Socialarbetare i skolan

Bakgrund

Det tvååriga projektet Socialarbetare i skolan startades i stadsdelarna Gottsunda och Valsätra i maj 2019. Fyra skolor var inledningsvis involverade i projektet men kom efter en tid att minskas ned till tre.

Projektet syftar till att tidigt identifiera barn och ungdomar som ligger i riskzonen för droger, kriminalitet eller annat riskbeteende samt till att uppmärksamma socialt nedbrytande mönster. För att möta syftet arbetar två socialarbetare i skolorna och i närområdet. Tanken är att de ska identifiera unga med riskbeteenden redan i ett tidigt skede genom att etablera relationer till barnen, ungdomarna och deras familjer. Vidare syftar projektet till att motivera barn och ungdomar till förändring samt att hjälpa familjer med att göra egenansökan till socialtjänsten. På så vis kan socialtjänsten i ett tidigt skede påbörja ett förebyggande arbete. Ett mål med projektet är att arbeta för att alla elever kan delta i undervisning och klara sin utbildning.

Projektets drivs inom ramen för Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun. Huvudmännen kontaktade FoU Socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård (FoU-S) med en förfrågan om att utvärdera projektet, utifrån en ambition att sprida projektet till andra skolor och stadsdelar såväl som att permanenta projektet.

Syfte och frågeställningar

Syftet med processutvärderingen är att, utifrån de inblandade professionella aktörernas perspektiv, identifiera vilka delar av projektet som fungerar och vilka delar som kan utvecklas ytterligare. Processutvärderingen formulerade följande frågeställningar:

• Vad består uppdraget som Socialarbetare i skolan har och finns det samsyn mellan de olika professionella aktörerna kring detta?
• Vilka förutsättningar och begränsningar finns för att socialarbetarna ska kunna genomföra sitt uppdrag i enlighet med projektets syfte?
• Vilka är projektets målgrupp och finns samsyn mellan de olika professionella aktörerna om detta?
• Hur fungerar samarbetet mellan de olika professionella aktörerna som är inblandade i projektet, utifrån projektets syfte?

Metod

Datainsamling har skett genom digitala fokusgruppsintervjuer med de olika involverade aktörerna i projektet. Sammanlagt har sju fokusgrupper genomförts, med ledningsfunktioner inom socialtjänst och skola, funktionerna socialarbetare i skolan, elevhälsa, socialtjänst myndighet, socialtjänst råd och stöd samt med polis och väktare. Både rektor och elevhälsa på den skola som valde att avsluta projektet har också intervjuats. Intervjuerna genomfördes av samordnare och utvecklingsledare inom FoU-S. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom en förenklad kvalitativ innehållsanalys, som genomförts av vetenskaplig handledare. De preliminära resultaten från analysen presenterades vid ett digitalt analysseminarium där alla intervjupersoner bjudits in, för att kunna validera resultaten med intervjupersonerna.

Resultat

Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar som processutvärderingen söker besvara, och presenteras som teman under respektive fråga.

Vad består uppdraget som Socialarbetare i skolan har och finns det samsyn mellan de olika professionella aktörerna kring detta?

Socialarbetare i skolan arbetar relationsskapande.Bland intervjupersonerna finns samsyn kring vad Socialarbetare i skolan har arbetat med och vad projektet innehåller. Enligt intervjupersonerna har socialarbetare i skolan byggt relationer med barn och ungdomar i riskzonen för kriminalitet, missbruk och destruktiva beteenden. Genom att finnas i olika miljöer, i ”verkligheten” och på nätet, bygga förtroende hos barnen och ungdomarna, vara stödperson vid möten, bygger socialarbetare i skolan relationer med barn och ungdomar. Deras relationer med, och kunskap om, barnen och ungdomarna gör att de kan individanpassa sig, kan se saker ur barnets eller den unges perspektiv, och därmed få ökad förståelse för deras agerande och bidra med helhetsperspektiv.

Socialarbetare i skolan har också byggt relationer med barnens och ungdomarnas familjer. Genom att ta kontakt med föräldrar, delta i möten och vara ett stöd för barnen och ungdomarna bygger de upp förtroende för socialtjänsten hos familjerna. Från socialtjänst perspektiv är dessa relationer med barn, ungdomar och familjer mycket uppskattade och något som har möjlighet att förbättra mötet med familjen och barnet eller den unge vid utredningar och stödinsatser.

