Strategier vid läs- och skrivsvårigheter

Det finns många olika strategier eller hjälpmedel som kan vara till stöd för den som har läs- och skrivsvårigheter. Det kan till exempel vara en läslinjal som ramar in just den textraden man ska läsa, kopior av en kamrats eller lärarens anteckningar, att stryka under i texten eller att någon läser högt för personen. Det finns också en mängd olika tekniska lösningar. Det brukar kallas assisterande teknik.

Assisterande teknik

Med assisterande teknik menas tekniska lösningar som kan underlätta för personer med läs- och skrivsvårigheter. Med tekniken kan du få tillgång till innehållet i en text även om du har svårt att läsa. Och du kan redovisa din kunskap och meddela dig med text trots att du har svårt att skriva. Assisterande teknik ska börja användas så tidigt som möjligt. Det finns inga belägg för att tekniken skulle försena läsutvecklingen. Tvärtom kan assisterande teknik gynna läsförmågan, eftersom du exponeras för mer läsning och ord. Assisterande teknik har till syfte att kompensera för läs- och skrivsvårigheterna. Men om du har lässvårigheter behöver du fortfarande lästräning för att fortsätta stärka läsförmågan.

För vem?

De flesta personer med läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av assisterande teknik. Vilka lösningar eller strategier man behöver är individuellt. Ett av målen är att du med hjälp av tekniken ska bli så självständig som möjligt i ditt skolarbete, arbete och vardagsliv.

Vilken assisterande teknik finns?

Det finns idag en mängd olika typer av assisterande teknik. Utvecklingen pågår ständigt och en lista över lämpliga verktyg blir fort inaktuell. På intresseföreningarnas hemsidor kan man ofta hitta tips på verktyg. Om du går i skolan kan du vända sig till din lärare eller skolans specialpedagog för att få hjälp.

Assisterande teknik som de flesta redan använder är mobiltelefon och surfplatta. De kan bland annat användas för uppläsning av text, diktering (inläsning av text med rösten) eller för kontroll av stavning. De kan också användas för att spela in ljud, att fotografera med, få påminnelser eller att ha som kalender. Många av dessa funktioner finns i mobil-telefonen eller surfplattan redan från början. Räcker inte dessa finns möjlighet att ladda ner och köpa appar som ger stöd vid läs- och skrivsvårigheter.

Även i datorn finns möjlighet att använda assisterande teknik. Det som används i störst utsträckning är uppläsningsfunktion, så kallad talsyntes, som omvandlar text till tal, samt rättstavningsprogram. I vissa datorer, datorprogram och webbläsare finns funktioner för att läsa in text med rösten (diktera). På talboksbiblioteket Legimus kan du som har en läsnedsättning låna inlästa böcker som laddas ner till mobil, dator eller surf- platta. Biblioteket hjälper till att registrera konto.

Vart vänder jag mig?

På flera dyslexicentra har man mycket kunskap om assisterande teknik. Special- pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) erbjuder rådgivning till skolpersonal. I vissa kommuner finns skoldatatek som sprider kunskap om datorstöd i undervisningen.

Logopeder är experter på språk-, läs- och skrivsvårigheter. Logopeden kan bedöma språk-, läs- och skrivförmågan samt vid behov ställa diagnos. Utredningen kan ge svar på vilken slags assisterande teknik som är lämplig och vilka anpassningar i skolan eller arbetslivet som kan behövas. Logopeder finns bland annat inom hälso- och sjukvården. Vänd dig till 1177.se för att få information om möjligheten i din region att komma i kontakt med logoped.

Inom en del regioner kan assisterande teknik förskrivas som hjälpmedel av logopeder. Reglerna för hur man kan beviljas hjälp-medel skiljer sig åt mellan olika regioner. I Region Uppsala förskriver logopeder inom länslogopedin inte läs- och skrivhjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Om du är vuxen och studerar kan du vända sig till utbildningsanordnaren för att se över behov och möjligheter avseende assisterande teknik. Om du arbetar vänder du sig till arbetsgivaren för att se över vilka anpassningar och alternativa verktyg du behöver som kan underlätta vid läsning och skrivning. Skolelever får tillgång till stöd inom ramen för den pedagogiska verksamheten.

