Personlighetssyndrom

Med personlighetssyndrom menas att en person har så avvikande och oflexibla personlighetsdrag att det leder till påtagligt lidande för personen själv, och/eller till nedsatt förmåga att hantera relationer, både socialt och i yrkeslivet.

Med personlighet menas det mönster av tankar, känslor och beteenden som kännetecknar en person. Alla är unika, ingen är exakt som någon annan. Men det finns gemensamma mönster i hur vi tänker, känner och beter oss. Vi kallar det personlighetsdrag. Vi talar till exempel om utåtriktade personer och inåtvända personer, utan att tro att alla som är inåtvända är exakt lika varandra på alla sätt. Det är normalt att ha både styrkor och svagheter i sin personlighet.

Det finns tio olika personlighetssyndrom som är indelade i tre olika grupper.

Personlighetssyndrom som beskriver udda eller excentriska personligheter

Personlighetssyndrom paranoid form

Personlighetssyndrom paranoid form innebär att en person är ovanligt misstänksam mot andra människor. Misstankarna kan handla om att andra människor luras, utnyttjar eller skadar honom eller henne.

Man är ofta upptagen med orättvisa tvivel på andras lojalitet eller trovärdighet. Detta gör det svårt att lita på och våga anförtro sig åt andra. Det är lätt att elaka eller hotande meningar blir inlästa in i kommentarer och handlingar. Man kan ha grundlösa misstankar om otrohet.

Personlighetssyndrom schizoid form

Personlighetssyndrom schizoid form innebär brist på intresse för sociala relationer. Man föredrar att vara för sig själv och har inga nära vänner. Man har svårt att uttrycka känslor och kan verka likgiltig eller känslomässigt kylig. Man känner sällan glädje inför aktiviteter, uppskattar inte god mat och saknar ofta lust till sex.

Personlighetssyndrom schizotyp form

Den som har personlighetssyndrom schizotyp form uppfattas av andra som någon med udda beteenden. Man har ofta känslan av att ha ett extra (magiskt) sinne, och tror på vidskepelse, klärvoajans, telepati och liknande. Talet kan vara omständligt, vagt eller metaforiskt (bildligt).

Personlighetssyndrom som beskriver dramatiska, känslosamma, och impulsiva personligheter

Personlighetssyndrom antisocial form

Personlighetssyndrom antisocial form innebär brist på respekt för andra människors rättigheter och för sociala normer, som att bryta mot lagen, ljuga och luras. Den som är antisocial är ofta impulsiv, irritabel, eller aggressiv. Man kan agera vårdslöst och ha bristande respekt för egen eller andras säkerhet. Man kan visa oberördhet eller rationalisera bort sitt egna ansvar i situationer där man behandlat någon illa, skadat, eller stulit från någon annan.

Personlighetssyndrom borderlinetyp

Personlighetssyndrom borderlinetyp innebär svårigheter att hantera känslor, ofta turbulenta relationer med andra och ett svart-vitt tänkande. Man har ofta svår separationsångest, och kan i viktiga relationer bli omväxlande närmast ”klängig” med att bli distanserad och avståndsskapande. Andra människor idealiseras omväxlande med att de nedvärderas. Man är ofta impulsiv, till exempel slösaktig med pengar, eller vårdslös i trafiken.

Det är vanligt med självskadebeteende och självmordshandlingar, och med svårigheter att kontrollera aggressivitet. Ofta har man en osäker bild av sig själv och sin identitet. Man upplever en konstant känsla av tomhet och overklighet. Ibland kan man bli överdrivet misstänksam mot andra eller få overklighetskänslor.

Borderline kallas också för emotionellt instabil personlighetsstörning.

Personlighetssyndrom histrionisk form

Personlighetssyndrom histrionisk form innebär starka känslouttryck, ett orimligt stort behov av uppmärksamhet, och ett olämpligt förföriskt uppträdande. Man kan vara överdrivet livlig, flirtig, och dramatisk i sina gester och känslouttryck.

Man söker ständigt efter uppmuntran och godkännande, och är mycket känslig för kritik. Man vill vara i centrum av uppmärksamhet och är ofta lättpåverkad av andra människor.

Personlighetssyndrom narcissistiskt form

Personlighetssyndrom narcissistisk form innebär ett stort behov av att hävda sig själv, en mycket överdriven självbild och en brist på medkänsla inför andra människor. Man tror sig ofta ha stora talanger och fantiserar om stor framgång, makt, skönhet, och status. Man förväntar sig beundran från andra och kan vara arrogant mot andra människor. Man vill få speciella förmåner och utnyttjar ofta andra för sina egna behov.