I detta relationsskapande arbete beskrivs socialarbetare i skolan som ambassadörer för socialtjänsten. Genom att bygga upp förtroende och minska den rädsla som finns för socialtjänsten i många familjer i området så ökar de sannolikheten att familjerna vill och vågar söka eller ta emot hjälp från socialtjänsten. På detta sätt beskrivs socialarbetare i skolan av intervjupersonerna som en bro mellan familjerna och olika professionella aktörer, främst socialtjänsten, snarare än en bro mellan aktörerna.

Socialarbetare i skolan är informationskanal mellan aktörer

I den mån socialarbetare i skolan är en bro mellan aktörer, är det främst som informationskanal och informationsbärare mellan aktörerna, enligt intervjupersonerna. Genom sitt arbete i många olika miljöer, har de mycket information och kunskap om barnen och ungdomarna och de miljöer de vistas i som andra inte har. De har socialarbetarens blick i skolmiljön, vilket ger dem goda förutsättningar att upptäcka problematiska tendenser och riskbeteenden. Deras goda kunskaper om barnen och ungdomarna, och i viss mån familjerna, gör att andra aktörer kontaktar socialarbetare i skolan för att ta del av den informationen. Socialtjänsten kan till exempel ta stöd av socialarbetare i skolan vid bedömning av vilka som bör bjudas in till nätverksmöten.

Socialarbetare i skolans kunskaper om och relationer med barnen och ungdomarna upplevs också vara till nytta i miljöer där de håller till på fritiden. Väktare nämner exempelvis att socialarbetare i skolan, på grund av sina kunskaper haft förutsättningar att följa upp och stödja barnen, ungdomarna och deras familjer vid ordningsstörningar i Gottsunda centrum.
Intervjupersonerna betonar att sekretessen är viktig och upprätthålls, men att det är en fråga som ofta aktualiseras vid dessa informationsutbyten. En fokusgrupp kommenterar att om information färdas mellan flera olika personer kan den förvanskas, vilket kan bli fallet om socialarbetare i skolan används för att få information från andra aktörer eller från barnet, den unge eller dennes familj.

Socialarbetare i skolan är en lots till stöd.Enligt intervjupersonerna är en stor del av socialarbetare i skolans arbete att identifiera målgruppen för projektet och lotsa dem vidare till tillgängligt stöd och insatser. I detta arbete ingår också att med socialarbetarens erfarenhet och kompetens kunna avgöra vilken typ av stöd eller insats som kan vara aktuell. Det kan till exempel innebära att göra en bedömning av hur akut en situation är, om en orosanmälan är nödvändig, eller om socialarbetaren i skolan kan arbeta mer långsiktigt med att uppmuntra familjen att göra en egenansökan till socialtjänsten. En egenansökan, där familjen själv söker stöd, har större förankring och legitimitet hos familjen och därmed större chans att bli lyckosam.

I brist på tillgängliga insatser att hänvisa till erbjuder socialarbetare i skolan själva vissa insatser, så som att organisera feriejobb under sommar- och höstlov eller samtalsgrupper. De använder även verktyg som Min karta. En av fokusgrupperna uppger att de uppskattar att barnen och ungdomarna får ta del av dessa insatser och verktyg. Men de uttrycker också viss undran kring om det finns barn och ungdomar som borde få tillgång till dessa insatser men inte får det.

Otydlighet i Socialarbetare i skolans uppdrag.Som uppdraget beskrivs ovan finns en relativt stor samsyn bland de intervjuade. Det finns också en samsyn kring vad socialarbetare i skolan har bidragit med. Det finns dock också samsyn kring att socialarbetare i skolans uppdrag är otydligt. Flera av de intervjuade aktörerna uttrycker osäkerhet kring projektets innehåll, och nämner att deras kolleger inte heller har kunskap om vad socialarbetare i skolan är och i vilka frågor de kan vända sig till dem. Flera framför en känsla av att olika aktörer haft olika förväntningar på vad socialarbetare i skolan kan bidra med.