Den som har en funktionsnedsättning utöver sina läs- och skrivsvårigheter/dyslexi kan få hjälp med assisterande teknik från den verksamhet man då har kontakt med, till exempel från habiliteringen. Olika regler kan gälla i olika regioner och beroende på ålder.

Skolan

Prata gärna med specialpedagog eller speciallärare för att få förslag på anpassningar och strategier. Det kan handla om att få hem sina läxor i god tid för att hinna höra eller läsa en text flera gånger, eller att få extra tid på sig för att skriva en text. Att låta någon läsa igenom det man skrivit kan vara en bra strategi. Anpassning av provsituationer och läxor kan också göras för att underlätta. Det är också vanligt att någon läser högt för den som har lässvårigheter. I grundskolan kan man erbjudas läromedel och litteratur i inläst form. Både barn och vuxna med lässvårigheter kan få tillgång till talboksbiblioteket Legimus med hjälp från sitt bibliotek.

Assisterande teknik i skolan

Skolan ska ge eleven de verktyg som krävs för att klara sina skoluppgifter, både i skolan och i hemmet. Det gäller till exempel talsyntes och rättstavningsprogram. Specialpedagogen eller läraren gör en pedagogisk bedömning och kommer med råd utifrån den.

Vad behövs för att den assisterande tekniken ska fungera i skolan?

Det är viktigt att börja så tidigt som möjligt! Det kan ta tid att lära sig att använda assisterande teknik. Nya metoder bör införas successivt och med stöd. Att bara ge eleven assisterande teknik är inte lösningen. Eleven måste också ges möjlighet att använda verktyget i vardagen och att hitta arbetssätt som fungerar.

För att assisterande teknik ska fungera som hjälpmedel är det viktigt att eleven lär sig att använda verktygen självständigt. Det är särskilt viktigt för äldre elever där läsning och skrivning är tids- och energikrävande. För dessa elever kan assisterande teknik spara energi och underlätta både vid kunskapsinhämtning och kunskaps- redovisning. För att eleven ska få bästa möjliga stöd behöver man först göra en kartläggning av elevens svårigheter. Bedömningen kan göras av skolans specialpedagog eller lärare. Eleven och personerna i elevens närmaste omgivning behöver beskriva vilka svårigheter som den assisterande tekniken behöver kompensera för. En viktig del av kart- läggningen är också att tydliggöra elevens styrkor och hur styrkorna kan användas för att kompensera för svårigheterna. Man behöver diskutera alternativa lösningar, vilken motivation eleven har och vilka resurser som finns nära. Att använda assisterande teknik är något som både eleven och personerna i elevens omgivning måste öva sig på. Omgivningens attityd är viktig, liksom tillgång till teknisk support. Det finns alltid risk att tekniken krånglar. Är man då inte väldigt motiverad eller har stöd från omgivningen är det lätt att ge upp.

Målet är att man i så hög utsträckning som möjligt ska klara skolarbetet på egen hand med hjälp av de alternativa verktyg som finns att tillgå. Detta kan vara att använda talsyntes för att lyssna igenom texter i vissa ämnen och att använda rättstavningsprogram eller diktering i skrivuppgifter.

Hitta andra sätt att ta in och redovisa kunskap

Det finns många andra sätt att lära in och att redovisa kunskap än genom att läsa och skriva. Till exempel att anteckna med hjälp av tankekartor som innehåller mer bilder och symboler än text. Att redovisa och ha prov muntligt eller med hjälp av bilder eller film kan vara ett bra sätt för eleven att visa vad hen lärt sig. Läs- och skrivsvårigheterna ska inte vara ett hinder för inlärning eller uttrycksförmåga. Därför är det viktigt med stöd och anpassningar både vid kunskaps-inhämtning och kunskapsredovisning.

