Depression

Tillbaka till A-Ö-listan

Nedstämdhet har alla upplevt någon gång i livet. Nedstämdhet, oro och ångest är naturliga reaktioner på svåra händelser. Att ha förlorat jobbet, fått problem med ekonomin eller nära relationer, kan göra att man under period mår dåligt. Gränsen mellan nedstämdhet och depression är flytande, men vid depression är symtomen svårare och besvären mer varaktiga.

Ibland kan man känna sig nedstämd utan någon tydlig anledning. Att känna sorg, ilska eller håglöshet emellanåt är inte ovanligt utan en del av livet. Det är vare sig skadligt eller sjukligt. Oftast går känslorna över av sig själv, men ibland kan man behöva stöd av någon närstående. Det är bra om man kan fortsätta med vardagens rutiner och sysslor, så att man tänker på annat än det som är svårt.

När nedstämdheten övergår i depression

Om nedstämdheten inte går över, om man inte tycker något är roligt eller känner sig ledsen större delen av varje dag i mer än två veckor, då kan man ha drabbats av en depression. Det är inte alltid man själv inser att man blivit deprimerad, utan ibland är det närstående som upptäcker förändringen. Det är inte ovanligt att man söker för andra fysiska symptom, som smärta eller sömnproblem.

För ungefär hälften av alla som får en depression är det en engångshändelse. En vanlig depressionsepisod går ofta över av sig själv. Men det kan vara en besvärlig period. Därför är det viktigt att be om hjälp, så att depressionen inte förvärras. Med rätt behandling kan de flesta börja må bättre redan efter några veckor.

Hur vet man att det är en depression?

Depression räknas som en av vår tids stora folksjukdomar och är en vanlig orsak till sjukskrivning i västvärlden.

Man räknar med att fler kvinnor än män drabbas av depression.

För att få diagnosen depression krävs att man har flera symtom samtidigt. Symtomen ska också vara av sådan grad att man har svårt att fungera som vanligt på arbetet, på sin fritid eller socialt.

Vanliga symtom på depression:

Oro, ångest och nedstämdhet.
Brist på glädje/intresse för sådant man brukar tycka om.
Dålig aptit. Men somliga tröstäter istället.
Sömnproblem. Man kan ha svårt att sova eller sover stora delar av dagen.
Trötthet, brist på energi.
Känsla av att vara värdelös.
Obefogade skuldkänslor. Ibland kan detta övergå till vanföreställningar.
Koncentrationssvårigheter.
Livsleda eller självmordstankar.

Egentlig depression

Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas upp i tre svårighetsgrader. Gränserna mellan dem är inte skarpa, men de kan beskrivas ungefär så här:

Lätt eller lindrig depression

Vid en lätt depression kan man ofta fungera socialt och praktiskt i sitt dagliga liv. Trots att man mår dåligt kan man med viss ansträngning ändå klara av att gå till jobbet, umgås med vänner och sköta sina dagliga sysslor.

Medelsvår eller måttlig depression

Vid en medelsvår depression kan det vara svårt att orka med sitt vanliga vardagsliv och sina relationer. Det kan vara att man inte orkar gå till jobbet, umgås med sina vänner eller att man sover sämre. I vissa fall kanske man lyckas dölja för andra hur man mår och ändå fullfölja sina plikter.

Svår depression

Vid en svår depression kan man må så dåligt att man inte ens orkar stiga upp ur sängen eller orkar äta och dricka. Allvarliga självmordstankar och planer på att ta sitt liv kan förekomma, även om inte alla som har en svår depression tänker på att ta sitt liv.

Återkommande depressioner

Om depressionen återkommer flera gånger, säger man att man har en recidiverande eller återkommande depression. Risken för återkommande depressionen ökar om man är deprimerad en längre tid och inte får behandling.

Andra depressiva tillstånd

Utmattningsdepression

En depression som utlösts av stress kallas ibland för utmattningsdepression eller utmattningssyndrom med egentlig depression. Vid utmattningssyndrom visar man typiska tecken på stress som exempelvis yrsel, hjärtklappning och huvudvärk. Det är inte alla som får utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Dystymi

Dystymi liknar egentlig depression, men symtomen är lite mindre uttalade. En person med dystymi har under minst två år haft svårt att känna sig glad och tyckt att livet är allmänt tungt.

Bipolär sjukdom

Vid bipolär sjukdom har man återkommande perioder av depression varvat med perioder med maniska symtom. Under de maniska perioderna kan man vara mycket aktiv, upprymd och energisk, men också omdömeslös. Det kan vara svårt att skilja bipolär sjukdom från vanlig depression och det kan därför ta tid innan rätt behandling sätts in.

Orsaker

Ofta finns utlösande faktorer, som en händelse eller situation som startar depressionen. Vissa kan ha en ökad sårbarhet. Det innebär att man har en ökad risk att drabbas av en depression om man stöter på svårigheter i livet. Man brukar tala om stressårbarhetsmodellen, det vill säga att en kombination av påfrestningar och individuell sårbarhet förklarar vem som drabbas.

Behandling

Det finns bra och effektiva behandlingar mot depression. Vilken behandling man väljer beror på typ av depression, och hur svår den är.

En lätt eller lindrig depression kan gå över av sig själv. Med stöd och hjälp kan det gå fortare. Det är viktigt att försöka behålla sina vardagliga rutiner och sova och äta regelbundet. Att försöka att se det som är positivt i vardagen samt fysisk aktivitet kan hjälpa till en snabbare återhämtning.

Vid en svårare depression, kan både läkemedel och psykologisk behandling vara effektiva och ofta kombinerar man dessa. Kognitiv beteendeterapi (KBT), är den psykologiska behandlingsform som studerats mest. Vid kognitiv beteendeterapi arbetar man med att förändra tankemönster och beteenden. Vad det gäller antidepressiva läkemedel är så kallade SSRI-preparat de vanligaste. De verkar genom att på olika sätt påverka vissa signalsubstanser i hjärnan.

Ju svårare depression desto mer ökar behovet av läkemedelsbehandling.

Viktigt att veta om antidepressiva läkemedel:

Det tar oftast någon/några veckor innan effekten börjar komma.
Dosen kan behövas ändras.
Olika antidepressiva läkemedel har olika biverkningar.
Man måste fortsätta sex månader efter det att man blivit bra, annars
finns risk att depressionen kan komma tillbaka.
Man får inte sluta tvärt med läkemedlet, utan det ska trappas ner stegvis.
Antidepressiva läkemedel.

Är depressionen riktigt svår med överhängande självmordsrisk bör inläggning på sjukhus ske.

Det kan även vara nödvändigt med ECT (elbehandling) vilket är en effektiv behandling vid djupa depressioner.

Alla behandlingar kan ha biverkningar. Men utebliven behandling har också sina risker, vilket bör tas med i övervägandet av behandling.

Har man haft flera depressionsperioder kan det vara nödvändigt med förebyggande behandling. Ofta används samma antidepressiva medicin som har hjälpt tidigare, eller läkemedlet litium.

Det tar tid för behandling att verka oavsett om det handlar om läkemedel eller psykologisk behandling. Därför är det viktigt att omgivningen, både anhöriga och behandlare finns till hands för att stötta och hjälpa under tiden.

Faktagranskad av: Mia Ramklint, docent, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Version: 2018-11-16