Alla intervjupersoner beskriver att socialarbetare i skolan har lagt ned mycket arbete på att tillsammans med berörda aktörer hitta former för sitt uppdrag, och muta in arbetsuppgifter som kan anses vara deras.

Vilka förutsättningar och begränsningar finns för att socialarbetarna ska kunna genomföra sitt uppdrag i enlighet med projektets syfte?

Relationerna är nyckeln i Socialarbetare i skolans uppdrag.Socialarbetare i skolan och flera andra aktörer är överens om att det är relationerna till barnen och ungdomarna som är den viktigaste förutsättningen för att socialarbetare i skolan ska kunna utföra sitt uppdrag. Det är dessa relationer som möjliggör ambassadörskapet för socialtjänsten, uppmuntran att söka stöd för den familj som behöver det och att stärka barnen och ungdomarnas röst i utredningar och vid möten.

Denna del av socialarbetaren i skolans uppdrag är av nödvändighet delvis personbunden, eftersom relationsskapande kräver kontinuitet och långsiktighet. Socialarbetare i skolan nämner specifikt att det varit viktigt för deras uppdrag att kunna arbeta långsiktigt i relationerna med familjer – att inte avkrävas snabba resultat. På så sätt har relationen kunnat få ta den tid som krävts för att bygga upp förtroende, och därefter har socialarbetare i skolan kunnat uppmuntra till att söka stöd där det behövts.

Socialarbete i skolans roll uppfattas som splittrad och krävande.Uppdraget som beskrivs ovan kräver närvaro i många olika miljöer på olika tider – skola, fritidsgård, hembesök hos familjer, olika ställen där barn och ungdomar hänger på kvällstid, nätverksmöten, samt också att finnas på plats i socialtjänstens kontor. Detta har inneburit att socialarbetaren i skolans roll av flera intervjupersoner upplevts som splittrad.

Dessa många och varierade miljöer där socialarbetare i skolan verkar innebär också att rollen kräver bred kompetens och erfarenhet. Som socialarbetare i skolan krävs att man kan bygga förtroende både hos barn, ungdomar och oroliga föräldrar och hantera de relationer som ingår i skolmiljön och vid socialtjänsten.

Brist på resurser.Många av de intervjuade konstaterade att socialarbetare i skolan, trots sin titel, endast haft begränsad tid förlagd i skolan. Detta beror dels på den splittrade rollen, dels på att de kan ha bemannat flera skolor, och haft restid mellan dessa. I förlängningen har detta bidragit till att så lite tid av deras arbetstid förlagts i respektive skola.

Flera upplever också att de extra resurser som skulle tillsättas vid socialtjänst myndighet har saknats under stor del av tiden som projektet löpt. Vilka effekter det har fått är svårt att uttala sig om anser intervjupersonerna, men de konstaterar även att den bristande kontinuiteten på socialtjänst myndighet kan ha spelat in i att kontakterna mellan socialarbetare i skolan och myndighet försvårats.

I en av fokusgrupperna nämns att under tiden socialarbetare i skolan arbetat i området har fältverksamheten i Gottsunda inte bedrivits som tidigare. Detta menar de kan ha påverkat rollen, då socialarbetare i skolan kan ha behövt lägga mer tid utanför skolan än planerat.

Mycket av socialarbetare i skolans tid i projektet har gått till att hitta arbetsformer för uppdraget, snarare än att arbeta med uppdraget i sig. Flera nämner att uppdraget i sig har varit uppskattat och att det därför är viktigt att ta vara på det arbete socialarbetare i skolan lagt ned på att hitta arbetsformer och uppdrag.

Otydlighet i uppdraget och bristande förankring.Den otydlighet som finns i socialarbetares i skolans uppdrag har påverkat möjligheterna för andra aktörer att samverka med socialarbetare i skolan. Osäkerheten kring vad som ingår i socialarbetare i skolans uppdrag och därmed vad man kan ”ha socialarbetare i skolan till” utgör ett hinder för att ta kontakt. Flera intervjupersoner inom socialtjänsten anger att deras kolleger inte har vetskap om socialarbetare i skolan och vad projektet innehåller, och därför inte heller kontaktar dem. Frågan om detta också kan leda till otydlighet gentemot familjer lyfts i en av intervjuerna.

