Uppsalakonjukturen november 2020

Månadsrapport november 2020

Efter den djupa nedgången under våren har ekonomin hämtat sig och produktionen har delvis återhämtat sig. Det är långt kvar till en fullständig återhämtning, under tredje kvartalet i år är BNP fortfarande 3,5 procent lägre än tredje kvartalet 2019. Utvecklingen i Uppsala län följer i stort den nationella med ett stort undantag. Sysselsättningsgraden i länet har minskat med fem procentenheter, jämfört med 1,6 procentenheter för riket. En förklaring kan vara att studenterna har avstått från att söka arbete i den osäkra situation som Corona medfört.

Befolkning

Befolkningen i länet uppgick till 386 911 personer under augusti 2020. Detta är en förändring med 1,4 procent jämfört med samma månad förgående år.

Den nationella konjunkturen

BNP mäter allt som produceras i ett land. Detta är ett mått på aktivitetsnivån i ekonomin. Motsvarande beräkningar kan göras för län, benämns då BRP, bruttoregionprodukt. BRP är en del av nationalräkenskaperna och publiceras på årsbasis i maj. Under hösten publiceras regionalräkenskaperna där nationalräkenskaperna har fördelats per län och för vissa variabler per kommun. BNP är ett mått som är viktigt för att förstå ekonomin och används det av många aktörer i ekonomin. SCB publicerar därför under året kvartalsdata för att underlätta analyserna av ekonomins utveckling. SCB använder två produkter, BNP-indikatorn som publiceras en månad efter kvartalets slut och kvartalsdata med viss branschuppdelning två månader efter kvartalets slut.

BNP-indikatorn för kvartal 3 visar på en uppgång med 4,3 procent jämfört med förgående kvartal. Jämfört med samma kvartal förgående år visar indikatorn på en nedgång med -3,5 procent. 

BNP kalenderkorrigerad och säsongrensad, volymförändring föregående år.

Näringslivets förädlingsvärdeför kvartal 2 var 836 799 vilket är en minskning med -7,6 procent jämfört med samma kvartal föregående år.

Näringslivets förädlingsvärde per kvartal, mnkr.

Arbetsmarknaden

Både SCB och Arbetsförmedlingen publicerar arbetsmarknadsstatistik. SCB producerar två produkter, Arbetsmarknadsundersökningen, AKU, och Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, RAMS. AKU är en urvalsundersökning där individer frågas om deras status på arbetsmarknaden. Undersökningen kompletteras med en undersökning om arbetsgivarnas rekryteringsbehov. Fördelen med AKU är att den ska fånga helheten och beräkna både antalet sysselsatta, arbetslösa och de som är utanför arbetsmarknaden. Nackdelen är att det är en urvalsundersökning och detaljnivån på länsnivå kan vara lite låg. RAMS bygger på inkomststatistik och redovisar antalet sysselsatta, efter vissa kriterier. Fördelen är att data om fattaralla individer och nackdelen är att data publiceras en gång om året med lång eftersläpning.

Arbetsförmedlingen publicerar ur sin verksamhetsstatistik antalet personer som är registrerade på arbetsförmedlingen. Fördelen är att detta är registerstatistik och omfattar alla som är inskrivna på arbetsförmedlingen. Data kan publiceras varje månad och redovisas på kommunnivå. Nackdelen är att data omfattar endast de som är inskrivna på arbetsförmedlingen och att det inte finns information om antalet sysselsatta. Båda källorna ger var för sig viktig information om arbetsmarknaden och tillsammans komplettera de bilden.

Inskrivna på arbetsförmedlingen

Under oktober 2020 var 14 800 personer i länet öppet arbetslösa eller i åtgärder. Detta är en minskning med -2,1 procent jämfört med förgående månad och ökning med 42,2 procent jämfört med samma månad förgående år.

Antal arbetslösa i Uppsala län och riket.

AKU och antalet lediga jobb

SCB publicerar AKU nedbrutet på län varje kvartal. Publiceringen sker en halv månad efter kvartalets slut. Antalet lediga jobb publiceras två månader efter kvartalets slut. AKU publiceringen omfattar antalet arbetslösa och sysselsatta. Andelen arbetslösa, arbetslösa delat med antalet sysselsatta och arbetslösa, kan därför lätt beräknas. Även sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta av totalbefolkningen går att beräkna utifrån SCB:s data.

Under kvartal 3, 2020 var 18 800 personer arbetslösa i länet. Det motsvarar en arbetslöshetsgrad på 9,1 procent. Jämfört med förgående kvartal är detta en minskning med -0,9 procent och en ökning med 4,1 procent jämfört med samma kvartal förgående år. Antalet sysselsatta var 187 200 vilket motsvarar 65,9 procent. Sysselsättningsgraden har minskning med -5,0 procent jämfört med samma kvartal förgående år.

Antalet lediga jobb under kvartal 2, 2020 var 2 097. Detta motsvarar en rekryteringsgrad, antalet lediga jobb i förhållande till antalet sysselsatta, på 1,1 procent. Detta är en minskning med -1,2 procent sedan motsvarande kvartal förra året. Jämfört med förgående kvartal har minskning med -1,2 procent. Under kvartal 2, 2020 gick det 9,7 arbetslösa på varje ledigt jobb.

Arbetslöshets- och rekryteringsgrad i Uppsala län.

Arbetslöshetsgrad i Svenska län.

Varsel

Antalet personer som berördes av varsel i länet var mycket stort i mars och april. Därefter har det varit på en lägre nivå. Under hösten har det har antalet berörda av varsel varit jämfört med 2019 på en hög nivå. Under oktober är antalet berörda på en lägre nivå ån 2019, 65 personer.

Antal personer berörda av varsel i Uppsala län.

Konkurser

Antalet konkurser är ett mått på hur konjunkturen och situationen är för företag i länet. Data för konkurreser kommer från Region Skåne som sammanställer data från Retriever. Rapporteringen av konkurser har en veckas eftersläpning för att kunna få med alla konkurser.

Antal påbörjade konkurser

Figuren nedan visar antalet påbörjade konkurser för företag (aktiebolag) med säte i Uppsala län. Sedan slutet av maj har det varit mellan två och fyra konkurser i veckan i länet. Det är en stabilisering kring nivåer som gällt innan coronakrisen. Vecka 45 var det sex konkurser. Under hela perioden är det främst små företag med två till tre anställda som gått i konkurs.

Antal påbörjade konkurser för företag med säte i Uppsala län vecka till 45 år 2020.

Kontakt

Anders Bergquist

Handläggare