Personlighetssyndrom som beskriver personer med överdriven ängslighet

Personlighetssyndrom ängslig form

Personlighetssyndrom ängslig form innebär en känsla av otillräcklighet, rädsla för kritik och negativa omdömen samt en känsla av att inte vara omtyckt. Man undviker social kontakt av rädsla för att bli ogillad, förlöjligad eller avvisad. Självbilden är svag och personen tror att hen är underlägsen andra eller ointressant.

Personlighetssyndrom, osjälvständig form

Personlighetssyndrom ängslig form innebär en rädsla för att bli övergiven och ett upplevt behov av att bli omhändertagen. Man undviker att ta egna beslut och låter andra ta ansvar och initiativ. Man vill ha stöd av en förälder eller av sin partner. Man har svårt att säga emot eller stå för sin åsikt, och går hellre med på något man tycker är fel än att säga ifrån. Man står ut med fysisk och psykisk misshandel för att slippa leva ensam.

Personlighetssyndrom tvångsmässig form

Personlighetssyndrom tvångsmässig form innebär ett överdrivet flitigt och prestationsinriktat sätt som leder till att personliga relationer försummas. Man är så upptagen av ordning, detaljer och regler så att själva meningen med aktiviteten går förlorad. Perfektionism stör förmågan att slutföra arbetsuppgifter. Personen kan vara överdrivet engagerad i sitt arbete så att fritiden försummas. Ibland kan man samla på sig utslitna eller värdelösa saker och ha svårt att göra sig av med dem. Man är ofta snål både mot sig själv och andra, och är moralisk, rigid och envis.

Hur vanligt är det med personlighetssyndrom?

Upp till tio procent av befolkningen har något personlighetssyndrom. Vissa personlighetssyndrom blir mindre uttalade under livet. Det gäller framför allt de dramatiska och impulsiva personligheterna, medan de udda och ängsliga är mer konstanta. Om man går i psykologisk behandling kan symtomen minska mer och fortare.

Vad orsakar personlighetssyndrom?

Både arv och miljö spelar roll för utvecklingen av en människas personlighet. Medfödda temperamentsdrag, psykologiska och sociala faktorer under uppväxten samverkar i utvecklingen av ett personlighetssyndrom.

Hur behandlas personlighetssyndrom?

Val av behandling görs med hänsyn till vilken typ av personlighetssyndrom det handlar om. Gemensamt är att psykoterapi anses vara den bästa hjälpen. Det finns psykoterapiformer, bland annat dialektisk beteendeterapi (DBT) som lämpar sig väl för behandling av borderline.

Läkemedel kan eventuellt användas för att lindra psykiska symtom som exempelvis depression, ångest, eller psykotiska symtom.

Det saknas fortfarande mycket kunskap om vad som är effektiva behandlingar vid personlighetssyndrom. Det allra viktigaste är att ge ett gott bemötande med respekt för de svårigheter patienterna upplever vilket resulterar i deras ofta besvärliga beteenden.

Vad kan du göra själv?

Sök hjälp, det finns hjälp i form av psykologisk behandling. Du kan få skydd mot självmordshandlingar genom att bli inlagd inom psykiatrin. 

Försök observera dig själv. Vilka är dina svårigheter? Vilka är dina styrkor? Kan du se i vilka situationer du får problem?

Acceptera dina svårigheter, de får finnas. Så länge ditt agerande inte skadar dig själv eller någon annan är det ingen fara. Kan du göra något i förebyggande syfte? Det är vanligt att sårbarheten ökar om du är trött, hungrig, berusad, eller om du blir avvisad. Kan du undvika de situationerna?

Tänk efter vad du vill och längtar efter i ditt liv. Vad vill du? I vilken riktning vill du gå? Tro på dina möjligheter att utvecklas. Sätt upp små, realistiska mål för att börja gå i den riktning som du längtar efter. Målen ska vara så nära där du befinner dig att de är möjliga att uppnå. Successivt kan du ta nya steg mot mål du vill förverkliga.

Faktagranskad av: Mia Ramklint, docent, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och psykiatri.

Version: 2018-11-16

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder.

Råd, stöd och behandling

Infotekets guide om vart du kan vända dig i Uppsala län vid psykisk ohälsa.

Evenemang

Infotekets föreläsningar, seminarier och temadagar.

Tips och verktyg

Smarta lösningar för ett fungerande vardagsliv.