2021 – vårdcentrumens år för Effektiv och nära vård

Ett vårdcentrum kan beskrivas som en nod där kompetenser från den kommunala och regionala primärvården samlas i syfte att ge invånaren tillgång till samordnad vård. Det handlar om vård som inte finns på dagens alla vårdcentraler, till exempel jourverksamhet, utredning och behandling vid psykisk ohälsa hos barn, röntgen och närvårdsplatser. Även aktörer i den nära vården som inte är samlokaliserade i den så kallade noden ingår, exempelvis vård i hemmet, vårdcentraler, socialtjänst, elevhälsa och verksamheter inom ideell sektor. Alla aktörer som ingår i ett vårdcentrum samarbetar nätverksbaserat så att invånarna därmed får tillgång till nära vård på nya sätt. Det blir därför en enkel väg in för patienten när hen har behov av samordnad fysisk eller digital vård med stöd av olika kompetenser.

Först ut att öppna upp vårdcentrum är Centrala Uppsala och Tierp, där också Älvkarleby kommuns invånare ingår. Fokus ligger på de tre målgrupperna äldre med komplexa behov, vuxna samt barn och unga med psykisk ohälsa.

– Omställningen av vården handlar till stor del om att utveckla ett arbetssätt som är proaktivt, samskapande och samordnat både i det direkta vårdmötet med patienten men också mellan berörda huvudmän och andra aktörer som verkar i den nära vården. Under året kommer därför mycket att handla om att testa utvecklade arbetssätt för målgrupperna men också om utvecklad ledning och samordning för den nära vården. Ett exempel på ett utvecklat arbetssätt är gemensamma remissronder där patienten träffar alla i vårdteamet samtidigt istället för var och en för sig.  Det är otroligt roligt och inspirerande att följa de alltmer konkreta stegen inom omställningen, säger Åsa Himmelsköld, programchef för Effektiv och nära vård 2030.

Fler genomföranden är att vänta inom ramen för omställningen

Under 2021 utreds var länets planerade närmottagningar ska placeras samt vilket utbud av vård de ska ha. Mottagningarna är tänkta att finnas i de delar av länet där man som invånare har långt till sin vårdcentral. Där kommer enklare vård att erbjudas så som hälsovård, såromläggningar och provtagningar. Det finns också planer på att utveckla så kallade digitala vårdrum i den nära vården. Där kan patienten få stöd vid digitala möten tillsammans med sin fasta vårdkontakt eller det vårdteam som omger patienten. Det är särskilt angeläget för de invånare som har långt till vården och inte har möjlighet att använda digitala lösningar i sitt hem.

Arbetet med att utveckla det förstärkta geografiska hälsouppdraget fortsätter under 2021 och växlar upp ytterligare. Uppdraget innebär att särskilda hälsosamordnare tillsammans med andra aktörer i området, jobbar uppsökande och med hälsofrämjande insatser för invånare som riskerar ohälsa i framtiden. Insatserna kan vara stöd vid livsstilsrelaterade problem så som fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol, matvanor, sömn och stress. Hälsosamordnare finns idag på Tierps och Gottsundas vårdcentral och under 2021 etableras verksamhet också i Heby, Knivsta och Älvkarleby.

Parallellt med mer konkreta genomföranden som nämns ovan fortsätter också arbetet med de långsiktiga utredningarna. Ytterligare ett vårdcentrum i Östhammar ska öppna under nästkommande år och projektet Vårdcentrum Enköping/Håbo startar upp i syfte att undersöka var det ska ligga samt vad det ska innehålla. Detsamma gäller för vårdcentrum Kungsgärdet i Uppsala. Ett baskrav finns för att garantera att varje centrum erbjuder ett jämlikt vårdutbud. Dock behöver innehållet anpassas utifrån hur behovet och förutsättningarna ser ut inom respektive geografiska område.

Tanken är att mobila team ska kunna utgå från vårdcentrumen. Det skulle bidra till att vården hänger samman på ett bättre sätt för invånare med stora vårdbehov. Inom projektet Vård i hemmet har en kartläggning genomförts av vilka olika former av vård i hemmet som finns och under året kommer projektet att lämna förslag på hur denna vård kan utvecklas och samordnas på ett bättre sätt jämfört med idag.

När det kommer till psykisk hälsa för vuxna bedrivs inom omställningen två arbeten. Det ena rör en mer jämlik vård på primärvårdsnivå utifrån principen om stegvis vård och benämns Effektiv och nära psykologisk behandling. Modellen för stegvis vård kommer att testas vid ett antal vårdcentraler under året. Vidare pågår arbetet med att öka samarbetet mellan psykiatrin och de vårdcentraler samt andra verksamheter som kommer att bli knutna till vårdcentrum. Dessa team ska exempelvis titta på remiss- och sambedömningar. Utöver psykiatrin kommer samarbetet mellan den regionala och kommunala primärvården och de sjukhusknutna verksamheterna geriatrik och barnmedicin också utvecklas under året.

Psykisk hälsa är i fokus också för barn och unga och under 2021 genomförs konkreta förändringar inom ramen för utvecklingen av vårdcentrum. Från och med i mars samlas organisatoriskt psykologresurser från såväl barnpsykiatri som barnmedicin och Nära vård och hälsa på just Nära vård och hälsa. Det kommer att innebära att sättet att bemöta och ta hand om barn och unga med psykisk ohälsa på primärvårdsnivå blir mer enhetligt.

Avslutningsvis inleds också ett projekt med fokus på hur vi på bästa sätt ska kunna ta hand om invånare äldre än 75 med komplexa behov. Pilotprojektet innebär att ett antal vårdcentraler testar nya arbetssätt för målgruppen genom så kallade äldremottagningar. Här handlar det om att identifiera individer som riskerar att få stora behov framöver och att genomföra förebyggande insatser tillsammans med berörda aktörer samt följa upp systematiskt så att målgruppen i möjligaste mån kan undvika onödig sjukhusvård.