Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Frågor till föreläsare
Frågor till föreläsare
Fråga till Ingvar Nilsson:
Finns det genusskillnader i de beskrivna kostnader. Mycket utgår från pojkar som hamnar i utanförskap, våld och kriminalitet. Hur ser det ut för tjejerna?
Svar: De generella skillnader beror på att pojkar i utanförskap ofta är utåtagerande vilket leder till kostnader för brott, missbruk m.m. främst inom rättsväsendet och socialtjänsten. Flickor är ofta inåtvända och detta leder till kostnader främst inom sjukvård och socialtjänast. Med andra ord tämligen schablonartat.
Fråga till Ingvar Nilsson:
Hur ska förskolan förebygga?
Svar: Tror de viktigaste effekterna uppstår genom att vid sidan av att uppmärksamma barn med särskilda behov och vara uthålliga i det arbetet också aktivt och metodiskt stödja föräldraskapet hos barnens familjer.
Fråga till Mårten Hammarlund:
Har tidigare fått info om att traditionell traumabehandling är kontraproduktiv för personer med IF och undrar vilken typ av behandling Mårten avser, eller om min info är felaktig?
Svar: Osäker på vad du menar med traditionell traumabehandling - det finns ju ett flertal olika terapiskolor och modeller för ändamålet. Men den forskning som finns indikerar att både EMDR och KBT kan vara hjälpsamt för personer med lindrig IF som har erfarit trauma. Dock behövs fler studier, och på större grupper, för att bättre förstå hur behandlingsmodeller behöver anpassas etc. Se exempelvis forskning av Liesbeth Mevissen med kollegor i Holland!
Fråga till Mårten Hammarlund:
Är det en förutsättning för deltagande i studien att mamman och barnet bor tillsammans?
Svar: Det är inte är nödvändigt - vi är brett intresserade av att komma i kontakt med så många mammor med lindrig IF som möjligt, för att undersöka mammornas egna anknytningsrepresentationer och deras erfarenheter under uppväxten. Om barnen bor i hemmet undersöker vi också olika aspekter av barnets mående och fungerande, men det är alltså inte en förutsättning för att kunna delta.
Fråga till Tommie Forslund:
Hur ofta förekommer det att man har blanddiagnoser? Är det vanligt med depressioner vid autism och ADHD-diagnoser?
Svar: Det är vanligt att personer med IF uppfyller kriterier för ytterligare diagnoser, och psykisk ohälsa är vanligt hos personer med IF, men det är svårt att säga exakt hur pass vanligt det är med andra diagnoser. Det beror delvis på att det nog varierar beroende på vilken annan diagnos som avses, och därtill har det uppmärksammats att det för vissa diagnoser kan finnas ett problem med under-diagnosticering. Dyslexi och ADHD tycks vara vanliga samförekommande diagnoser men jag vet inte exakt hur vanliga de är. Av viss relevans för min presentation och dess ämne – utsatthet för övergrepp och traumatiska erfarenheter – så löper personer med IF också flerfaldigt ökad risk för psykisk ohälsa så som depressioner och ångestsyndrom, och forskning indikerar därtill att PTSD är vanligt förekommande. För vidare läsning om detta så rekommenderar jag Barry Karlssons kapitel i Omsorgsboken (2019).
Fråga till Tommie Forslund: Hur avgränsar man eller definierar mild IF?
Svar: För att uppfylla kriterier för IF kan man, lite förenklat, säga att en person som utreds ska uppvisa intelligenskvot (IK) och adaptiva färdigheter två standardavvikelser under populationsmedel, bedömt med adekvata instrument. För IK är medel 100, så i utredning innebär det att IK bör ligga under 70. Med adaptiva färdigheter avses de skolrelaterade, sociala och praktiska färdigheter en person tillägnat sig för att fungera i vardagen; en persons förmåga att anpassa sig till sin vardag och att anpassa vardagen till sig själv. För personer som uppfyller kriterier för IF så finns sedan olika grader av IF, beroende på hur hög IK är och grad av adaptiva svårigheter. Det som avses med mild IF är IK 50/55 – 69. Sedan finns också måttlig/medelsvår (IK = 35/40 – 50/55), svår (IK 20/25 – 35/40) och grav/djupgående (IK < 20/25).
Fråga till Tommie Forslund: Hur kommer det sig att ni i studien väljer en kontrollgruppen som är "socioekonomiskt svag"?
Svar: Tidigare forskning kring föräldraskap i kontexten av IF har kritiserats för otillräckliga jämförelsegrupper. I vissa studier har man inte haft någon jämförelsegrupp alls, och i de fall jämförelsegrupper använts har det ofta varit otillräcklig matchning vad gäller socioekonomiska faktorer (SES). Föräldrabeteende kan påverkas av många olika faktorer, en del av vilka är relaterade till SES. Ekonomiska och arbetsrelaterade svårigheter kan t.ex. öka stress och göra det svårare att vara förälder. Mödrar med IF bor ofta i socioekonomiskt mer utsatta områden, och har ofta svårt med utbildning, arbete, och inkomst. Trots detta har flera tidigare studier jämfört mödrar med IF med mödrar utan IF som t.ex. har stabilt arbete och god inkomst. Om en skillnad i ett föräldrabeteende som studeras uppmäts i en sådan studie så kan man med visst fog fråga sig om det beror på IF eller på andra skillnader mellan föräldrarna, så som SES-relaterade skydds- och riskfaktorer. Det har därför uppmärksammats att jämförelserna inte blivit tillräckligt rättvisa i tidigare studier. Vi valde därför att rekrytera en matchad jämförelsegrupp av mödrar utan IF, med avseende på bl.a. inkomst och boendeområde.
Fråga till Elisabeth Sundström Graversen:
Har någon undersökt hur utbildning om NPF och lindrig IF ser ut på socialögskolorna?
Svar: Det finns ingen generell utbildning om NPF i socionomlinjen, men några högskolog ger enstaka kurser.
Fråga till Ida Källner och Sofia Elmqvist:
Finns det något speciellt program ni kan tipsa om för att kunna rita upp tidslinjen för föräldrarna?
Svar: Tidslinjen gör vi i ett program som heter Office Timeline, det finns som gratisversion och en mer detaljerad version som man betalar för. Det är till stor hjälp för oss.
Fråga till Ida Källner och Sofia Elmqvist:
Grymt jobb ni gör i Jönköping. Vad är responsen från barn och föräldrar?
Svar: Den respons vi får via enkäter från de föräldrar vi möter är att de i stor utsträckning känner sig lyssnade på och att de har förstått socialtjänstens oro.
Fråga till SUF-Kunskapscentrum:
Finns forskning och studier att tillgå på er hemsida?
Svar: Sidan är under uppbyggnad, men maila till suf@regionuppsala.se så kan vi vara behjälpliga.