick i samband med att Knivsta kommun erhöll de statliga stimulansmedlen i uppdrag att utvärdera projektet för att svara på om projektet resulterat i mer attraktiva tjänster för undersköterskor samt huruvida projektet nått sina effektmål. Att mäta effekterna av en insats i socialt arbete är dock omvittnat komplicerat (se exempelvis Blom, Morén & Nygren, 2011 och Macdonald & Popay, 2010). Det brukar sägas att man, för att med säkerhet ska kunna mäta en insats effekter, bör genomföra randomiserade kontrollerade studier, det vill säga studier som slumpvis delar in deltagarna i två grupper där den ena gruppen får tillgång till insatsen, den andra inte (Bohlin & Sager, 2011).
Utvärderingen av projektet på Estrids gård är ingen randomiserad kontrollerad studie utan kan istället beskrivas som en ”före-efter-utvärdering” (jmf. Eriksson & Karlsson, 2016) där undersköterskornas uppfattningar samlades in innan projektet startade och efter projektet avslutats. En analys av datamaterialet kan därför visa om och i så fall vilka förändringar som projekttiden medfört, men en sådan undersökning kan aldrig med säkerhet fastställa att förändringen är insatsens förtjänst (Eriksson & Karlsson, 2016). I detta fall utgörs också insatsen av ett projekt som pågått under nio månader, en förhållandevis lång tid under vilken flera förändringar kan ha inträffat som kan påverka undersköterskornas uppfattning om sin anställning, samt i vilken grad de varit sjukskrivna. Detta gäller inte minst för året 2020 då covid-19 lamslog en hel värld. På Estrids gård påverkade den, som beskrivits ovan, beläggning av platserna (som minskade) och sjukskrivning av personalen (som ökade) (F. Sanati, personlig kommunikation, juni 2021). Det är också oklart i vilken utsträckning problemen med att rekrytera en sjuksköterska har påverkat personalens uppfattningar.
Uppföljningen inkluderar inte heller effektmål 4. Folkhälsomyndighetens (2021) starka rekommendationer kring att stanna hemma vid minsta förkylningssymtom har medfört att FoU Socialtjänst i samråd med enhetschef på Estrids gård beslutat att inte följa upp effektmålet eftersom sjukfrånvaron med anledning av restriktionerna inte längre anses vara ett relevant mått.