Den här webbplatsen använder cookies, som samlar information om hur du interagerar med sidan. I kombination med de uppgifter du uppger, skapar vi en profil så att vi ska kunna visa relevant innehåll just för dig. Genom att acceptera tillåter du att vi samlar och behandlar dina personuppgifter enligt beskrivningen.
Vad är intellektuell funktionsnedsättning? - Lättläst
Det som förut kallades utvecklingsstörning
heter nu intellektuell funktionsnedsättning.
Man kan ha lindrig, måttlig
eller svår intellektuell funktionsnedsättning.
Den som har det behöver längre tid
och mer hjälp för att lära sig saker.
Funktionsnedsättningen går inte över.
Men man kan träna
för att klara av mer och nya saker.
Alla kan olika mycket.
Många kan läsa, skriva och prata
och sköta mycket i sitt liv själva.
En del behöver mer hjälp.
Om man inte kan prata
kan man visa vad man vill
med tecken eller bilder.
En del saker i vardagen kan vara svåra.
Det kan vara svårt att veta
hur mycket pengarna räcker till
och hur man betalar
när man ska handla i en affär.
Det kan vara svårt att passa tider,
och veta hur man ska ta sig till en ny plats.
En del personer
med intellektuell funktionsnedsättning
kan ha ett annorlunda utseende.
På många syns det inte alls.
Hur vet man om någon har intellektuell funktionsnedsättning?
När ett barn är litet kan de vuxna se
att barnet har svårt att lära sig olika saker.
Ibland märks det först
när barnet börjar i skolan.
När föräldrarna börjar fundera på
om deras barn har svårigheter
kan de prata med en psykolog eller läkare.
Då pratar man om hur det har varit,
ända sedan barnet föddes.
Barnet får göra olika prov och tester
för att visa vad det kan och förstår.
På så sätt tar man reda på
vilka saker barnet är bra på
och vad som är svårt.
Har barnet svårt för många saker
kan det få en diagnos
som heter intellektuell funktionsnedsättning.
Varför har man intellektuell funktionsnedsättning?
Man kan inte alltid veta varför en person
har intellektuell funktionsnedsättning.
Det kan bero på något som hände
i mammans mage innan barnet föddes.
Det kan vara så att barnet blev sjukt
när det var nyfött
eller när det var riktigt litet.
Det kan också bero på andra saker.
Varför går man i anpassad grundskola?
Alla barn i Sverige måste gå i skola.
Det står i lagen.
Barn som har intellektuell funktionsnedsättning
kan få gå i så kallad anpassad grundskola.
Det hette tidigare särskola.
I den anpassade grundskolan är lärarna duktiga på
att berätta för varje elev
så det blir lättare att förstå.
De som kan lära sig läsa får göra det
och de som behöver träna på vardagssaker
får göra det.
I den anpassade grundskolan har man inte lika bråttom
som i grundskolan,
eftersom eleverna behöver
mer tid för att lära sig.
Vad händer när man blir vuxen?
Intellektuell funktionsnedsättning
har man hela livet.
En del behöver mycket hjälp
också när de är vuxna,
medan andra klarar det mesta själva.
Nästan alla flyttar hemifrån
när de blir vuxna.
De som behöver mycket hjälp
flyttar till ett boende
där det finns personal som hjälper till.
De som inte behöver så mycket hjälp
kan bo själva,
men ändå få hjälp av en särskild person.
De kan få hjälp med att läsa svåra papper,
fylla i blanketter
och hålla ordning på sina pengar.
De kan också hjälp med andra behov.
Få texten uppläst på olika språk
Få lättläst text om intellektuell funktionsnedsättning uppläst i Soundcloud (webbplats för distribution av ljud) på följande språk:
- Engelska uppläsning av sidans text (öppnas i nytt fönster)
- Somalisk uppläsning av sidans text (öppnas i nytt fönster)
Version: 2019-03-19.
Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder.
Lättläst
Här finns fler lättlästa texter
om funktionsnedsättningar.
En film om intellektuell funktionsnedsättning (IF)
Här berättar psykolog Karl Olsson om vad som menas med intellektuell funktionsnedsättning som också kallas IF, vad det är och hur olika IF kan vara från person till person. Du får också träffa Pernilla, Henrik, Hanna och Ida.
Inspelad hösten 2018. Speltid: 23 minuter.
Filmen har svensk text.