AI och ny teknik som stöd vid funktionsnedsättning

Hör forskare och innovatörer berätta om sina projekt och ge oss en inblick i framtiden. Fokuset är riktat mot de möjligheter som den nya tekniken kan föra med sig för personer med funktionsnedsättning.

Tid

Torsdag 15 maj. Klockan 9–18.

Plats

Digitalt evenemang. Du deltar via dator, mobil eller surfplatta.

Länk

Länk till sändningen publiceras vid dagens start på den här webbsidan. Ingen föranmälan krävs, men om du vill ha temadagens tid och tittarlänk i din kalender kan du registrera ditt deltagande här (webropolsurveys.com).

Program

Varje hel timme startar en programpunkt. Varje punkt är cirka 30 minuter. Därefter följer 15 minuter för frågor och 15 minuter paus.

Introduktion: Ny teknik – men hur kommer den till användning?

9.00. Det finns stora möjligheter att utveckla tekniska lösningar som gör livet enklare, bättre, rikare för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt verkar det svårt att få tillgång till sådan teknik.

När vi frågar har de flesta bara apparna som följde med gratis i telefonen, datorn eller plattan. Få känner till vad som finns, eller har förskrivits hjälpmedel som bygger på ny och smart teknik. Det kan också vara svårt att få support. Varför och vad kan vi göra åt det?

Stefan Johansson är forskare och tillgänglighetsexpert vid Begripsam.

Mer om forskningen:

• Svenskarna med funktionsnedsättning och internet

Hjärnstyrda handproteser med fingertoppskänsla

10.00. Återkoppling av information till hjärnan från proteser har det forskats på under många år och i många former. I EU-projektet B-CRATOS kombineras det senaste inom neurovetenskap, bionik, kommunikation inne i kroppen, sensorer och AI för att styra handproteser och förse dem med känsel som hjärnan kan uppfatta. 

Ted Johansson är docent och universitetslektor vid Institutionen för elektroteknik, Uppsala universitet.

Tidig upptäckt av autism med hjälp av AI-modeller

11.00. Kristiina Tammimies forskning handlar om att förstå utvecklingsrelaterade neurologiska och neuropsykiatriska tillstånd. Här sammanfattar hon AI-metoder för tidig diagnos av autism och andra NPF-diagnoser från forskningsstudier. Särskilt fokus ligger på algoritmen AutMedAI som är ett verktyg för att tidigt identifiera barn med hög sannolikhet för autism, samt vad som krävs för klinisk tillämpning.

Kristiina Tammimies är docent i medicinsk genetik, lektor och forskargruppledare vid KIND, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Mer om forskningen:

• Machine Learning Prediction of Autism Spectrum Disorder From a Minimal Set of Medical and Background Information, PubMed
• Predicting neurodevelopmental disorders using machine learning models and electronic health records - status of the field, PubMed

12.00. En timmes paus.

Taktil skärm  för personer med synnedsättning  – utveckling och användning

13.00. EU-projektet Ability forskar om teknik för att ge människor med svåra synnedsättningar tillgång till digitalt bildmaterial på olika sätt. Ett sätt är att förenkla bilderna och visa dem på en taktil display med små mekaniska piggar.

Hur involverar vi personer med synnedsättningar i arbetet för att göra tekniken lättanvänd? Och hur visar vi och diskuterar teknik som ännu inte finns på ett bra och effektivt sätt?

Charlotte Magnusson är docent vid Institutionen för Designvetenskaper, Lunds universitet.

Mer om forskningen:

• Charlotte Magnusson, Lunds universitet
• Forskningsområde: Människan i ett samhälle för alla, Lunds tekniska högskola

Samhällsinformation till alla – AI-baserat kommunikationsstöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning

14.00. Jonas Ek från RISE och Carina Norman från Skellefteå kommun presenterar ett projekt som ska ta fram en prototyp på ett digitalt kommunikationsstöd. Stödet bygger på generativ AI och ändamålsenlig UX-design som ska göra det enklare för personer med intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig myndighetsinformation på kommuners hemsidor.

Projektet sker i samverkan mellan Skellefteå kommun, Göteborgs kommun, Jönköpings kommun och RISE med finansiering från Vinnova​. Skellefteå kommun är koordinator för projektet.

   
Jonas Ek är senior projektledare på forskningsinstitutet RISE, enheten Digital hälsa. Carina Norman är verksamhetsutvecklare med inriktning mot digitalisering på socialkontoret i Skellefteå kommun (foto: Patrick Degerman).

Mer om forskningen:

• Kommunikationsstöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning, Rise

Boendestöd på distans – digitalt stöd för unga vuxna med autism eller ADHD.

15.00. Det har blivit allt vanligare att delar av boendestöd ges på distans, via digitala lösningar som telefonsamtal och sms. Utifrån studier berättar Maria Löthberg om hur personal och unga vuxna med autism eller ADHD ser på boendestöd på distans.

Med hjälp av en strukturerad guide har brukare kunnat påverka utformandet av det digitala stödet – detta får vi också veta mer om.

Maria Löthberg är utvecklingshandledare i Uppsala kommun och anknuten till KIND, Karolinska Institutet.

Mer om forskningen:

• Forskning om boendestöd vid ADHD och autism, Karolinska Institutet

Assisterande teknik för att ta till sig och producera text

16.00. Christina Sand visar hur användning av teknik kan påverka elever med intellektuell funktionsnedsättning, både när det gäller att ta till sig och producera text. Hon belyser vikten av att kartlägga individens förutsättningar och hinder samt anpassa undervisningen utifrån detta. Viktigt är också ett tillåtande klimat och en gemensam syn på hjälpmedel.

Christina Sand är grundskollärare, speciallärare och har en doktorsexamen i psykologi. Hon forskar vid Linnéuniversitetet och arbetar som läs- och skrivutvecklare i Ronneby kommun.

VR-glasögon för rehabilitering av huvud- och nackskador

17.00. VR står för virtual reality och är en teknik som skapar upplevelsen av en annan verklighet. VR-glasögon visar till exempel en datorbaserad modell av en viss miljö. Tekniken kan användas i både förebyggande som rehabiliterande syfte. Hör Ulrik Röijezon berätta om forskning, fördelar och hur VR-tekniken kan komma fler till nytta i framtiden.

Ulrik Röijezon är professor vid Luleå tekniska universitet och gästprofessor vid Lunds universitet.

Mer om forskningen:

• Ulrik Röijezon, Luleå tekniska universitet
  Ulrik tipsar särskilt om sin installationsföreläsning som du hittar via länken under rubriken Populärvetenskap.