Kommunikation vid funktionsnedsättning – vad säger forskningen?

Ett stort varmt tack till dig som deltog under temadagen 16 maj, som deltagare eller föreläsare. Vi hoppas att du, precis som vi arrangörer och moderatorer, haft en mycket givande och inspirerande dag. ♥️😀♥️

Programmet

Rätten till kommunikation – att kunna göra sin röst hörd

Klockan 9.00. Inledning med reflektioner kring betydelsen av att kunna kommunicera och rätten till kommunikationsstöd. Vi får också en övergripande bild av aktuell forskning och vad vi kan göra för att förbättra kommunikation och minska utmanande beteende.

Gunilla Thunberg är leg. logoped, universitetssjukhusöverlogoped, docent och adjungerad lektor vid Göteborgs universitet. Hon är även verksam på DART – kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

KomBo – en ny modell för att ge personal i boende och daglig verksamhet kunskap om kommunikationsstöd

Klockan 10.00. Gunilla Thunberg fortsätter med att berätta om insatspaketet KomBo utvecklades i ett treårigt Arvsfondsprojekt. KomBo ger både praktisk och teoretisk kunskap till vägledare som i sin tur utbildar personal i olika verksamheter. Vi får se film och AKK-material och höra om de goda resultaten.

Kommunikationsbrister inom vården

Klockan 11.00. Sjuksköterskor inom vården saknar ofta kompetens för att bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Kommunikationssvårigheterna leder till att många får vård i ett senare skede än de skulle behöva. När de väl får vård är vården sämre då deras behov inte är tydliga för vårdpersonalen. Sjuksköterskorna önskar till exempel kunskap om intellektuella funktionsnedsättningar och alternativ och kompletterande kommunikation så som bildstöd.

Marie Appelgren är fil.lic. i vårdvetenskap och yrkeslärare på Komvux i Malmö.

Klockan 12.00-13.00 är det paus.

Demens och kommunikation – svårigheter och stöd i vardagen

Klockan 13.00. Demenssjukdomar innebär svårigheter med minne, tänkande och kommunikation. Ibland blir de språkliga problemen särskilt stora. Då är det viktigt att svårigheterna upptäcks så att personen med demens, anhöriga och personal kan få riktat språkligt stöd. Karin Myrberg berättar mer om detta utifrån sin doktorsavhandling i logopedi.

Karin Myrberg är specialistlogoped och med.dr. Hon arbetar på Centrum för forskning och utveckling i Region Gävleborg.

Användarmedverkan i forskning och utveckling av kommunikationshjälpmedel

Klockan 14.00. För att förstå hur kommunikationshjälpmedel ska utformas behöver man samarbeta med de som använder hjälpmedlen. Bitte Rydeman berättar om hur samarbetet kan gå till och vilka redskap man kan använda för att personer med kommunikationssvårigheter ska kunna komma till tals. Hon visar också särskilt intressanta resultat av sin användarcentrerade forskning.

Bitte Rydeman är logoped och universitetslektor knuten till Certec vid Lunds tekniska högskola.

Joller och språkutveckling hos barn med funktionsnedsättningar

Klockan 15.00. Barns joller drar ofta till sig omgivningens uppmärksamhet, men vad många inte vet är att det finns samband mellan hur barn jollrar och deras senare språkutveckling. Anna Nyman beskriver hur språkutvecklingen kan se ut för barn med intellektuell funktionsnedsättning och/eller rörelsenedsättning, med ett särskilt fokus på sambandet mellan joller och språk.

Anna Nyman är specialistlogoped och med.dr. Hon undervisar vid Karolinska Institutet och arbetar som specialistlogoped inom habilitering i Region Stockholm.

Klockan 16.00-18.00 är det paus.

Prata mera – kommunikation i hemmiljö för barn med autism

Klockan 18.00. Autism hos barn leder ofta till mindre kommunikation mellan barn och föräldrar, särskilt om barnet har mycket skärmtid. Detta påverkar språkutvecklingen negativt. Föreläsarna har undersökt om föräldrautbildning och handledning kan bidra till mer samspel med vuxna och mindre skärmtid för barn med autism. Mätmetoden LENA har varit en viktig del i studien, som även syftar till att personal på habiliteringen i Region Uppsala ska börja använda LENA-metoden i kartläggnings- och behandlingsinsatser.

   
Lena Nilsson är logoped och arbetar på habiliteringen i Uppsala. Hon har jobbat länge med små barn med autism, med fokus på att skapa en kommunikativ miljö.

Vera Nycander är psykolog och arbetar på habiliteringen i Uppsala. Hon har stor erfarenhet av att göra autismutredningar, utbilda och handleda föräldrar och personal.

Berättelser för alla sinnen – multisensoriska berättelser för personer med flera omfattande funktionsnedsättningar

Klockan 19.00. I multisensoriska berättelser illustreras berättelsen med sinnesintryck av olika slag. För personer med flera omfattande
funktionsnedsättningar kan aktiviteten väcka intresse och engagemang och kan därmed fungera som en bra inramning för samspel och samtal. Presentationen ger en översikt över forskning om multisensoriskt berättande och praktiska exempel på berättelser.

Helena Wandin är logoped och forskare vid Nationellt Center för Rett syndrom och närliggande diagnoser i Region Jämtland Härjedalen.