Flera intervjupersoner beskriver att bristande förankring i skolan försvårat samverkan kring socialarbetare i skolan. Företrädare för skolan upplever att de inte fått vara med och forma socialarbetare i skolans roll, trots att den i hög grad är förlagd i skolan. De upplever inte heller att de inbjudits att berätta om sina behov, och har i slutändan inte heller haft socialarbetare i skolan så mycket på plats i skolan som de förväntat sig. En känsla som uppstått är att de ”haft socialarbetare i skolan på nåder”. Detta har försvårat deras samarbete både med socialarbetare i skolan och med Socialtjänsten kring projektet.

Inom socialtjänsten nämns att projektet inte förankrats högre upp i organisationen. Detta har inneburit att information om projektet och uppmuntran att involvera socialarbetare i skolan i ärenden eller sammanhang inte förts ut på ett tydligt sätt. Det har i vissa fall också lett till otydliga mandat hos socialarbetare i skolan. Kunskapen om socialarbetare i skolan inom socialtjänsten bedöms som låg. De kontakter som arbetats upp har i hög grad byggt på informella kontakter utifrån att man delat arbetsplats och ”träffats i korridoren”.

En ytterligare fråga som lyfts i intervjuerna är om otydligheten i uppdraget försvårat rekryteringen till tjänsterna som socialarbetare i skolan.

Vilka är projektets målgrupp och finns det samsyn mellan de olika professionella aktörerna om detta?

Barn och ungdomar i riskzonen för kriminalitet och missbruk

Intervjuerna visar att det råder i stort sett samsyn kring vilken projektets målgrupp är – barn och ungdomar i mellan- och högstadieålder i riskzon för kriminalitet, missbruk och destruktiva beteenden. Målgruppen beskrivs på lite olika sätt utifrån intervjupersonernas olika perspektiv, men innebär ungefär samma personkrets. Skolledarna pratar mer om målgruppen i termer av ”elever som inte klarar skolan” men verkar mena ungefär samma. Intervjupersonerna konstaterar att målgruppen innebär att socialarbetare i skolan gör ett ”semi-förebyggande” arbete. Många av barnen och ungdomarna som aktualiseras av socialarbetare i skolan har redan varit aktuella hos socialtjänsten.

En grupp som uppmärksammats i projektet är yngre syskon till ungdomar som rör sig i riskzonen för kriminalitet. Identifieringen av barn och ungdomar i riskzon har lett till familjearbete med fokus på småsyskon.
Den ursprungliga målgruppen definierades utifrån ålder som elever i mellan- och högstadium. Intervjupersonerna beskriver att projektets faktiska fokus i flera fall legat på mellanstadieelever, vilket upplevts som positivt, då socialarbetare i skolan då kunnat följa dem uppåt i klasserna. Det har lett till större kontinuitet.

En fråga som lyftes i flera intervjuer var hur socialarbetare i skolan kan nå barn och ungdomar som inte är utåtagerande, men som likväl ingår i målgruppen. Detta tycks vara något som socialarbetare i skolan aktivt diskuterat och arbetat med, exempelvis genom att starta en tjejgrupp.

Hur fungerar samarbetet mellan de olika professionella aktörerna som är inblandade i projektet, utifrån projektets syfte?

Samverkan bygger på informella kontakter

Socialtjänst myndighet anger att de haft ett gott samarbete och informationsutbyte med socialarbetare i skolan. Dock har detta byggt på informella kontakter, baserat på att de delar lokaler. Flera aktörer kommenterar att de samarbetat väl med socialarbetare i skolan, men att detta samarbete varit personbundet, och att kontakten ofta uppstått på grund av ett specifikt ärende. Det har alltså inte funnits etablerade samverkansformer där de kommit i kontakt med socialarbetare i skolan. Detta innebär att det inte finns några strukturer att ”ta över” för en eventuell ny person i rollen som socialarbetare i skolan.

På samma sätt som socialarbetare i skolan lagt mycket tid på att formulera sitt uppdrag, har de lagt tid på att hitta sätt att göra det i samverkan. Andra aktörer har även de lagt ned mycket tid på att hitta dessa samverkansformer.

Flera intervjupersoner beskriver att de otydliga samverkansformerna har försvårat uppdraget, i och med att kontaktvägar och sätt att samarbeta behövt uppfinnas inom projektet, samt att det funnits svårigheter att kommunicera vad som är ens uppdrag.