Råd till föräldrar

Att ha läs- och skrivsvårigheter kräver mycket energi av barnet, hemmet och skolan. Det är viktigt att man ser till hela barnet. Svårigheterna med läsning och skrivning är bara en liten del av barnets egenskaper. Man bör sträva efter att stärka barnets självbild genom att utgå från dess starka sidor och ge positiva förebilder.

Skolarbete i hemmet, till vilket pris?

Barnets läxläsning kräver ofta mycket arbete av både barn och föräldrar. Det kan upplevas som påfrestande, till exempel när fritidsaktiviteter blir åsidosatta. Det är viktigt att det finns en balans mellan den träning som barnet behöver för att utvecklas i sin läsning och skrivning, andra läxor och fritidssysselsättningar. Hur denna balans ser ut är olika för olika barn och det är viktigt att man som förälder och lärare är uppmärksam på om barnet börjar tappa motivationen och lusten i skolarbetet.

Läsningens tre ben

För barn med läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att aktiviteter med läsning och skrivning är en kombination av tre delar: träning, kompensation och läsupplevelser. Fördelningen mellan dessa tre delar ser olika ut beroende på hur gammalt barnet är och var barnet befinner sig i sin läs- och skriv-utveckling.

Träna

Yngre elever som har svårt att avkoda behöver träna på kopplingen mellan språkljud och bokstäver, något som är grundläggande för den tidiga läsinlärningen. Att lära sig ljuda är en viktig del av läsinlärningen och har visat sig vara det mest effektiva sättet för att lära avkoda ord och meningar.

Arbeta tillsammans med högläsning. Sitt bredvid varandra så att barnet kan se boken och följa med i texten när du läser. Markera var du är med fingret eller med linjal. Att läsa högt tillsammans och utelämna vissa ord eller fraser för barnet att läsa kan vara ett bra sätt att träna och behålla uppmärksamheten på läsningen. Man kan också läsa varannan mening, vartannat stycke eller varannan sida, eller låta barnet läsa sista sidan i kapitlet. Diskutera gärna hur texten är upplagd, svåra ord och egna erfarenheter. Detta bidrar till en förbättrad läsförståelse.

Kompensera

För barn och ungdomar med dyslexi är det viktigt att så tidigt som möjligt föra in hjälpmedel eller, som det numera kallas, assisterande teknik, i vardagen. Ju äldre eleven blir desto mer vikt bör läggas vid kompensation, snarare än läsinlärning. Målet är att barnet på sikt ska bli självständigt i sitt skolarbete, det vill säga att kunna ta till sig en skriven text med hjälp av uppläsningsverktyg och att kunna uttrycka sig skriftligt med hjälp av bland annat diktering och rättstavnings-program.

När man går på högstadiet eller gymnasiet ska ungdomens fokus ligga på kunskaps- inhämtning och inte på läs- och skrivträning.

Uppleva

Böcker, berättande och läsning stimulerar barnets språkutveckling och ökar framför allt ordförrådet. Att läsa högt kan man göra långt upp i åldrarna! På så sätt får barnet tillgång till samma böcker som jämnåriga, trots att de inte kan läsa dem själva. Uppmuntra barnet att låna böcker på biblioteket med ett innehåll som intresserar dem. Bibliotekspersonalen hjälper gärna till att hitta böcker, eller att få till tekniken. Låt barnet lyssna på inspelade skönlitterära böcker, så kallade ljudböcker. Det finns också talböcker med text, där barnet kan lyssna och samtidigt se texten på datorn, plattan eller smartphone.

Texten är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala 2024-05-31.

Faktagranskad av: Emilia Gajsek, leg. logoped vid Länslogopedin, Akademiska sjukhuset.

Infotekets övriga faktatexter om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

• Dyslexi.
• Vad är typisk läsutveckling.

Faktatexter på lättläst svenska:

• Lättläst om läs- och skrivsvårigheter.