Region Uppsala folkhögskola firar 150 år

Från Uppsala till Gryttjom

År 1868 grundades de första svenska folkhögskolorna, inspirerade av det danska systemet. Några år senare, 1876, öppnade Uppsala läns folkhögskola sina dörrar. Visionen var tydlig: att ge människor på landsbygden tillgång till allmän medborgerlig bildning.

Folkhögkolan inrättades på Storgatan 21 i Uppsala. Men redan mot slutet av 1890-talet växte missnöjet. Flera landstingsmän menade att staden med sina ”frestelser och fördärv”, inte var rätt plats för unga studerande. Följden blev att skolan flyttade till Gryttjom, sju kilometer söder om Tierp, som ansågs vara en mer moraliskt säker plats. Resultatet blev dock att inga deltagare ville gå på folkhögskolan. Gryttjom lockade inga deltagare. En kommitté tillsattes för att utreda folkhögskolans framtida placering.

Wik – en ny början

År 1923 köpte Landstinget i Uppsala län Wiks slott i Balingsta socken, ett adligt slott med anor från 1400-talet. Tre år senare, 1926, flyttade folkhögskolan in. Som rektor anställdes fil. kand. Sven Kjersén som kom att bli en dynamisk och uppskattad rektor fram till sin död 1951.

Miljön på Wik var lika anslående som idag. Den medeltida borgen, omgiven av parken och blomsterprakten mot Lårstavikens blå fond, skapade en mäktig inramning för lärande och gemenskap. En plats som tidigare varit förbehållen de få öppnades nu för många.

Kurser och internatsliv

I början erbjöds bara en vinterkurs, och länge följde läsåret jordbrukets årsrytm. Den manliga kursen startade på hösten, när skörden var bärgad, och avslutades lagom till vårsådden. År 1927 startade en kvinnlig sommarkurs. Undervisningen speglade tidens förväntningar på husmodern och omfattade bland annat matlagning, konservering, sömnad och vävning. Deltagarna bodde på skolan och kvällarna fylldes ofta av föreläsningar och samkväm som band dem samman. För många blev Wik mer än en skola. Som en av pojkarna på vinterkursen uttryckte det:

”Ett bättre hem än det vi haft på Wik finns inte.”

Expansion och modernisering

Med tiden växte verksamheten och behoven blev fler. Under 1930-talet uppfördes en kombinerad gymnastik- och samlingssal. Därefter tillkom matsal, skolkök, förråd och fler elevboenden. På 1970-talet byggdes den nya skolbyggnaden, placerad en bit upp i parken. Utvecklingen fortsatte och år 1979 startade den första dagfolkhögskolan inne i Uppsala som ett elevprojekt. När verksamheten fortsatte att växa flyttade Uppsala folkhögskola år 2000 in i nybyggda lokaler i Ulleråker. Sedan 2018 bedrivs verksamheten i Ultuna, där Region Uppsala folkhögskola i dag erbjuder sex allmänna kurser, flera samverkanskurser tillsammans med Arbetsförmedlingen samt språkutbildning i egen regi för regionanställd sjukvårdspersonal.

Folkhögskolans särart och verksamhet i dag

I dag finns Region Uppsala folkhögskola på fyra platser i länet: Uppsala, Heby, Tierp och Wik. Skolans särart ligger i mötet mellan utbildning och bildning, där samtal, reflektion och personligt lärande står i centrum.

Folkbildningen är inte styrd av läroplaner, utan är fri och frivillig till sitt innehåll och uttryckssätt. Statsbidrag fördelas via Folkbildningsrådet.

Kärnan i verksamheten är bildning, där deltagarnas egna erfarenheter tas till vara. Målet är inte bara att ge behörigheter och formell utbildning, utan även att främja personlig utveckling.

På Wik erbjuds idag estetiska utbildningar inom konst, musik, film och skådespeleri. I Uppsala bedrivs allmänna kurser och samverkanskurser. I Tierp ges en yrkesutbildning till lokalvårdare och i Heby erbjuds en ämnesintegrerad allmän kurs. 

Folkhögskolan har också en lång tradition inom kontakttolkutbildning. Sedan 1975 driver Region Uppsala folkhögskola landets äldsta civila tolkutbildning, på uppdrag av Myndigheten för yrkeshögskola.

Folkhögskolan som utbildningsform har alltid kunnat möta samhällets behov och har en unik särställning inom utbildningsväsendet i Norden.