Strukturer för samverkan

De strukturer för samverkan som lyfts fram i intervjuerna är främst SSPF-möten. SSPF står för samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid. Socialarbetare i skolan ser SSPF som ett viktigt verktyg och en plattform för samverkan där de kan finnas med för att stödja barnet eller den unge.
Socialarbetare i skolan har haft regelbundna avstämningar med vakter och polis, vilket upplevts som välfungerande. Kontinuiteten som funnits inom närpolisen i Gottsunda uppfattas ha bidragit till detta.

Diskussion

Perspektiv på uppdraget

Socialarbetare i skolan är både ett övergripande samverkansuppdrag som involverar flera berörda parter, och ett konkret uppdrag som utförs av en specifik funktion. Resultatet av utvärderingen visar att berörda parter blandar dessa två sätt att se på projektet. För framtida utveckling kan det vara betydelsefullt att synliggöra dessa olika delar; samverkan kontra funktion.

Utvärderingen visar att uppdraget beskrivs utifrån flera olika perspektiv, till exempel utifrån arbetsuppgifter för funktionerna, förekommande verktyg som funktionerna kan eller önskar använda, samverkans- och relationsskapande, hur mycket resurser som förekommer i projektet eller på vilka arenor som projektet utförs. Det är positivt att flera olika perspektiv kring innehållet i projektet lyfts fram och det finns även en relativt stor samsyn bland de intervjuade kring de olika perspektivens innehåll. Det finns dock också en samsyn kring att socialarbetare i skolans uppdrag är otydligt, att det förekommer olika förväntningar och att det finns brister i förankringen. För att skapa samsyn kring uppdraget behöver berörda parter löpande ges möjlighet att diskutera olika perspektiv och hur de påverkar uppdraget. Det är viktigt att diskussionerna förs systematiskt och utvecklingsinriktat.

Perspektiv på barnet/den unge

Genom att socialarbetare i skolan befinner sig på flera olika arenor kan ett helhetsperspektiv skapas kring barnet eller ungdomen. Socialarbetare i skolan kan även stödja familjen, förtydliga socialtjäns-tens uppdrag och fungera som en ambassadör för socialtjänsten. Eftersom socialarbetare i skolan utgår från skolans arena så fungerar projektet som en bro mellan barnet eller den unge, familjen, skolan och socialtjänsten. Då socialtjänsten och skolan utgår från olika lagstiftning och uppdrag kan projektet skapa ett mervärde och en ökad förståelse hos barnet eller den unge och dennes familj samt hos berörda verksamheter. Då socialarbetare i skolan är en ny roll som kan tolkas på olikas sätt, kan det vara av betydelse att löpande reflektera över hur uppdraget beskrivs för barnet eller den unge och dennes familj så att inte missförstånd eller felaktiga förväntningar uppkommer.

Familjen som målgrupp

Utvärderingen visar att det i stort sett råder samsyn kring vilken målgrupp som projektet riktar sig mot. Många av barnen och ungdomarna som aktualiseras inom ramen för projektet är eller har varit aktuella hos socialtjänstens myndighetsdel. Identifieringen av barn och ungdomar i riskzon för kriminalitet, missbruk och destruktiva beteenden har lett till ett familjearbete med fokus på småsyskon. En reflektion är att målgruppen kan ses som barn och ungdomar i riskzon, men att målgruppen även skulle kunna definieras som familjer med barn i riskzon. Det skulle kunna förtydliga inriktningen av familjeinriktat arbetssätt och föräldraskapsstöd.

Verktyg kontra insatser

En stor del av socialarbetare i skolans uppdrag är att identifiera målgruppen för projektet och genom relationsskapande stödja dem att ansöka om eller ta emot tillgängligt stöd och insatser. Socialarbetare i skolan erbjuder eller använder även vissa verktyg inom ramen för projektet, såsom Min karta och feriejobb under sommar och höstlov. Det kan här ur kvalitets- och rättssäkerhetsperspektiv vara av bety¬delse att reflektera över om dessa stöd är relationsskapande verktyg eller om de utgör insatser enligt Socialtjänstlagen.

