Barns språkutveckling

Vi människor använder oss av språket som ett sätt att kommunicera. Genom språket förmedlar vi budskap mellan varandra. Andra sätt att kommunicera på är via kroppsspråk och gester. Barnets språkutveckling är en del av barnets kommunikationsutveckling.

De första åren

Kommunikations- och språkutvecklingen börjar redan i magen när vi pratar och sjunger till barnet eller svarar på en liten spark med att klappa och trycka tillbaka på magen.

När barnet sedan är fött fortsätter vi att svara på barnets signaler. Till en början är barnet omedvetet om signalerna, men efter en tid lär sig barnet att det kan få respons på sådant som det förmedlar. Ett exempel är när barnet sträcker upp armarna och sedan blir upplyft. Ett annat exempel är när barnet jollrar "papapapa", vilket gör att pappa lyssnar och barnet märker att han blir extra glad. Detta finslipas så småningom till att barnet säger ordet pappa.

Det som händer är att barnet börjar använda symboler för att förmedla sig. Rörelser som att sträcka upp händerna (ta upp mig), peka (där) och vinka (hej/hej då) betyder något och får omgivningen att reagera och svara på ett visst sätt. Orden som barnet börjar behärska är också symboler. Orden representerar saker eller något som sker i verkligheten; pappa (till exempel den skäggige i familjen), hund (den där fyrbenta varelsen, ofta alla fyrbenta varelser till en början), mera (betyder att jag får mer av det där goda) och så vidare.

Barnet hör sin omgivning sätta ord på det barnet själv uttrycker med kropp och ljud men även det som barnet ser och upplever. Man kan säga att barnet samlar statistik över dessa ljudsymboler som de talade orden ju faktiskt är. Så småningom behärskar barnet även hur de kan kombineras för att förfina budskapet. Exempelvis kan barnet genom att säga "hund borta" uttrycka att det undrar var hunden är och inte bara att det vill prata om hundar.

Från två år och framåt

Under barnets andra år växer ordförrådet. När barnet kan uttrycka cirka 50 ord (även om det oftast förstår fler än så) börjar barnet kombinera ihop orden till korta meningar. Tvååringen pratar mycket om det som är här och nu. Grammatiken är ofta enkel och utan småord. Exempel på uttryck är "sova sängen" eller "ha den". Treåringen börjar få längre och längre meningar. Vid den åldern kan barnet också prata om annat än just det som finns här och nu. Grammatiken börjar falla på plats, men uttalet varierar mycket mellan olika barn. Treåringen brukar bli förstådd av sina närmaste medan fyraåringen blir förstådd även av utomstående. Fyraåringens språk är också mer vuxenlikt, men övergeneraliseringar som gådde istället för gick kan fortfarande förekomma. Under hela livet fortsätter ordförrådet att växa. Amerikanska studier har visat att engelsktalande amerikanska sexåringar har cirka 140 000 ord i sitt ordförråd. Man räknar med att ett barn i skolåldern lär sig nästan 3000 nya ord per läsår och att barn från tio års ålder möter i genomsnitt 10 000 nya ord per läsår.

Läs tillsammans!

Ett mycket effektivt sätt att stötta barnets utveckling av ordförrådet är att läsa tillsammans med barnet. Att läsa med det lilla barnet och göra bokläsning till en gemensam aktivitet där ni delar upplevelsen av boken är också stimulerande för kommunikations- och språkutvecklingen i stort. Låt barnet styra bokläsningen. Att ni pratar om bilderna tillsammans är i början viktigare än att ni håller er till texten eller i vilken ordning berättelsens delar ska läsas. Kommentera det du märker att barnet är intresserat av i boken hellre än att ställa frågor om vad olika bilder visar. På så vis blir bokläsningen mer av ett samtal mellan dig och ditt barn och bygger på barnets eget intresse och motivation. Detta gynnar barnets kommunikations- och språkutveckling mer än om du "bara" högläser för barnet.

Texten "Om språkutveckling" är skriven av barnlogoped vid Länslogopedin, Region Uppsala.

Kontakt

Johannes Ehnsmyr

Tf Enhetschef