Perspektiv på samverkan

Socialarbetare i skolan utgör en informationskanal och informationsbärare mellan aktörerna. Projektet medför att information når fram och kan användas som ett stöd för barnet eller den unge och dennes familj. Då socialarbetare i skolan rör sig på flera olika arenor och informationen ofta har uppstått genom relationen till barnet, den unge eller familjen kan det vara av vikt att löpande diskutera och fundera kring sekretessfrågor. För att kvalitetssäkra projektet kan det även vara viktigt att samverkans¬parterna återkommande diskuterar socialarbetare i skolans roll som relationsskapare kontra informationsbärare så att inte olika förväntningar uppkommer.

I projektet ingår inte formaliserad samverkan med polis och väktare, men socialarbetare i skolan möter dessa professioner inom ramen för sina olika arenor. Detta stärker socialarbetare i skolans förmåga att skapa ett helhetsperspektiv kring barnet eller den unge. Det kan dock förekomma förväntningar även från dessa samverkansparter på socialarbetare i skolan att fungera som en informationsbärare, varför det är vik¬tigt att även här förtydliga det uppdrag som socialarbetare i skolan har.

Långsiktig stabilitet

Berörda parter är överens om att relationsskapandet är den viktigaste förutsättningen för att uppdra-get som socialarbetare i skolan ska kunna utföras. Det är dessa relationer som möjliggör ambassadörskapet för socialtjänsten, uppmuntran att söka stöd för den familj som behöver det och att stärka barnens och ungdomarnas röst i utredningar och vid möten. Relationsskapande är personbundet och kräver kontinuitet och långsiktigt. Det är därför av vikt att erhålla långsiktig stabilitet inom projektet. Detta kan handla om till exempel tydlighet i uppdraget, närvarande arbetsledning och skapande av samsyn.

I uppdraget ingår närvaro i många olika miljöer på olika tider med olika samverkansparter, vilket innebär att rollen uppfattas som splittrad och krävande. Det är dock samma faktorer som bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv kring barnet eller den unge. Detta innebär att upplägget kräver en bred kompetens och erfarenhet från dels den som utför de konkreta arbetsuppgifterna, dels de berörda parter som ska samverka inom ramen för projektet. Då faktorerna bidrar till projektets syfte är det av vikt att säkerställa att de inte samtidigt blir en källa för frustration och otydlighet.

Struktur för systematiskt utvecklingsarbete

Projektet har medfört utökad samverkan på individnivå mellan skola och socialtjänst kring barn och ungdomar. Flera av de intervjuade parterna upplever att de haft ett gott samarbete och informationsutbyte, det finns dock en upplevelse av att detta skett genom informella kontakter och varit personbundet. Kontakten har ofta uppstått på grund av ett specifikt ärende snarare än att det funnits etablerade samverkansformer. Det har inom projektet funnits få kontaktytor för systematiskt utvecklingsarbete. En struktur för systematiskt utvecklingsarbete skulle kunna möjliggöra löpande diskussioner kring innehållet i uppdraget för att säkerställa att det inte utvecklas olika beroende på enskilda medarbetare. Inom ramen för strukturen kan berörda parter till exempel skapa utrymme för samsyn, tydliggöra ansvar och roller, utveckla samverkansformer samt säkerställa implementering och långsiktig förankring av innehållet och uppdraget.

Slutsats

Denna processutvärdering visar att socialarbetare i skolans huvudfunktion är att bygga relationer med barn och ungdomar i riskzonen för kriminalitet, missbruk och destruktiva beteenden. De bygger också relationer med barnen och ungdomarnas familjer. Dessa relationer gör att de blir ambassadörer för socialtjänsten, och kan både uppmuntra familjer att söka stöd och att stärka barnen och ungdomarnas röst i utredningar. Socialarbetare i skolan är också en informationskanal mellan berörda aktörer. En stor del av socialarbetare i skolan arbete är att identifiera målgruppen för projektet och lotsa dem vidare till tillgängligt stöd och insatser. Det finns samsyn kring både uppdraget och målgruppen, men det har funnits en otydlighet i uppdraget. Det har krävts mycket arbete att konkretisera och skapa en roll som inte överlappar med andras roller. En stor del av samverkan mellan aktörerna har skett genom informella eller personbundna kontakter, och är i behov av att formaliseras.